Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Fig\ 6. Tryckfördelning vid centriskt lagrat
block med fasade kanter.
framför blockcentrum, erhålles ingen tryckstegring i
smörjmedlet.
Det skildrade sambandet mellan
understödspunktens läge och blockets bärförmåga utgör i själva
verket svaret på frågan, varför den tidigare använda
fullständiga kontakten mellan rullända och styrfläns
ej medgav utbildandet av en bärkraftig oljefilm.
Rullarna kunna nämligen i sitt förhållande till
styr-flänsen betraktas som centralt understödda block, då
ju understödningen sker i ett plan genom
kontakterna mellan rulle och löpbanor, och en sådan
understödning medger ju som vi sett ej uppbyggandet av
en bärkraftig smörjfilm. Emellertid kan man även
med ett centralt understött block uppnå en avsevärd
bärförmåga, om dess fram- och bakkanter utföras med
en svag avfasning. Denna möjlighet har utnyttjats
vid ett flertal blocklagerkonstruktioner, varigenom en
nödvändig förutsättning uppfyllts för att lagren utan
förändring av läget av blockens understödspunkt
skola kunna arbeta i bägge rotationsriktningarna.
Fasen vid blockets framkant föranleder en
tryckstegring, som samverkar med den under den plana
blockytan uppkommande. Enligt experimentella
undersökningar på block av denna typ med
kvadratisk bäryta blir tryckfördelningen vid centriskt
understödda block den i fig. 6 principiellt visade.
Jag skall inskränka mig till det sagda beträffande
V
Fig. 7. Sektion av försökslager.
O Slarf
Fig. 8. Rullens läge relativt styrflänsen vid start och
fort-farighet.
smörjningsteorien för glidlagerblock för att mot denna
bakgrund ge en kortfattad analys av smörj
ningsför-loppet i kontaktytan mellan de samarbetande
fläns-och rulländytorna vid den numera använda
styrningskonstruktionen.
Av den i fig. 7 visade lagersektionen av det på
SKF:s laboratorium använda försökslagret framgår i
överdriven skala, hur rullen gör kontakt med
lagerbrickorna vid obelastat lager. Mot axelbrickans
löpbana sker kontakten efter en linje och mot den
sfäriska brickans löpbana i en punkt vid rullens mitt.
Kontakten mot axelbrickans fläns sker vid
symmetriskt läge hos rullen i en punkt, som sammanfaller med
storändans centrum. Läget av sfärcentra för
fläns-ytan resp. rullens storända framgår även av fig. 7.
Avståndet mellan dessa sfärcentra är så valt, att det
maximala avståndet mellan styrytorna uppgår till
endast en eller annan hundradels millimeter.
I det stillastående lagret ha rulländar och fläns
rent metallisk kontakt med varandra. I
igångsättningsögonblicket är därför friktionskraften i
kontaktytan stor, och rullen kommer att intaga det i fig. 8 a
visade läget, om rullens rörelseriktning är den av
pilen visade. Med ökad snedställning växer
momentet kring rullcentrum av flänstryckets resultant. Då
detta moment uppnår samma storlek som momentet
av friktionskraften i kontaktytan kring rullcentrum,
uppnår rullen ett jämviktsläge. Då emellertid trots
rullens lägesförändring vid starten en kilformig spalt
finnes mellan flänsen och rulländan vid dennas
framkant, har smörjmedlet möjlighet att intränga mellan
glidytorna. Friktionskoefficienten sjunker därvid
kraftigt med övergången från rent metallisk friktion
till s. k. halvtorr friktion, och rullen återföres av
flänstrycket mot sitt symmetriläge. Samtidigt
begynner på grund av rörelsen en hydrodynamisk
tryckstegring i det mellan glidytorna befintliga
smörjmedlet. Då rullens hastighet uppnått ett visst av
smörjmedlets viskositet och lagerbelastningen
bestämt värde, blir smörjmedelsfilmen helt bärande, och
friktionen mellan glidytorna övergår till ren
vätskefriktion. En undersökning har bekräftat, att rullarna
i det roterande lagret intaga det i fig. 8 b schematiskt
visade läget. Att ren vätskefriktion är förhanden
framgår bl. a. därav, att lagrets totala
friktionskoefficient, hänförd till axeldiametern, t. o. m. kan
underskrida 0,001 och av det faktum, att intet som helst
slitage förekommer ens vid mycket höga
lagerbelastningar.
Av väsentlig betydelse för smörjningsförloppet vid
rullagrets styrytor är dessas elastiska deformation
& For / -far i q A e /
18 ju ti 1942
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
