Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
har den följts av en omarbetad, utvidgad och avsevärt
förbättrad tredje upplaga. Av skäl som här kunna
förbigås har en anmälan av densamma ej förr kommit
till stånd. Emellertid är den nya upplagan så
värdefull och kan så kraftigt rekommenderas, att även en
senkommen anmälan torde vara väl på sin plats.
Boken innehåller liksom tidigare en del, upptagande
anvisningar beträffande indikering av
verktygsmaskiner, och en del, upptagande detaljanvisningar och
till-låtna fel för praktiskt taget alla vanliga
verktygsmaskiner.
I synnerhet den förstnämnda delen är väl
omarbetad och kompletterad. Sålunda ha anvisningar
tillkommit beträffande
indikering av verktygsmaskiner vid belastning,
uppmätning av rätlinjighet medelst kikare och
kollimator,
nya tillvägagångssätt vid indikering av
ledarskru-var,
normerade varvtal samt varvtalsändring vid
belastning.
Av speciell betydelse är det nya kapitlet:
"Mess-anleitung ftir die Abnahme von Werkzeugmaschinen",
som omfattar 16 sidor med 57 figurer och på ett
synnerligen förtjänstfullt sätt klarlägger mätfel,
mätnoggrannhet och tillvägagångssätt vid alla vanliga typiska
indikeringsfall. Ett detaljomnämnande skulle föra
för långt. Så mycket vare emellertid sagt, att
kapitlet ifråga är så fylligt och så genomarbetat under
beaktande av de erfarenheter, som gjorts under den tid
föregående upplaga varit i bruk, att man efter att ha
läst kapitlet uppmärksamt har alla förutsättningar att
kunna ge sig på verktygsmaskiner utan att göra sig
skyldig till onödiga indikeringsfel.
Bokens senare del upptager som nämnt
indikeringsanvisningar och tillåtna fel för olika
verktygsmaskiner. Speciellt fäster man sig vid att
tolerans-fordringarna för fräsmaskiner äro kompletterade samt
att här liksom vid vissa andra maskiner, exempelvis
slipmaskiner och hyvlar, tillkommit uppgifter
beträffande de största fel, som i maskinerna ifråga
finbear-betade arbetsstycken vid givna dimensioner få uppvisa.
— Ävenså förtjänar att påpekas, att anvisningarna
för flerspindliga automater kompletterats och givits
översiktligare uppställning än tidigare.
Woxén.
Giggar och fixturer, del 2 av A. Hjalmar Dahl.
Åhlén och söners förlag, Stockholm 1942, 167 sid.
Pris i klotband 10: 75 kr. Ingår i förlagets serie
verkstadsböcker.
Varje nytt arbete på svenska till verkstädernas
tjänst och lämpat för den tekniska undervisningen på
mellanstadiet måste emottagas med intresse, då
tillgången på dylika böcker ännu är ganska bristfällig.
Det nu ifrågavarande arbetet behandlar i stort sett
fräsfixturer och dessutom i korthet fräsar och
fräsmaskiner.
Författarens styrka ligger otvetydigt i figurerna,
vilka förekomma rikligt. Utan att vara överlastade
med mängder av detaljer och mätt som en fullständig
maskinritning och utan att slå över till alltför
schematiska skisser ge de en mycket god föreställning om
konstruktionernas utseende och verkningssätt.
Likaså äro figurförklaringarna i texten ej tyngande eller
försedda med onödiga detaljerade hänvisningar, utan
med några korta ord ges de erforderliga
upplysningarna. I dessa hänseenden är boken mycket lyckad och
instruktiv.
Beklagligtvis står texten i övrigt ej på samma nivå
som bilderna. Det förekommer, att vissa meningar
ej uttrycka någon logisk tanke, att de sakna reellt
innehåll, eller att innehållet är direkt felaktigt.
Endast några enstaka exempel må anföras. På sid.
150 står: "Fräsar med lämplig topp- eller bröstvinkel
minska kraftförbrukningen och äro förmånliga vid
bearbetning av mjukt stål." Härefter väntar man sig
något om vilken toppvinkel som är lämplig, men i
fortsättningen behandlas helt andra saker. Man bör väl
ha lämplig toppvinkel även vid andra material än
mjukt stål? Är mjukt stål särskilt gynnsamt ur
kraftförbrukningssynpunkt? — På tal om satsfräsar,
där de olika fräsarna i satsen ha stor diameterskillnad,
läses på sid. 138: "Vid de arbeten, som fordra så stora
diameterskillnader på de olika fräsarna, att ett
lämpligt medelvärde på skärhastigheten på de större och
mindre fräsarna i frässatsen icke kan erhållas, är det
bättre att dela upp arbetet i flera operationer." Man
utför i verkligheten arbetet så, att de största fräsarna
fullt utnyttjas och låter de mindre fräsarna arbeta
samtidigt, låt vara med mindre skärhastighet, och gör
ej en ny operation efteråt med de mindre fräsarna för
nöjet att låta dem arbeta med stor skärhastighet.
Då nomenklaturen på det Verkstadstekniska området
är föga utbildad och varierar rätt mycket från en
plats till en annan, ha givetvis svårigheter uppstått
vid val av termer. Även med hänsyn till dessa
svårigheter förekommer en del fall, där man måste sätta ett
frågetecken. Sålunda synes författaren ej ha fullt
klart för sig vad som menas med en
universalfräs-maskin (sid. 154—155). — Mycket ofta
rekommenderas maskinstål för vissa detaljer i fixturerna, men
någon dylik materialbeteckning är väl knappast
allmänt antagen eller känd.
Även om åtskilligt av det anförda innebär rätt grava
anmärkningar, bör dock rättvisligen sägas att boken
ger en god orientering och åtskilliga tips, som kunna
hjälpa nybörjaren och den begynnande
verktygskonstruktören ett stycke på väg, innan den oundvikliga
specialiseringen inom ett gebit fångat honom helt.
C. G. Brodén.
104
19 sept. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
