Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
Fig. 23. Glidlager under rännans sidovägg. Glidplåtarna
anbringade. Platsen för sidoglidlager mot betongpelaren synes
även.
da med grafit, utrörd i icke torkande olja, lämpligen
paraffinolja. Utförda glidförsök visade emellertid
att vid de avsedda yttrycken, ca 40 kg/cm2,
blyplåtarna efter några förskjutningar fram och tillbaka
skuro i varandra. I stället valdes därför rostfri
1 mm plåt (märke Avesta 832 S), som visade fullgoda
resultat. Yid de använda yttrycken uppgår
friktionskoefficienten med grafit i paraffinolja till en
början till 0,03 vid vila och 0,025 vid rörelse men
stiger efter ett dygn till 0,10 vid vila och 0,06 vid
rörelse; efter en veckas tryckverkan har den vuxit till ca
0,15 vid vila och 0,10 vid rörelse. Torr grafit visade
från början friktionskoefficienten ungefär 0,20 vid
yttrycket 20 kg/cm2 och 0,19 vid 56 kg/cm2; denna
friktion syntes ej ändra sig med tiden och var
praktiskt taget lika vid vila och rörelse. Det synes
sålunda, som om den tillsatta oljans inverkan på
friktionen med tiden försvinner. Yi hava därför räknat
med de högre, vid torr grafit gällande
friktionsvärdena. Oljan bör emellertid tillsättas, emedan den
bildade grafitdegen bättre kan utstrykas i ett
jämntjockt lager än torr grafit.
Glidlagren anordnades, som fig. 22 visar, under
bottnens mittlinje samt under sidoväggarna och
utfördes på följande sätt. Betongunderlaget
stålslipa-des och ströks med asfaltlösning; därovan lades som
utjämnande material en 2 mm blyplåt; de rostfria
Fig. 24. Detaljbild från rännans nedre hörn, där stående
gjut-fog i botten möter liggande gjutfog i väggens nedre del. De
i fogarna halvt ingjutna rostfria plåtarna synas.
stålplåtarna med mellanliggande grafitsmörjning
anbringades därefter med slipränderna i rännans
längdriktning; till slut lades ytterligare en 2 mm blyplåt,
varefter ovanliggande betong göts. Fig. 23 visar
platsen för ett blivande lager med plåtarna utlagda.
Lagrens storlek är ca 40 X 40 cm och deras inbördes
avstånd 2,i5 m vid mittsträngen och 5 m under
sidoväggen. Placeringen av dessa lager i mittsträngen
synes även å fig. 13.1 För att styra rännan i sidoled
utfördes likartade lager mellan rännans sidor och de
uppstående betongkontreforerna; platsen för ett
dylikt lager synes även å fig. 23.
Då betongen icke kan utan risk för sprickbildning
upptaga de dragspänningar, som uppstå då rännan
vid temperatursänkning eller framtida urtappning
krymper och glider in mot mitten, har en rätt
avsevärd långsgående armering måst anbringas. Denna
består dels av en till bottenplattan förlagd grövre
armering (maximalt 52 st. 28 mm och 57 st. 25 mm
rundjärn), dels av en mera utbredd klenare armering
(70 st. i medeltal 16 mm rundjärn) i väggarna.
Av naturliga skäl kunde gjutningen av betongen
ej ske i en följd utan måste utföras i bestämda
sektioner med mellanliggande gjutfogar. I
längdriktningen omfattade varje sektion 15 m längd av rän-
i Se sid. 9 i februarinumret av S k e p p s b.
18 april 1942
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
