Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
Fig. 39. Propellerdynamometrarna inmonterade i en
fartygsmodell.
På akterkant av motståndsdynamometerns stativ
finnes en låsanordning 16 för modellen. Låset frigör
modellen, när provet skall börja, och fastgör modellen
strax innan vagnen stoppat, för att förebygga
skadliga ryck och stötar i vågarmssystemet.
Modellen styres för- och akterut av de så kallade
trimapparaterna (17 i fig. 35). Dessa äro fastsatta
på löpvagnen. Varje trimapparat fästes till
modellen medelst en kardanknut 18. Modellen får härvid
full rörelsefrihet i långskeppsled, för trimning och
rullning, men kan ej skära ur kursen. Trimmet i för
respektive akter erhålles genom att mäta den
vertikala förskjutningen av den horisontala armens
ändpunkt {19).
Vi hava två propellerdynamometrar (fig. 37), som
även äro av dr Gebers konstruktion. Drivmotorn 1
för dynamometern är placerad för om instrumentet
Och är förbundet med detta genom en mellanaxel 2.
Motorn erhåller elektrisk ström från en
leonard-omformare, som är uppställd
på löpvagnen. Omedelbart efter motorn
finnes en kuggväxel 3 med utbytbara
hjul för olika hastighetsområden. Via
en konisk växel 4 fortsätter drivrörelsen
till en vertikal axel 5. I nedre ändan
av denna axel finnes ytterligare en
konisk växel 6. Det övre hjulet 7 i
denna växel är rörligt lagrad i en
vagga 8, vars vridningsaxel 9
sammanfaller med det undre hjulets axel.
Genom att utväga kuggtryckets moment
på denna vagga erhålles således
axelmomentet. Utvägningen sker på samma
sätt som vid motståndsdynamometern, Fig. 4 o.
dvs. med hjälp av vikter 10 på en vågarm 11 samt
kontaktmotordriven fjäderspänningsreglering 12. Från
momentmätaren fortsätter drivrörelsen över en
kuggväxel 13 till propelleraxeln. För att propelleraxeln
skall erhålla den axiella förskjutning, som fordras för
propellertryckmätningen, är den lagrad i glidlager 14.
Tryckkraften uttages från ett axiallager 15, som
genom en länkanordning 16 är kopplad till en vertikal
vågbalans 17 på akterkant av dynamometern. Även
här utväges tryckkraften med hjälp av vikter 18 på
en vågarm 19 samt kontaktmotordriven
fjäderspänningsreglering 20. Dynamometern kapacitet är
maximalt 50 cmkg moment och 10 kg
propellertryck-kraft. För bestämning av propellervarvantalet
finnes, förutom tachometern på den elektriska
drivmotorn, en kontaktanordning, som ger impuls för
varje 25 varv av mellanaxeln 2 mellan.motor och
dynamometer. Fig. 38 visar ett foto av
dynarno-metrarna.
Den mätta tryckkraften motsvarar
propellertryck-kraften. Om propelleraxeln lutar, måste detta dock
korrigeras för propellerns och propelleraxelns
vikt-komponent. Propellermomentet däremot måste
korrigeras dels för inre friktion i dynamometer och dels
för friktion i stävhylsan. För bestämning av den
inre friktionen flyttas dynamometer och drivmotor
ur modellen och uppställes på en särskild provbädd.
Man kopplar en backbroms med momentvåg till
propelleraxeln. Samtidigt mätes backbromsens moment
av dynamometern. Skillnaden utgör alltså inre
friktionen. Det visar sig då att inre friktionen praktiskt
taget är oberoende av varvantalet och ökar lineärt
med momentet.
Propellerhylsfriktionen mätes genom
direktavläs-ning på dynamometern med propellern borttagen.
Friktionsmotståndet för en fartygsmodell följer ej
likformighetslagen. Detta bör beaktas vid
propellerdrivna modeller, så att propellern belastas på ett sätt,
som motsvarar fartygspropellern. Och för att
lik-formighetslagen skall gälla måste en hjälpkraft
anbringas på modellen. Kraften, som benämnes
friktionsavdrag, varierar då med modellhastigheten.
Friktionsavdraget representeras av en vikt, som i en
tunn tråd över trissor fastgöres till modellen.
Fig. 39 visar propellerdynamometrarna
inmonterade i en fartygsmodell. Som professor Nordström
antydde i sitt föredrag användes samma
propellerdynamometrar även vid försök med frigående
propellrar. Fig. 40 visar den kåpa, som därvid användes.
Undertecknad har med ekonomiskt stöd av Chal-
Kåpa, som användes vid försök med frigående propellrar.
16 maj 1942
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
