Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
lämpliga temperaturer och förpackningssätt vid
transport av kött, frukt m. m. i kylrum ombord.
Tredje avdelningen behandlar kylanläggningarna.
Rumsisolering, kylsystem och kylirJaskinerier beskrivas
ingående. Sedan följer en närmare redogörelse för
kylanläggningen på lastångaren "Esparta" med 6 860 m»
isolerade rum.
Den instruktiva boken avslutas med ett utdrag av
Germanischer Lloyds föreskrifter om
"Ladungskühlan-lagen". N. Lll.
Statens skeppsprovningsanstalt. Meddelande nr 1
från Statens skeppsprovningsanstalt i Göteborg. 96 sid.
med 49 fig. Göteborg N. J. Gumperts bokhandel a.-b.
1942. Pris kr. 5:—. (25 % rabatt för teknologer.)
Statens skeppsprovningsanstalt har som sitt
meddelande nr 1 utgivit de föredrag om anstalten, som1 höllos
vid Svenska teknologföreningens avdelnings för
Skeppsbyggnadskonst och Tekniska samfundets avdelnings för
Mekanisk teknik och Skeppsbyggnadskonst
gemensamma sammanträde i Göteborg den 19 september 1941.
Meddelandet innehåller sålunda:
I. Historik, allmän planering, kostnader, av dr Hugo
Hajola it,
II. Principer, allmän beskrivning, av professor H. F.
Nordström",
III. Några synpunkter på byggnadsproblemet, av
professor M. Wernstedt,
IV. Rännans konstruktion och utförande, av professor
Sven Hultin,
V. Den instrumentella utrustningen, av civilingenjör
R. Rödström,
VI. Den elektriska utrustningen, av civilingenjör Karl
Tiselius, Asea, och
VII. Uppgifter, organisation, av professor H. F.
Nordström.
De ifrågavarande föredragen hava förut varit
införda i S k e p p s b., varför de äro bekanta för
tidskriftens läsare. Sammanförda på detta sätt giva de en
mycket god bild av denna storartade anläggning. Det
är med tillfredsställelse man konstaterar att vi nu fått
denna skeppsprovningsanstalt, till gagn för Sveriges
skeppsbyggnadsindustri och sjöfart.
Meddelandet är försett med ett fylligt "Summary" på
engelska språket.
Notiser
Svenska teknologföreningens avdelning för
Skeppsbyggnadskonst höll lördagen den 28 november sitt
ordinarie höstsammianträde under ordförandeskap av
direktör G. Lundeqvist.
Sedan mariningenjör E. Lindberg och civilingenjör V.
Schreil utsetts till justeringsmän för dagens protokoll,
vidtog val av styrelse för år 1943, varvid valnämndens
förslag följdes. Styrelsen skulle bestå av följande personer:
direktör Svante Förstes, ordförande, marindirektör
Birger Swenzén, vice ordförande, mariningenjör Gösta
Liljekvist, sekreterare, civilingenjör Nils J. Ljungzell,
redaktör, chefinspektör Erik Bernelius, överingenjör
Kurt Söderlund och flygdirektör Frans Tägil.
Till klubbmästare för år 1943 valdes i enlighet med
valnämlndens förslag mariningenjör Bernt Wallin som
ordinarie och mariningenjör Johan Schreil som. vice.
Direktör Svante Forster och flygdirektör Frans Tägtl
valdes till ledamöter av föreningens styrelse med
chefinspektör Eirik Bernelius somj suppleant.
Som ledamot av Teknologföreningens biblioteksnämnd
hade mariningenjör G. Hartzell undanbett sig återval
och i stället valdes två representanter, en för skeppsbygg-
nedsteknik, marindirektör G. Halijdin, och en för
flygteknik, civilingenjör Sten Luthander.
Som nya medlemmar i avdelningen invaldes
niarin-underingenjörerna Hans G: son Hafström, O. Sjöholm,
Halvard Bratt, Gunnar von Feilitzen samt fr. o. m.
1 jan. 1943 marinunderingenjör Curt Borgbstam.
Marindirektör Gustaf Halldin höll härefter ett
föredrag betitlat: "Något om Ghapnnan ocli hans
fartygsritningar." Föredraget kompletterades av en utställning av
Chapman-ritningar i föreläsningssalen, vilka utlånats
från Sjöhistoriska Museet, samt belystes av
skioptikonbilder. Talaren framhöll som sin förhoppning att
genom anförandet kunna giva auditoriet något av den glädje,
som han själv kände inför de gamla ritningar och
dokument, som vittnade om vårt lands främste skeppsbyggare.
Chapman studerade matematik, gjorde vidsträckta
resor utomlands och hemförde från sina varvsbesök i
E’ng-land, Holland och Frankrike ritningar och praktisk
erfarenhet. Vid 36 års ålder fick han börja sin
verksamhet i Sverige och lyckades genom sina framstående
kunskaper i samarbete med landets ledande flottchefer
berika den svenska flottan med nya fartygstyper av
enastående värde i kampen mot landets fiender. Under
Gustav III:s regering reformerades hela svenska flottan
och tack vare Chapmans enastående skicklighet kunde
en stark flotta skapas på rekordartat kort tid.
Chapman ägnade sig icke blott åt det praktiska
skeppsbyggeriet, utan hans namn är även bundet vid
teoretiska verk om fartygsmotstånd och stabilitet m. m.
Han ställde vetenskapen i det praktiska
skeppsbyggeriets tjänst, och hans verk utgåvos både på franska
och engelska och tjänade som. läroböcker för senare
tiders skeppsbyggare.
Genom tillverkning av modeller i stor skala av sina
olika typfartyg har Chap a skapat en enastående
värdefull modellsamling. Ch. man förbättrade även
artilleripjäser samt uppfann nd annat nya metoder för
tillverkning av tågvirke i vfte att kunna minska
segelfartygens stora toppvikte Nya modeller för
skeppsankare konstruerade han också.
Efter marindirektör HaL ins föredrag redogjorde
professor G. Ambjörn för grunddragen i svensk
skeppsmätning och i jämförelse härmed det huvudsakliga i
utländsk mätning av ett fa tygs avgiftspliktiga
dräktighet i ett föredrag betitlat "Svensk och utländsk
skeppsmätning". Talaren uttryckte härvid sin önskan att
genom föredraget till åhörarna ställa frågan om något
kan göras från svensk sida för att åstadkomma en
internationell likformighet i all skeppsmätning.
I den diskussion, som utspann sig med anledning av
professor Ambjörns föredrag, betonade överinspektör N.
G. Nilsson det olämpliga i att beskatta ett fartyg efter
rymd men framhöll samtidigt svårigheterna att frångå
denna engelska grund för skeppsmätning. Inte förrän
flyget övertagit malmtransporterna ansåg talaren att en
revision i berörda avseende kunde komma till stånd.
Civilingenjör V. Schreil ansåg all skeppsmätning
enligt nuvarande grunder vara felaktig. Hamnavgifter borde
som vid flygfart beräknas efter den behandlade lasten.
Prof. Ambjörn uppställde med anledning av ing.
Schreils förslag frågan huru passagerarfartyg skulle
bedömas med den behandlade lasten som mätningsgrund
och insp. Nilsson ansåg förslaget vara svårt att tillämpa
på fartyg i tomgång. Den senare talaren ansåg att
längden hos ett fartyg borde beskattas.
Sedan föredragshållarna och deltagarna i diskussionen
avtackats av ordföranden, serverades gemensam middag.
Efter middagen avhölls sedvanligt samkväm, varunder
mariningenjör A. Lindén höll ett av ljusbilder åtföljt
anförande om djupdykning. Åhörarna fingo här följa
dykningens historia ända från antikens dagar, med den
tänkbarast primitiva utrustning, fram till våra dagars
djupdykning med utvecklade tekniska hjälpmedel. G. L.
118
18 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
