Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 9 jan. 1943 - TNC: 1. Skiljetecken och matematiska tecken, av J W - Litteratur - Christopher Polhem, av J Tandberg - Uddeholms AB - Morgårdshammars Mek. Verkstads AB - AB Götaverken - Höganäs-Billesholms AB - Elektriska AB AEG
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
matiska tecknen. Dessa kunna i vissa fall ha precis samma
utseende, fastän betydelsen är olika. Detta gäller för
skiljetecknet komma och decimalkomma, kolon och
divisionstecken, tankstreck och minustecken, utropstecken och
fakultetstecken, parentestecknen, m.fl.
Det kan anses vara såväl en tydlighetsåtgärd som en
fråga om konsekvens och stil, när man undviker
skiljetecken i matematiska uttryck. Särskilt anbefaller TNC
sparsamhet med skiljetecken efter fristående ekvationer.
Dels äro sådana tecken överflödiga, eftersom ekvationerna
stå tydligt skilda från texten, dels minska de ekvationernas
typografiska klarhet och kunna ibland rent av
missuppfattas som indexbeteckningar.
Omvänt är det ett stilbrott att använda matematiska
tecken i vanliga språkliga sammanhang. Man bör alltså
inte skriva "en fast lön + vissa möjligheter till biförtjänst"
eller "flera X sin egen längd", utan man bör skriva ut
orden: pius, gånger.
I fråga om de olika tecknen kan följande vara att
anföra.
Skulle minustecken och tankstreck sammanstöta eller
löpa fara att förväxlas, är det i regel tankstrecket som
bör ge vika. Det kan ofta ersättas med ordet "till", ibland
med tecknet .. ., som framför allt representerar en
utesluten följd inuti en uppräkning. Exempel: En temperatur
av —10° till — 20°. Avläsningsfelet kan göras så litet
som 0,1 till 0,05 %. Tråddiametrarna di... db.
Gångertecknet X användes ibland mellan längdmått för
att ånge att de äro tagna i mot varandra vinkelräta
riktningar, t.ex. ett tvärsnitt av 50 X 15 mm, varmed icke
åsyftas att en multiplikation verkligen skall utföras utan
blott att tvärsnittet är en rektangel med sidorna 50 och
15 mm. Avses multiplikation skriver man 50 X 15 =
= 750 mm2, eller 50 • 15 = 750 mm2, givetvis med mm2
och icke mm. Även i vissa andra fall användes med
fördel tecknet X> t.ex. för spänningen i ett treledarsystem,
2 X 220 voit, där produkten är spänningen mellan
ytter-ledarna. Skulle produkten, om den utfördes, icke innebära
ett förnuftigt resultat, bör multiplikationstecken ej
användas, t.ex. mellan fastal och spänning, 3 X 220 voit, där
produkten 660 voit ej har någon mening (i stället kan
skrivas 3-fas 220 voit eller 3 ~ 220 voit).
Divisionstecknet : har samma utseende som kolon och
även som det i utpräglat ekonomiska sammanhang ofta
förekommande tecknet mellan kronor och öre. För
att ånge division har man ju också bråkstreck att tillgå,
varför sammanstötningar och förväxlingar lätt kunna
undvikas. Särskilt det snedställda bråkstrecket / är bekvämt.
Detta tecken användes emellertid även som allmänt
åtskillnadstecken m.m. i uttryck sådana som "av röd/blå färg",
"del I/II", "nr 95/98", "11/4 1942", "A/B". I analogi med
vad som sagts om tecknet X vill TNC rekommendera
användning av tecknet / endast i sådana matematiska fall,
då en utförd division ger ett förnuftigt resultat. Exempel:
mellan huvudspänning och fasspänning, 380/220 voit, där
kvoten är det karakteristiska talet \J 3; mellan brutto- och
nettopris, 2:50/2:—, där kvoten givetvis har sitt intresse.
Däremot rekommenderas för de förut angivna fallen: av
röd eller blå (röd e. blå) färg, del I och II (eller I, II),
nr 95—98, 11.4.1942, AB; framför allt förordas ett
tankstreck då det är fråga om ett område.
TNC, adress Västerås, tar som förut med intresse emot
påpekanden och förfrågningar från Teknisk Tidskrifts
läsekrets, såväl rörande tekniska benämningar som i fråga om
språkliga uttryckssätt av annan art. Frågorna
besvaras allt efter omständigheterna direkt eller i denna
återkommande TNC-spalt eller i annat lämpligt sammanhang.
J W
Litteratur
DK 92 (485)
Christopher Polhem, "den svenska mekanikens
fader", 1661—1751. Några drag ur hans underbara
levnadssaga, av Efr. Lindberg. Sala 1942. Utg. av
Norbergs Bergslags Hembygdsförening, Norberg. 37 s.
1 kr.
Föreliggande lilla häfte utgör en med anlitande av
ett 15-tal angivna källor utarbetad uppsats om Polhem.
Framställningen gör ej anspråk på högre grad av
fullständighet men är väl avvägd och innehåller många
tänkvärda notiser om och av den store svenske
uppfinnaren, som själv uppgav, att han blott sov 3
timmar om dygnet och ansåg att "hjärnan av ingenting
blir mera skämd och till tjänst oduglig än av för
mycket sova". En alltid aktuell episod berör arvodet
för reparationen av ett ur. Lagningen hade tagit så
föga tid i anspråk, att det begärda arvodet ansågs för
oskäligt. Då återställde Polhem uret i dess förra
skick och gav uppdragsgivaren i handen den lilla detalj
som felades. Men det slutade med att Polhem än en
gång måste anmodas — och då fick han sitt arvode
oavkortat.
I förbigående skymtar Polhems elev och vän
Swedenborg. Förf. gör honom till professor i matematik
i Uppsala, en upphöjelse som dock icke vederfors
honom, ty därtill hade han icke "styrkt sin kompetens".
Polhem hör ju till den svenska teknikens största
föregångsmän och intressantaste gestalter. Hans bild
och verk ha icke förvanskats i denna lilla
framställning och man är villig att giva Karl XII rätt i
omdömet om Polhem: "En sådan man födes inte i sekler."
J Tandberg
Uddeholms AB, Uddeholm, har givit ut två nya
kataloger:
"Uddeholms stålmuffrör och stålflänsrör" och
"Uddeholms konstruktionsstål, tillägg 1942".
Uddeholms rör, som äro avsedda för gas- och
vattenledningar, framställas av prima martinstål genom hålning av
solida ämnen och äro således fria från längsgående
skarvar. Tillägget till katalogen över
konstruktionsstål lämnar upplysningar om de nya standardtyper av
legerade konstruktionsstål för sätthärdning och
seg-härdning som införts i besparingssyfte.
Morgårdshammars Mek. Verkstads AB,
Morgårdshammar, meddelar i en mycket gedigen katalog, F-5,
sina rön och erfarenheter under senare år
beträffande sina siktar av modernare konstruktion. De äldre
siktarna ha beskrivits i firmans tidigare katalog, F-4.
AB Götaverken, Göteborg, gör i en ovanligt
tilltalande folder reklam för sina flyttbara Ferro-väggar i
standardsektioner, varav enbart till L M Ericssons
nybyggnad en kvantitet motsvarande en vägg av 2 km
längd och 3 m höjd har levererats.
Höganäs-Billesholms AB, Höganäs, har givit ut
flera förnämliga trycksaker såsom "Handbok i
byggnadsisolering med Glasullit", "Avloppsledningar",
några synpunkter på deras anordnande,
dimensionering och utförande; firmans huvudkatalog nr 375 över
dess tillverkning av eldfast material, syrafast tegel,
golv- och väggplattor m.m. samt en "Handbok över
eldfast material" som närmast kan betecknas som ett
praktverk tack vare dess förnämliga utförande och
mängden av konstnärliga fotografier.
Elektriska AB AEG, Stockholm, har låtit publicera
en speciell prislista för lysämneslampor, vilken fått
titeln "Dagsljus överallt". Dessa lysämneslampor för-
9 inn. 1943
is
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
