Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 23 jan. 1943 - Svensk företagsamhet i samband med ingenjörsuppgifter i utlandet, av Hugo von Heidenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Organisationsfrågan är också av vikt. Vid större
anläggningar, fordrande insatser och leveranser
av olika slag, kan det vara lämpligt mod en
konsortium- eller gruppbildning, som kan ha
olika sammansättning för olika fall och
uppgifter. Därvid k;m ett av företagen vara ledare
eller en särskild gruppledning skapas.
Finansinstitut erfordras för att ordna finansiering och
kredit, experter, eventuellt konsulterande
ingenjörer, för att projektera och samordna det hela,
industriföretag för att leverera — och vid behov
rederier för att transportera — de industriella
produkterna och slutligen entreprenadföretag för
att utföra de byggen, som förekomma. Dessutom
behövs ofta -— i tider av valutarestriktioner och
reglerad byteshandel — något organ eller företag,
som kan sköta den varuutförsel från landet
ifråga, som från början påfordras eller visar sig
erforderlig för att ordna betalningen av arbetet
och hemförandet av sådant kapital, som satsats
och eventuellt utvunnits.
Olika svenska företag eller grupper böra ej
konkurrera med varandra utomlands inom
samma områden. En viss uppdelning av arbetsfälten
är indikerad även genom de allmänna
arbetsförhållandena, ty dessa växla väsentligt. Den som
specialiserat sig på en viss marknad har också
särskilda möjligheter att där göra sig gällande.
Vad beträffar den eventuella finansprestationen
är det viktigt, att finans- och kreditfrågor bli
riktigt bedömda och upplagda från början. Det är
förmånligt, 0111 kreditfrågan kan helt skötas av
finansinstitutet, så att de olika deltagarna kunna
räkna med kontant betalning för huvuddelen av
sin insats. För täckande av risker i sammanhang
med export ha vi sedan tio år ett statligt institut,
som även tagits i anspråk vid
anläggningsverksamhet utomlands, nämligen
Exportkreditnämnden. De direktiv för denna nämnd, som så
småningom efter framställning från olika håll
kommit till stånd, äro nu sådana, att tjänliga
garantier för kredit vid anläggnings- och t.o.m.
konsulterande verksamhet kunna erhållas.
Sist men inte minst fordras lämpligt folk för
de olika uppgifterna. Män med skicklighet och
fantasi att skaffa rätt på de lämpliga projekten
och att göra erbjudanden i den form, som kan
passa byggherren eller beställaren och lämpa sig
för hans behov, finansmän med kritisk blick men
frejdigt mod, affärsmän, organisatörer och
ingenjörer med vana och kännedom om internationellt
arbete, som arbetat utomlands och behärska
språk, affärskutymer och arbetsmetoder. Jag
tror, att vi i Sverige ha förutsättningar att
frambringa sådant folk — i den mån tillfällena ges
och tillvaratas — men det finns som bekant
ej alltför många beprövade krafter på området.
Ej minst ingenjörerna behöva bättre utbildning
för dylika uppgifter. De tekniska och
företagarerisker, som äro förbundna med dessa företag,
äro uppenbarligen av den natur, att de
svårligen kunna bedömas utan viss utlandserfarenhet.
Lämpliga arbetskrafter på området fostras bäst
inom större företag, som kontinuerligt arbeta på
utlandsuppgifter. Det är därför önskvärt, att
våra svenska företagareinsatser på detta fält ej
som hittills mestadels bli sporadiska och
lill-fälliga. Vissa- företag eller grupper böra
målmedvetet rikta in sig på konstant verksamhet på
utlandet, som möjliggör fortgående skolning av
nya krafter och samlande av nödig erfarenhet.
Om förhållandena på den internationella
marknaden efter krigets slut lönar det sig ej att
spekulera för mycket. Utomordentligt stora
arbetsuppgifter komma säkerligen att föreligga just
inom anläggnings- och byggnadsområdet under
de närmaste årtiondena i alla de länder, som här
jats av kriget. Enbart ett land, där kriget
dessutom pågått ända sedan 1937, nämligen Kina,
erbjuder ett oerhört arbetsfält. Och även i de länder,
som ej direkt nåtts av kriget, måste det under flera
krigsår eftersatta nybyggnadsarbetet få en stor
omfattning. Utvecklingen i Sydamerika med dess rika
tillgångar kan leda till livlig
nyanläggningsverksamhet. Dessutom komma förmodligen blickarna
nu att på belt annat sätt än förut riktas på Afrika,
där många stora projekt vänta på sin lösning.
Givet är att varje land kommer att bevaka de
egna arbetstillfällena och ej släppa in utlänningar
mer än opportunt. Men överallt, där det gäller
kapitalbehov eller där den tekniska egna
skickligheten är låg och där det behövs experter och
specialarbetare, blir det tillfälle till
anläggningsverksamhet i stor skala, oftast med kreditgivning.
I många länder fordras då stora krediter, som
huvudsakligen stormakter kunna ge, och arbetet
kommer därvid mestadels att ligga i de
kredit-givande nationernas händer. De små ländernas
utsikter att få vara med på det internationella
fältet i någorlunda fri tävlan bli därför ganska
snäva. För ett litet land äro dessutom redan
landets mindre resurser i allmänhet och den
hårda konkurrensen en naturlig begränsning.
I fri tävlan kan dock organisatorisk duglighet
och teknisk kvalitet göra sig gällande, och det
är här svensk företagsamhet och svenska
ingenjörer ha vissa chanser, förutsatt att vi organisera
oss rätt för uppgifterna och vid behov kunna
ordna samarbete med större kreditgivande stater
på uppgifter, för vilka vi äro tekniskt väl rustade.
Ett arbetsfält, som i varje fall ligger oss nära och
där vi böra och kunna göra en insats, är våra
härjade nordiska grannländer.
Företagsamhet i samband med
anläggningsverksamhet utomlands skapar ej blott värdefulla
arbetstillfällen och erfarenheter utan har ock
samtidigt en allmän betydelse. Den medför livligare
kontakt med utlandet och skänker kunskaper om
och förståelse för andra länder •— något som vårt
avlägsna lilla land så väl behöver. Den ger
större innehåll, omfång och intresse åt
ingenjörsarbetet, överensstämmer väl med vår allmänna
läggning och förmåga och blir ett värdefullt
uttryck för svensk livskraft och framåtanda.
I Sveriges beredskapsprogram för freden och
för deltagande i återuppbyggnadsarbetet böra
förberedelser i ovan antydda riktningar ges en
bestämd plats. Nya friska tag på dessa områden
kunna, om de yttre betingelserna i någon mån
föreligga, leda till bestående insatser på det
internationella fältet.
32
30 jan. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
