Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Moderna förpackningar. En återblick på de senaste årtiondenas tekniska utveckling, av C G Åhlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Fig. 5. Fodring av ämnen till pulvertäta kapslar av
"Hermeton"- eller "Hermetet"-typ sker i automatmaskiner av
betydande kapacitet.
Några tillverkningstempon
Tryckning av större upplagor
kartongförpackningar sker nästan uteslutande i offsetpressar
och uti ark av en storlek, som ej sällan uppgår
till 1 à 1,3 m2, fig. 2. Ett dylikt ark kan således
innehålla ämnen till kanske 20 à 30
förpackningar. Offsetpressarnas stora hastighet — 3 000 à
4 000 ark/h eller mera — i förening med det stora
arkformatet är en nödvändig förutsättning för en
snabb och ekonomisk framställning av nutida
massupplagor.
Utstansning av kartongämnena ur de tryckta
arken är nästa tempo i tillverkningen. Tidigare
skedde denna stansning i digelpressar och sker
alltjämt så, då det gäller mindre upplagor.
Tryckarken måste härvid uppdelas med hänsyn till
stanspressarnas mindre format. Numera sker
stansningen rationellt i stanspressar av
betydande kapacitet — 1 500 à 2 500 ark i timmen —
och i samma arkformat som offsettpressarna,
fig. 3.
Stansformarna byggas i regeln av stållinjer,
insatta mellan ytterst noga utformade stycken av
spärrträ, fig. 4. Utmed stållinjerna anbragta bitar
av svampgummi eller kork hindra kartongarken
eller delar därav att vid stansningen fastna vid
formen på grund av det hårda trycket.
Huru noga ett kartongark än utnyttjas — ofta
synas de olika delförpackningarna formligen
flätade in i varandra — så uppstå ändå vissa
mellanrum mellan de många enheterna på ett och
samma ark. Sedan dessa mellanstycken
avlägsnats och kanterna på kartongämnena putsats med
sandpapper, vidtager nästa procedur.
Gäller det att åstadkomma ett tätt emballage,
så klistras på insidan ett foder, ibland av finare
material såsom aluminiumfolie eller vaxpapper,
Fig. 6. Med kulsprutefart, ca 101 s, slungas de leveransklara
kapslarna fram ur sidklistringsmaskinerna, som även
automatiskt räkna antalet och markera t.ex. vart femtionde ex.
men oftast av vanligt sulfitpapper. Denna fodring
sker i särskilda fodringsmaskiner, fig. 5, med en
kapacitet av 2 500 à 3 000 färdiga ex/h.
Foderpapperet föres från rullar automatiskt till de på
ett roterande limverk ansmorda kartongämnena,
vilka utan någon som helst manuell beröring
läggas i stapel efter fodringen.
Nu återstår endast sammanklistring i sidan för
att förpackningarna skola vara leveransfärdiga.
Detta arbete skedde tidigare för hand. Oavsett
det oekonomiska i detta långsamma förfarande
innebar det givetvis hygieniska olägenheter,
särskilt för livsmedelsemballage. Numera sker
sid-klistringen i automatmaskiner med en förvånande
prestationsförmåga, fig. 6. En produktion av
30 000 à 40 000 ex/h av de vanligast
förekommande typerna av kartonger är numera icke
ovanlig. Samma prestation i handarbete skulle
förutsätta ca 60 vana arbeterskor!
Den tillverkningsprocedur, som här ovan
återgivits, har på grund av det ringa utrymmet
givetvis måst bli tämligen skissartad och schematisk.
I stort sett torde den dock kunna anses typisk
för de stora massupplagorna av planokartonger,
dessa som vi möta såsom bärare av märkesvaror
inom snart sagt alla konsumtionsområden.
Vi äro ännu blott i början
Huru stor förbrukningen än må synas i våra
dagar är det likväl sannolikt att vi ännu befinna
oss blott i början av vad som i USA har kallats
"kartongåldern". På stora områden inom
produktionslivet föreligga ännu olösta
förpackningsproblem. Helt visst finnas inom vårt land med
dess goda naturliga råvarutillgångar och höga
tekniska nivå särskilda förutsättningar för att
lyckligt lösa även dessa problem.
86
30 jan. 1943 86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
