Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Hur Teknisk Tidskrift kommer till, av Eric Stangelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Hur Teknisk Tidskrift kommer till
FAKTOR ERIC STANGELIN, NORRKÖPING
Att tekniskt skapa fram ett alster av Teknisk
Tidskrifts karaktär och omfång vållar med
nutidens utmärkta hjälpmedel i form av hel- och
halvautomatiska maskiner inga som helst
svårigheter. Sålunda ha sättmaskinen samt
snällpressen, i vilken Teknisk Tidskrift tryckes som
16-sidiga ark med en hastighet av ca 2 400 ex./h,
i hög grad förenklat framställningen. I början
av 1900-talet sattes texten i regel för hand, och
snällpressarna, vilka vanligen matades med
papper för hand, hade då endast ungefär halva den
ovannämnda hastigheten.
Trots dessa utmärkta hjälpmedel framställes
dock en tidskrift till stor del rent manuellt, och i
det följande skall göras ett försök att för den
oinvigde klarlägga några av de huvudsakliga
moment, varav tillverkningen består. Det må
allaredan nu framhållas, att detta blir mycket
summariskt. Skulle de olika tekniska
hjälpmedlen var för sig ingående beskrivas, måste plats
reserveras i ett stort antal nummer av tidskriften.
Manuskript och sättning
Vi förutsätta alltså, att manuskript till
textartiklar för de olika fackavdelningarna finnas på
redaktionen. Dessa sändas till tryckeriet för
sättning och förses med påskrift om den stilgrad
(petit eller korpus) som önskas samt det datum
redaktionen i Stockholm önskar korrektur.
Artiklarnas text sättes nu upp i förråd, dvs. i långa
spalter. Sättningen utföres på sättmaskin,
varvid typerna slås ned på en klaviatur liknande
skrivmaskinens, och hela raden gjutes sedan
automatiskt i ett stycke. Undantagen utgöras av
tabeller, svårare uppställningar och matematiska
formler, vilka i regel sättas för hand. De senare
höra till de mest komplicerade sättningarna och
utföras av särskilt utbildad personal.
När sättningen i spalter är färdig, tas ett första
avdrag av dessa. Dessa korrektur, vilka
benämnas noll-korrektur, läsas med motläsare, varefter
felaktiga rader sättas om och placeras in på sina
platser. Härefter göras tre nya korrektur,
benämnda första-korrektur, vilka tillsammans med
manuskriptet sändas till redaktionen.
På redaktionen föreligger alltså nu det första
resultatet i form av dessa spaltkorrektur, vilka
utsändas till resp. författare för granskning.
Under tiden beställas eventuella illustrationer i
form av klichéer från klichéanstalten.
Så småningom — ofta efter idel påstötningar
-— återkomma dessa spaltkorrektur till
redaktionen. På korrekturens utseende avspeglar det sig
nu klart och obarmhärtigt vilken kategori av
skribenter författaren tillhör: den noggranne, vilken
DK 655.002(05>
nagelfarit sitt manuskript före avsändandet, eller
den mindre noggranne, vilken utför
granskningen av innehållet först vid erhållandet av
korrekturet. Att den förra kategorien är mera populär,
såväl bland redaktions- som tryckeripersonalen,
behöver kanske ej påpekas. Kanske bör det här
inflikas, att ett korrektur med en mångfald
ändringar, strykningar och insättningar av text ibland
kan betinga ett högre pris i ändringskostnad än
det ursprungliga sättningspriset.
Ombrytning i sidor
Redaktionen har nu i sin hand av författaren
rättade artiklar med dithörande illustrationer.
När utgivningstiden för respektive
fackavdelningar närmar sig, uppgöres en ombrytningslista, dvs.
en uppställning över de artiklar, som skola
medtagas, och deras inbördes ordning. Denna lista,
tillsammans med spaltkorrektur, klichéavdrag
pius fyllnadsmaterial i form av
föreningsmeddelanden o.d., sändes till tryckeriet, där
ombryt-ningen från spalter till sidor kan ske i enlighet
med redaktionens instruktioner.
Ombrytningen kan vara enkel eller
komplicerad, beroende på illustrationsmaterialet. Äro
klichéerna gjorda på spaltbredd eller dubbel
spaltbredd, ställer sig ombrytningen jämförelsevis
enkel. Äro de däremot på ojämna bredder, t.ex.
på 2/3 spalt eller lVs spalt och text skall fällas in
vid sidan av klichén, blir arbetet genast
besvärligare och mera tidsödande, eftersom den redan
färdiga sättningen måste slopas och göras om på
mindre eller större bredd. Sålunda kan man
stundom till följd av en mängd sådana
illustrationer bli tvungen att sätta om nästan en hel
artikel!
Sedan ombrytningen verkställts, göras tre
avdrag per sida, vilka sändas till redaktionen. Där
blir det nu granskning av sidorna och
illustrationernas placering, och kanske författarna få
tillfälle att se sina artiklar i ombrutet skick.
Därefter insändas korrekturen till tryckeriet med
ytterligare manuskript till fyllnad av eventuellt
överbliven plats, bestående av notiser,
bokanmälningar, sammanträden o.d.
Annonserna
Vid sidan av proceduren med spaltsättningen
av texten och ombrytningen i sidor har arbetet
med annonserna pågått. Manuskript till dessa
sändas till tryckeriet undan för undan och sättas
i stor utsträckning för hand. Endast mindre
textgrupper i annonserna sättas på maskin.
Sättningen av annonserna var till för ett tiotal
30 jan. 1943
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
