- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
175

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 3 april 1943 - Böcker - Mathematik für Ingenieure und Techniker, av C W - Kataloger - Ivar Müntzing & Co. - AB Motala Verkstad - Rockwool AB - Bergman & Beving AB - AB Gerber & Hesslow - AB Slipmaterial - AB Comptometer - AB HåVeDe - AB Sigand - Svenska Dynamoborstfabriken - Elge-verken - AB Gunnar Westholm - TNC: 7. Bli, dra, ge, ha, ta, av J W - Från styrelsens bord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Av dessa avhandla de fyra centrala i tur och ordning
trigonometri (planimetri, plan och sfärisk
trigono-metri), analytisk geometri (ekvationer av första och
andra graden i planet och rummet), differential- och
integralkalkyl samt differentialekvationer. Dessa två
senare kapitel upptaga 240 sidor och äro speciellt
välskrivna. De belysas med tekniska tillämpningar.

Dessa centrala delar föregås av två kapitel, ett om
algebra (ekvationslösning, serier och
sannolikhetsräkning) och ett om elementär geometri.

Såsom avslutning på boken följer ett kort kapitel
angående vektoranalys.

Förf. har synbarligen lagt stor vikt vid att göra
framställningen så enkel som möjligt. Häri har även
ingått att varje avsnitt för sig byggts från grunden
och kan läsas oberoende av de andra.

Boken kan varmt anbefallas icke endast åt
studerande, utan även och kanske framför allt åt de
praktiskt verkande teknici, som under angenäma och föga
ansträngande former vilja aktualisera sina
halvförgätna matematiska färdigheter.

En ny upplaga utökad med ett hundratal sidor och
betingande ett pris av 14,15 kr. utgavs 1942.

C W

Kataloger

Ivar Müntzing & Co., Stockholm, har sänt oss sina
trycksaker angående fönsterfilm IMCo för
värmeisolering, Revolvo-kontroll-apparaten för ved- och
torv-eldade pannor och Sotex pulver och Sotex briketter till
förhindrande av beck- och tjärbildning i värmepannor
och gengasaggregat.

AB Motala Verkstad, Motala, har utarbetat en
broschyr över sin tillverkning av ångpannor, en
elegant trycksak med en mängd vackra och instruktiva
bilder över olika av bolaget utförda anläggningar.

Rockwool AB, Skövde, en broschyr på
konsttrycks-papper visande olika former av stenull, som är
firmans specialitet, och innehållande värdefulla tekniska
data om stenullen, dess struktur, värmeledningstal,
beständighet m.m. Broschyren lämnar också
anvisningar om hur isolering med stenull bör utföras.
Firman har också låtit utarbeta tvenne
arbetsbeskrivningar för olika användningsområden.

Bergman & Beving AB, Stockholm, har skickat in
ett prospekt över den danska firman Radiometers
apparater för pH-mätning och elektrometrisk titrering
samt dess Autoionometer PHM 21, vid vilken
avläsningen sker direkt på visarinstrumentet.

AB Gerber & Hesslow, Stockholm, har tillställt oss
Billesholms Glasulls AB:s katalog nr G 389, "Teknisk
glasullit". Katalogen innehåller en mängd tabeller
och anvisningar beträffande glasullitens egenskaper
och användning och är försedd med ett stort antal
åskådliga fotografier.

AB Slipmaterial, Västervik, har översänt en
katalog över sina fasonerade slipstift, vilken dessutom
innehåller tekniska data t.ex. beträffande lämpligaste
arbetshastighet m.m.

AB Comptometer, Stockholm, har insänt en folder,
kallad "En snabbdemonstration av nya Comptometer,
världens snabbaste maskin".

AB HåVeDe, Göteborg, har sänt in en broschyr
om wacanisering av förbrukningsvatten, en effektiv
metod mot rost och kalk i rörsystem.

AB Sigand, Malmö, lagerlista nr 31 över firmans
lager av begagnade verktygsmaskiner.

Svenska Dynamoborstfabriken, Vadstena, har
publicerat en liten handledning för skötseln av kolborstar.

Elge-verken, Linköping, har översänt sin nya
katalog 111 k över Elge-kopplingar,
Startex-centrifugal-kopplingar, motorremskivor och spännlinjaler.
Katalogen, som har erhållit en tilltalande typografisk
utstyrsel, synes vara mycket instruktivt uppställd.

AB Gunnar Westholm, Stockholm, har skickat oss
en del trycksaker över sin nya, enligt vad det har
visat sig, synnerligen effektiva eldskyddsfärg, som,
målad på trä, kan utsättas för en temperatur av ca
2 500 °C utan att antändas.

TNC

7. Bli, dra, ge, ha, ta

Språket har för olika stilarter ofta en uppsättning olika
termer eller ordformer för samma begrepp. För att inte
bryta mot stilens enhetlighet gäller det för en författare
att välja orden från så att säga samma hylla i ordförrådet,
så att inte exempelvis högstämda vältalighetsord blandas
med slätstrukna vardagsglosor.

En sådan stilgradering finner man även i fråga om
språkets enklaste ord. Till de högre facken i
skriftspråkets förråd — talspråket kan här förbigås — höra sådana
småord Som: icke, ej, dock, även, ehuru, ty, och
böjningsformerna: jag giver, jag tager, jag minnes osv., medan man
i dess lägre fack finner: inte, i alla fall, också, fast (än), för,
jag ger, jag tar, jag minns.

Teknikens ord höra hemma på mellanhyllorna, något
högre eller något lägre alltefter omständigheterna. I strikta
uttalanden ha sådana ord som "icke" och "ej" den rätta
klangen, i ledigare vändningar passar "inte"; dessa tre
negationer kunna mycket väl få användning i samma text.
Ordet "ty" är i regel väl stelt, "för" i dess ställe är alltför
talspråksmässigt. Uttrycken "motorn kunde icke starta,
ty den var alltför hårt belastad" och "motorn kunde inte
starta, för den var alltför hårt belastad" ligga i
stilhänseende över och under den bästa nivån. Man kan hellre
skriva: "Motorn var alltför hårt belastad för att kunna
starta", e.d. Dessa exempel karakterisera ganska väl den
tekniska stilarten.

Passa de korta verbformerna bli, dra, ge, ha och ta i
denna omgivning? Frågan är inte ovanlig, och TNC
besvarar den jakande. Dessa former kunna rekommenderas
som bekväma och fullt korrekta inom hela det stilområde
som det tekniska skriftspråket rör sig över.
Presensformerna blir och har äro numera de normala, men även drar,
ger och tar anbefallas, ävensom supinumformen gett av
ge. Det sagda gäller också avledningar och
sammansättningar, sådana som förbli, bedra, återge, omhänderha,
överta; jag återger, har återgett.

Den korta passiva presensformen, exemplifierad av "jag
minns" i stället för "jag minnes", får också anses fullt
användbar. Den kan tillämpas för alla verb, vilkas aktiva
presensform slutar på -er, såsom böjs, drivs, fylls, grips,
göms, ställs. För de i rubriken uppräknade verben faller
det sig naturligare med: (bli saknar passiv användning),
dras, ges, (hand)has, tas.

J W

Från styrelsens bord

Vid styrelsesammanträde den 11 mars utsågos till
ledamöter av Kamrathjälpsfondens Nämnd för 1943 hrr
Stéenhoff (sammankallande), Fröman och Nauclér.

Det beslöts att genom annonsering kungöra, att
ansökningar om understöd för teknisk forskning från
Polhemsfondens dispositionsmedel tas emot intill den 15 maj 1943,
Vidare godkändes ett förslag från filmnämnden om
upprättande av ett kartotek över filmer av ingenjörstekniskt
intresse, till tjänst dels för föreningens sammanträdesverk-

10 april 1943

175

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:41:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free