Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 10 april 1943 - Nya metoder — en diskussion om rationalisering, av Carl C:son Schmidt, Elvira Wedberg-Larsson, Bertil Starck, Emil Petterson, Torvald Karlbom, Harald Ager och Harald Nordström - Problemhörnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
det så kallade ’ bröstet" och tjockleken på detta,
halsens höjd, bredd, godstjocklek, formen på
skruvgängan, hattens form m.m. likaså. Det är
ju inte för tubens skull, som man borstar
tänderna! Dessa variationer drar dock med sig dyra
verktygskostnader, kostnader för omställningar i
maskinerna m.m., m.m. Man frågar sig då, om
det inte kostar lite mer än det smakar, 0111 det
inte är onödig lyx.
I utlandet standardiserar man som sagt och
följer vi inte med, så står vi där en vacker dag.
Det är så dags då, när konkurrensen bar lamslagit
oss! Nej, fabrikanter inom olika branscher skulle
i större utsträckning än nu slå sig tillsammans
och dryfta sådana här frågor. Ju förr desto
hellre.
Kan man genom större serier utvidga
användningen av "flytande tillverkning", så är man
enligt min mening inne på en för oss alla bra väg.
Men — den skall läggas upp med sunt förnuft!
Rektor Nordström
Detta meningsutbyte har präglats av
deltagarnas goda vilja att förstå varandras synpunkter.
Det är just på den linjen som den fortsatta
rationaliseringsdebatten måste gå — strävan att förstå,
vilja att samarbeta!
Problemhörnan
Lösning till problem 2’43: "I ett roterande system
(cen-trifugalregulator) ingår på sätt som visas i figuren en
fjäder s och en härmed förbunden, radiellt rörlig vikt med
massan m. Viktens rörelse begränsas av stoppen I och II.
Undersök villkoret för att viktens läge inom
reglerings-intervallet I—II blir entydigt bestämt av varvtalet.
Fjäderns egenvikt liksom den yttre belastningen på systemet
må försummas."
Vi införa följande beteckningar:
m= viktens massa,
r = „ centrumavstånd,
(J = „ vinkelhastighet,
k = fjäderkonstanten (kg/cm).
Om ro är det centrumavstånd, som representerar ospänd
fjäder, inses att fjäderkraften
F = k (r — r„)
Centrifugalkraften är
C = mw"r
Vid jämvikt är F = C och sålunda
mco- k (r — r0) (1)
Vi kunna nu särskilja tre fall:
1) ro =0. Ekv. (1) övergår härvid till
mco2 = k
som innebär att r är obestämd, så snart vinkelhastigheten
V m
nåtts. Den allra obetydligaste minskning resp. ökning av
a) medför, att vikten kommer att ligga an mot stoppet I
resp. II.
2) ro ‡ 0. Dessa båda fall diskuteras bäst grafiskt.
Fallet r0 > 0 illustreras av diagr. I, där jämvikt
representeras av skärningspunkten mellan linjerna för
centrifugalkraft, C, och fjäderkraft, F. Vid ökning av
vinkelhastigheten ökas brantheten hos linjen C, varvid skärningspunk-
tens läge närmar sig punkten ra, vilken motsvarar
stoppläget II. Jämvikten är sålunda stabil och läget av vikten
liksom regleringsintervallet entydigt bestämd av ekv. (1).
Diagr. II visar fallet r0 < 0. Linjernas skärningspunkt
representerar även här ett jämviktsläge, ehuru ett labilt
sådant. Om vikten skulle befinna sig i sagda punkt och
härifrån erhåller en ringa förskjutning exempelvis utåt,
tilltar centrifugalkraften (C) snabbare än fjäderkraften
(F) och vikten åker genast ut mot stoppet II. Inom ett
visst varvtalsområde kan vikten sålunda lika väl befinna
sig vid I som vid II.
Villkoret för att viktens läge skall vara entydigt
bestämt av varvtalet är sålunda att r0 > 0.
Varvtalsinter-vallet och härmed olikformighetsgraden bestämmes
härefter med tillhjälp av ekv. (1).
Denna behandling är återgiven i huvudsak efter en av
sign. ög insänd lösning.
Sign. C E formulerar stabilitetsvillkoret sålunda:
dF dC
dr dr
och sign. H L på följande sätt:
Tillämpade på en lineär fjäder leda givetvis dessa
villkor båda till samma resultat som förut, nämligen r0 > 0.
Hr Bo Kihlgren har behandlat uppgiften genom att
uppställa rörelseekvationen för massan m.
Sign. Ög har påpekat en inadvertens vid lösningen av
problem 2/43 (jordtemperatur). Anledningen till att
problemet övergår från "sfäriskt" till "plant" ligger i den i
och för sig tillåtliga approximationen, att man vid
deri-veringen av ekv. (4) betraktar r som oberoende av djupet
x. Avstår man från denna approximation erhålles vid
eli-mination av Q mellan (1) och (2)
.}dr d t , dr\
QC’2 dt d-M Jr)’
som kan omformas till
d2 (r t) _ q c d(r t)
dr2 T dt
Denna ekvation är av samma byggnad som (5) och löses
10 april 1943
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
