Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 17 april 1943 - Aerodynamik och segling, av Erik Petersohn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
mätresultat från flygtekniska undersökningar,
som kunna vara av intresse. Fig. 11 visar vingar
med urtag dels på bakkanten, dels på framkanten
samt en med en spalt delad vinge, och i fig. 12
visas polarkurvorna för dessa vingar. Därav
framgår att en urtagning i bakkanten har relativt liten
inverkan, under det att en spalt eller urtagning på
framkanten avsevärt ändrar polarkurvans form.
Orsaken härtill är i första hand att söka i
upptrycksfördelningen utefter vingens spännvidd. På
grund av urtagningen eller spalten minskas
lyftkraften i vingens mitt, varvid skadliga virvlar
uppstå även där. Lyftkraftens minskning blir
emellertid mindre, då vingens bakre del las bort,
än om lika stor del tas bort från vingens
framkant.
Ur aerodynamisk synpunkt kunna den delade
vingen och form V (fig. 11) jämföras med ett
vanligt segelställ resp. ett med genuafock. I det
senare fallet kommer ändvirveln vid segelställets
underkant att avsevärt minskas och därmed även
det inducerade motståndet, vilket bidrar till
genuafockens goda verkan.
Segeltekniska undersökningar
De undersökningar, som ovan omnämnts, ha
alla varit av mera flygteknisk karaktär, och de
Profil 568e
Fig. 13. Olika mastanordningar (enligt Croseck).
undersökta vingprofilerna ha som segel betraktat
varit väl mycket idealiserade. Undersökningar
för segeltekniskt ändamål föreligga emellertid
mycket sparsamt, men ett par
undersökningsresultat skola dock visas i det följande.
En av dessa gäller mastens inverkan på seglets
effektivitet enligt undersökningar av Croseck.
Fig. 13 visar några provade anordningar och fig.
14 motsvarande polarkurvor. Här gäller, som
tidigare nämnts, att störningen på seglets läsida
skall vara så liten som möjligt. Anordningen
enligt profil 568 h blir därför trots den grova
masten relativt gynnsam.
I fig. 15 visas en sammanställning av
polarkurvor och tillhörande kurskraftkurvor för några
olika segeltyper.
a. ett segelfartyg — en skonertbrigg — enligt
Croseck,
b. ett gaffelsegel (fig. 16) för ett segelfartyg
enligt Croseck,
c. ett triangulärt segel (fig. 17) enligt Tanner.
För jämförelse äro även kurvor inritade för
den tidigare omnämnda flygplanvingen med
öppen och sluten spalt mellan vinge och
hjälp-vinge. Dessutom har inritats en polarkurva /
med motsvarande kurskraftkurva, som motsvarar
den felaktiga, äldre, på sina håll kanske ännu rå-
Fig. 14. Polarkurvor för olika mastanordningar (enligt
Croseck).
10 april 1943
189
Fig. 12. Polarkurvor för vingar med spalt
och urtag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
