Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 24 april 1943 - Floderna och jordrotationen, av K Dantscher, av sah - Tidskrifter: Bestimmungen für die bauliche Ausführung von Splitterschutz, av Gösta Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekn i sk Ti ds kri ft
den utan vidare tas upp av normala
strandsko-ningar, ha sådana iakttagelser kanske icke ens
gjorts.
Eftersom vattnet i en flods högerkurvor rör
sig som en högergängad skruv, måste, om
strand-skoningen anses vara fast, corioliskraften utlösa
sig i en fördjupning av flodbottnen. Enligt Penk
har man på Rhen och Donau iakttagit, att
vatten-virvlarna alltid äro djupare på flodens högra sida
än på dess vänstra. Men även om ett dylikt
mer-djup kan observeras, utgör det dock ännu ingen
mätning av corioliskraften.
En annan möjlighet att observera
corioliskraften erbjudes av drivisflakens rörelser. Dessa flak
äro i allmänhet runda och få på grund av den
större vattenhastigheten i mittfåran cn
vridrörelse åt höger vid den högra strandsidan och åt
vänster vid den vänstra. Härvid bör
corioliskraften ha den inverkan, att isflaken röra sig
snabbare än på den vänstra. Eftersom flaken
reagera utomordentligt känsligt för de allra
minsta krafter, kan det möjligen någon gång komma
att lyckas någon att genom fotografisk mätning
på drivisflak påvisa corioliskraften.
Inom flodsjöfarten finns det knappast någon
möjlighet att påvisa corioliskraften. Man
känner inte till någon tro eller övertro hos skeppare
eller flottare, som skulle visa, att man inom dessa
tusenåriga yrken någon gång skulle ha varit
medveten om, att den högra sidan av ett vattendrag
förhåller sig på annat sätt än den vänstra.
Möjligen kan man komma problemet inpå
livet på vattenkraftens område. I breda floder
uppnår corioliskraften mot högra stranden en
märkbar storlek, och ett flodkraftverk skulle vid
lika vattenmängd och för övrigt lika förhållanden
lämna större energiutbyte om det bygges på
högra stranden än på den vänstra. På samma
sätt skulle en vänstervridande turbin få större
verkningsgrad än en högervridande. De
turbiner, som i dag byggas, ha så stor kapacitet,
att corioliskraften kan göra sig gällande hos dem,
och det är möjligt, att man på detta område, där
mycket fina tryckmätningar kunna göras, skall
kunna avskilja corioliskraften och mäta den.
Till slut må tilläggas, att corioliskraften inte är
den enda kraft, som gör sig gällande i
vattendrag på grund av jordrotationen. Här ovan har
endast tagits hänsyn till den komposant av
co-rioliskraftvektorn, som rör sig vinkelrätt mot
jordytans plan. Den komposant, som ligger i
jordytans tangentplan och verkar i meridianens
riktning, inverkar så, att en flod, som rör sig i
västlig riktning, får större fallhöjd och gräver
sig djupare in i sin bädd än en flod, som rör sig
i ostlig riktning. Detta beror på det kända
faktum, att en kropp, som rör sig ostvart,
skenbart förlorar i vikt, medan den, som rör sig
väst-vart, vinner i vikt, vilket man har lyckats bevisa
även genom experiment. De härav uppstående
krafterna äro emellertid så små, att deras
verkningar t.o.m. efter årtusendens förlopp icke skulle
kunna mätas.
Det finns ytterligare en kraft vid sidan av
corioliskraften, som härrör sig från
jordrotationen, och det är centrifugalkraften. Dess
komposant i jordradiens riktning är motriktad
tyngdkraften och gör denna mindre, mest vid
ekvatorn och minst vid polerna, vilket är ett känt
faktum. Den andra komposanten, i jordytans
riktning, strävar att dra fastlandsmassorna i
meridianens riktning mot ekvatorn och är orsaken
till jordens avplattning samt kontinenternas
"polflykt". Denna kraft har sitt största värde vid
45° latitud, där den får ett värde av 1,69 kg/m3,
dvs. 1,7 "Ioo av tyngdkraften; den är alltså
väsentligt större än corioliskraften.
Medan denna, som vi ovan sett, inverkar på
alla vattendrag oberoende av deras
strömriktning, kommer centrifugalkraften i fråga endast
för floder, som flyta i nord-sydlig riktning. Den
inverkar då som en förstoring av fallhöjden,
antingen i form av större strömningshastighet eller
i form av starkare nedgrävning i flodbädden. De
floder, som röra sig i nord-sydriktningen, tränga
alltså djupare in i terrängen än floder, som gå
i en annan riktning. Floder, som röra sig i
riktning syd till nord, få däremot liten fallhöjd. I
den del av alpkedjan, som löper mellan 40° och
45° N, alltså ungefär där centrifugalkraften har
sitt största värde, ha de sydvart flytande floderna,
såsom Tessin, Rhöne osv., utvecklat mycket starka
fall, och berget är starkare eroderat på sydsidan
än på nordsidan. På samma sätt är det med
Mississippi och Missouri. Dessa geografiska
iakttagelser ha emellertid ännu inte fått någon
motsvarighet på det tekniska området.
sah
Tidskrifter
DK 699.85
Bestimmungen für die bauliche Ausführung von
Splitterschutz (September 1942), Gasschutz u. Luftschutz
1942, h. 10.
Till splitterskydd kan användas armerad eller
oarmerad betong, mur i bruk eller kallmur. Tillfälliga skydd
kunna utföras av jord, sand, makadam eller singel.
Splittersäkra väggar i
byggnader samt fristående splitterskydd
Splitterskyddande väggar av murverk skola vara minst
51 cm tjocka vid användning av första klass murtegel,
hårdbränt tegel, klinker, kalksandtegel och första klass
slaggtegel (Hüttensteine); minst 64 cm tjocka vid
användning av andra klass murtegel och andra klass slaggtegel.
Till murbruk skall användas cementbruk eller
kalkcement-bruk.
Splitterskydd av oarmerad betong skall ha minst 40 cm
tjocklek och cementhalten minst 200 kg/m3. Splitterskydd
av armerad betong skall ha minst 25 cm tjocklek. Vid
användning av vibrobetong med a jj28 > 500 kg/cm2 kunna
splitterskydden utföras med 15 cm tjocklek. I båda
fallen skall väggens mot skyddsföremålet vända sida
kors-armeras med minst cE> 6 mm c/c < 50 mm.
Splitterskydd i färdiggjutna delar av armerad eller
oarmerad betong kunna utföras med A-sektion eller
J_-sektion. Vid höjden 2 m skall yttre basbredden vara
minst 1,5 m för A-typen och 1.2 m för JL-typen. Tjock-
24 april 1943
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
