Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 1 maj 1943 - Jordbruket och folkhushållningen, av Einar Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
användas av många gemensamt. I andra fall kan
en maskin få så stor spridning, att mångfalden
förbilligar. Konstruera t.ex. en enkel, praktisk
och billig diskmaskin för våra 100 000-tals
husmödrar på landet! Konstruktören och tillverkaren
skulle aldrig kunna få en tacksammare
kundkrets. Konstruera också för det mindre
jordbruket en liten traktor, som samtidigt kan dra lassen
på vägarna! Möjligheten att spara hästdragkraften
skulle skapa en stor marknad för en dylik
traktor. Detta är blott ett par exempel på behovet av
mekaniska hjälpmedel.
Ett par synpunkter på jordbrukets
mekanisering, som ytterligare skiljer den från industriens
och försvårar den, må i detta sammanhang
anföras. Jordbruket är i stor utsträckning
beroende av väderleks- och naturförhållandena, och
ibland måste ett arbete utföras, även om en
maskin nekar att göra tjänst. Är man ej rustad för
reservarbetskraft, kan en värdefull gröda, kanske
frukten av ett helt års arbete, gå förlorad. Vidare
följer med mekaniseringen behovet av mera
kvalificerad personal — i och för sig lovvärt med
hänsyn till möjligheterna att betala bättre löner
och därigenom få behålla dugligt folk — men
särskilt på mindre gårdar kan den dyrare
arbetskraften endast i begränsad utsträckning användas
till kvalificerat arbete och är f.ö. ofta kunnig
endast i specialarbeten. I en industri eller i en
jordbrukets stordrift har denna synpunkt ingen
betydelse, men de mindre bruken äro som nyss
anförts de ojämförligt flesta.
Fig. 3. Procentuell fördelning av indexhushållets utgifter
juni 1939.
Jordbrukspriserna
Så var det frågan om patentmedicinen för att
hålla jordbrukspriserna nere. I allmänhet tror jag
man skall vara försiktig med att använda
patentmediciner i näringslivet. Det är nog också så, att
man överdrivit jordbruksprisernas inverkan på
industriens arbetskostnader, de spela ej den roll,
som man brukar framhålla som ett axiom. Vi ha
länge hävdat detta på jordbrukarhåll, och
Industrins Utredningsinstitut har gjort en utredning,
som kommit till nära samstämmiga siffror. En
analys av "indexhushållets" samtliga utgifter vid
liden före krigsutbrottet, fig. 3, ger vid handen,
att av hela utgiftsposten på 3 724 kr. 29,6 % eller
1 102 kr. belöpa på svenska jordbruksprodukter
enligt konsumentpriserna. Om man emellertid
beräknar motsvarande jordbruksprodukter enligt
producentpriserna, blir summan 684 kr. eller
17,3 %. De olika rabatter och subventioner, som
nu utgå under kriget för att dirigera index,
liksom också förändringar i konsumtionen på grund
av ransoneringar och varubrist, försvåra en
motsvarande beräkning under nuvarande
förhållanden, men helt allmänt kan sägas att en variation
på varje 10 % av producentpriserna på basis av
1939 års siffror medför en variation av totala
levnadskostnaderna för indexfamiljen med l3/4 %.
Säkerligen hade de flesta väntat sig en betydligt
högre siffra — efter all diskussion om
jordbrukspriserna!
Är det f.ö. så säkert, att en export av
industrivaror till varje pris är det allena saliggörande för
svensk industri efter ett fredsslut? Det står utom
varje diskussion, att förkrigstidens handelsutbyte
i hög grad stärkte vår ekonomiska ställning och
bidrog att höja vår levnadsstandard. Hur
framtiden kommer att te sig är givetvis ovisst, men
det är väl att anta, att exporten i stor
utsträckning kommer att ske på utbytesbasis, och då är
frågan, vad vi kunna få för våra egna exportvaror
— om det alltid är för vårt eget land
värdefulla varor. Nog få vi erkänna, att vi nödgas ta
emot mycket, som vi helst skulle vilja vara av
med eller som vi minst lika bra kunde tillverka
hemma med egna arbetare och egna råvaror.
Den frågan kan också ställas, om inte många
av industriens män hos ett bärkraftigt svenskt
jordbruk skulle finna köpare till sina produkter
framför sina egna dörrar. Det är visserligen länge
sedan man brukade säga, att "när bonden har
pengar, så ha alla pengar", men här har redan
framhållits det stora rationaliseringsbehovet inom
jordbruket, det må gälla byggnader, maskiner
eller råvaror för produktionen. Under sådana
förhållanden bör det nog övervägas, om det inte vore
riktigare att ge jordbruket ekonomiska
möjligheter att rationalisera hellre än att pressa
jordbrukspriserna för att kunna sälja billigt till
utlandet. Det är väl också så, att en hel del av
exporten endast kan betalas med livsmedel, och då
15 maj 1943
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
