Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 1 maj 1943 - Jordbrukets maskinproblem, av Nils Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Även i Sverige har denna utveckling mot
mindre skördetröskor visat sig riktig. Vi ha emellertid
i Sverige halmrikare skördar och större skördar
per hektar, mera grönt i säden, mera liggsäd,
större fordran på ogräsbekämpning, behov av
halmens tillvaratagande, önskemål att kunna
använda skördetröskan även stationärt på fältet m.m.
De amerikanska konstruktionerna kunna därför
inte utan vidare kopieras. Skördetröskor för
svenska förhållanden finnas dock redan, och
förbättringar framkomma undan för undan. Ett
exempel härpå är den skördetröska, som tillverkas av
AB Bolinder-Munktell, fig. 1, och som utrustats
även med maskin för buntning av halmen. På
grund av att skördetröskmetoden minskar
arbetsbehovet med sädesskörden till hälften eller en
tredjedel kommer denna skördemetod säkerligen
att efter kriget få en betydande spridning.
Nyssnämnda svårigheter i Sverige i avseende på
grödan, klimatet m.m. göra emellertid att många
större gårdar äro mera betjänta av en sådan
skördemetod, att säden först skäres med vanlig
självbindare och sedan tröskas omedelbart, om
den är torr — eller efter torkning på fältet om
den innehåller mycket grönt. Ett sådant
skörde-sätt har visserligen länge tillämpats, men det går
att komma längre i arbetsbesparing och
effektivitet. Detta förutsätter dock att man använder
ett tröskverk, som är försett med helautomatiska
anordningar för inmatning och uppskärning av
säden samt för borttransport av halm och boss.
Dessutom bör tröskverket vara lätt flyttbart från
plats till plats på fältet. Tillverkat av stål blir det
dessutom okänsligt för regn, som faller mellan
TFFT
Fig. 2. Tornsilo au betong för ensilering au späd, äggviterik
klöuer. Sdväl fodrets utbredning i silon och syrans
pästril-ning som gräsets lastning på fältet behöua mekaniseras.
trösktillfällena. Ett sådant ståltröskverk av
amerikansk typ har nyligen tillverkats av AB Joh.
Thermænius & Son i Hallsberg, men tillverkningen
nu under kriget besväras givetvis av bristen på
plåt m.m. Vad man vinner med dylikt
tröskverk jämfört med hittills traditionell typ är
sålunda att arbetet vid själva tröskverket minskas
och att arbetskraften därför i stället kan
användas för framkörning av säden till tröskverket.
Kriget har ökat odlingen av vissa i Sverige
mindre vanliga växter, såsom hampa, lin,
vitsenap och raps. För ett par av dessa finnas särskilda
skördemaskiner, men i övrigt behöver skörde- och
trösktekniken ytterligare förbättras.
Sverige har före kriget fyllt en stor del av
mjölkkornas äggvitebehov genom import av kraft •
foder utifrån. Men äggviteproduktionen på
gårdarna har ökat, främst genom ökad odling av
vallväxter, såsom klöver, luzern och gräs. För att
dessa vallväxter skola hålla tillräckligt med
äggvita per kg hö, bör slåttern företas på tidigt
stadium. Men i så fall kunna svårligen de vanliga
höberedningsmetoderna tillämpas, därtill är
gräset för kort. Samma är förhållandet med
återväxten på hösten, då dessutom torkningen är
dålig. Man har därför sedan något mera än tio år
tillbaka i Sverige tillämpat AlV-metoden, en
en-sileringsmetod, som går ut på, att man omedelbart
efter slåttern lägger in den färska klövern i silo,
fig. 2, och under påstrilning av mineralsyra.
Därvid sänkes hastigt pH-värdet, så att fodret med
endast små förluster behåller sig i stort sett lika
hela vintern.
Denna utmärkta konserveringsmetod lider
emellertid av det stora felet, att den ännu är
mycket arbetskrävande, liksom fallet också är
med den artificiella torkningen. Det vattenrika
gräset skall nämligen först lastas för hand upp i
vagnen på fältet, sedan ånyo hanteras med grep
i silon vid inläggningen. Detta är till olägenhet
särskilt på större gårdar, där arbetsstyrkan är
liten i förhållande till arealen. Men den större
gården har nästan alltid en traktor. Denna borde
användas till gräsets lastning i samband med
slåttern. Mer eller mindre primitiva anordningar
härför ha i litet antal funnits sedan mer än 20 år i
Amerika och sedan 15 år i England, i båda
länderna mest för artificiell grästorkning. Principen
att uppfordra det skurna samtidigt med att det
skäres har för övrigt i stor skala förr tillämpats
för stråsäd enligt axklippningsmetoden, vartill
användes en header, vilka före skördetröskornas
tid voro allmänt i bruk i vissa torra trakter av
Nordamerika.
Här i Sverige, där vi ha mindre artificiell
torkning men desto mera ensilering och där ensilering
förekommer även på ett mycket stort antal
mindre gårdar, ha vi tills vidare fått nöja oss med den
arbetslättnad, som erhålles genom hopsamling av
det skurna i samband med slåttern med tillhjälp
’224
1 maj 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
