Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18b. 1 maj 1943 - Flygplanproduktionens problem, av Bkn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fig. 1. Flygplan NA-73 "Mustang". Enkelsitsigt jaktplan
för spaning och låganfall, med 1 150 hk Allison uätskekyld
12-cylindrig V-motor. Topphastighet 600 kmlh. Spännvidd
11 m, längd 10 m, vingyta 22 m2.
varandra lagda metallplåtar, från fallhamrarna,
när de med våldsamt dån slå ihop sina sänken av
gummi och metall för att ge dural- eller
aluminiumplåtar de mest egendomliga former.
Monteringsavdelningen förbryllar åskådaren, ty det
finns ingen "brännpunkt", där ögat kan följa alla
faser i arbetet. Det hela är ett virrvarr av stora
metalldelar, vilka födas på något odefinierbart
sätt och så småningom sammansmälta till
färdiga, vinglösa flygplan. Något "löpande band"
finns ej, monteringen sker på bestämda platser.
Eftersom inget flygplan bygges i hastigare takt
än tolv stycken om dagen, kan en lekman länge
stå och titta på en rad jiggar och ändå icke se
någon antydan om att arbetet går framåt. Men
framåt går det ändå, och det ganska fort. För
att förstå det gå vi för ett ögonblick tillbaka till
den plats, där alla flygplan födas: ritbordet. Låt
oss se på ett bestämt flygplan — NA-73, även känt
under namnet "Mustang", ett ensitsigt jaktplan
med den nya vingprofilen för laminär strömning
och vätskekyld Allison-motor (fig. 1 och 2), byggd
av North American Aviation, Inc., i Inglewood,
Kalifornien.
I mars 1940 satte omkring 50 av bolagets 295
konstruktörer och ritare igång med arbetet på det
nya planet. Ingenjörerna utgå ifrån flygplanets
vikt, och från denna enda utgångspunkt vidtar en
rad kompromisser, som bli bestämmande först
och främst för vingbelastningen och sedan i tur
och ordning för planets startsträcka, stighastighet,
marschfart, vändbarhet, landningsfart osv.
Uppgiften att konstruera planet anförtros åt en
konstruktionschef. Med denne samarbeta två
grupper. Den ena av dessa sönderfaller i sin tur i flera
undergrupper, av vilka en konstruerar
flygkroppen, en annan vingarna och en tredje
stjärtpartiet. Den andra gruppen indelas annorlunda: i
specialister på motorer, elektrisk utrustning,
hy-draulsystem för indragbara landningsställ,
bombdörrar eller flaps.
För att skapa "Mustang" arbetade North
Ame-ricans konstruktionsavdelning 75—80 timmar i
veckan, vecka ut och vecka in, men den företedde
därvidlag ingen olikhet med någon annan
flygplanfabriks konstruktionsavdelning.
Beställningen hade gjorts i mars, ritningar och
specifikationer voro färdiga i maj. Efter prov med
vindtunnel-modeller och en attrapp var den första Mustang
färdig för provflygning i september. Lägg märke
till att sex månader av intensivt arbete hade
förflutit, och ändå fanns det bara en Mustang.
Produktionen var ännu långt avlägsen — men den
sex månader långa skapelseperioden från
konstruktion till provflygning plägade vara hela två
år, innan krigshetsen började.
Men t.o.m. sedan produktionen av Mustang
kommit i gång, kan det hända, att militären
önskar göra vissa ändringar på planet. Dessa
ändringar gå tillbaka till konstruktionsavdelningen
och utlösa en flod av nya ritningar och
ändringsorder genom varenda vinkel och vrå i hela an-
Fig. 2. Sektion av Mustang-planet.
1 maj 1943
251
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
