Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 5 juni 1943 - Gustaf Isings mätinstrument, av Tryggve Eeg-Olofsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
X GA R G: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON
Häfte 23
Årg. 73
Gustaf lsinys mätinstrument • Tidskriftsnytt • TNC • Böcker • Problemhörnan
Föreningar
5 juni
1943
Gustaf Isings mätinstrument
CIVILINGENJÖR TRYGGVE EEG-0LOFSSON, LSTF, STOCKHOLM
Den 19 februari fyllde professor Gustaf Ising,
Djurs-• holm, 00 år. Ising liar ägnat en stor del av sin tid åt
studier och konstruktion av högkänsliga fysikaliska och
geofysikaliska mätinstrument. Flera av dessa ha visat
sig lämpliga för praktiskt bruk och några ha även
släppts ut i allmänna marknaden.
1 samband med GO-årsdagen vill Teknisk Tidskrift fästa
ingenjörernas uppmärksamhet på denne svenske
fysikers bidrag till utvecklingen av högkänsliga fysikaliska
och geofysikaliska mätinstrument genom alt ge en
översikt över lians instrumentarbeten med en kort
beskrivning av de ur teknisk synpunkt mera betydande
konstruktionerna.
i
Ar 1907 påbörjade Ising en grundlig utredning
av betingelserna lör uppnående av känsliga
elektrometrar. Detta gjordes med tanke på att
erhålla lämpliga instrument för registrering av
a-partiklar. Visserligen försvann genom E
Rutherfords och H Geigers konstruktion av en
räk-nekammare år 1908 behovet av högkänsliga
elektrometrar för klargörande av a-strålarnas
natur men det kvarstod för
radioaktivitetsundersökningar i allmänhet. Ett önskemål vore att rent
av kunna få en så känslig elektrometer, att man
kunde mäta tillförseln av en enda jon och
därigenom på direkt väg finna elementarladdningens
storlek.
Undersökningen resulterade år 1919 i en diger
doktorsavhandling, vilken innehåller en
uttömmande teoretisk utredning av elektrometriens
allmänna egenskaper, diskussion av
konstruktionsprinciperna för åstadkommande av högsta
möjliga känslighet och beskrivning av en del utförda
försökselektrometrar. Elektrometrar av Isings
konstruktion ha bl. a. kommit till användning vid
strålningsmätningar inom radiumterapien på
grund av deras ringa storlek, vilket medfört att
dk 53.084
de lätt kunnat byggas in i blyblock. I samband
med elektrometrarna konstruerades en variabel
cylinderkondensator med relativt liten kapacitet
att användas för kalibreringsändamål.
I ett viktigt avsnitt av doktorsavhandlingen
visas hur alla mätinstrument, frånsett störningar
från skakningar, luftströmmar osv. äga en
teoretisk känslighetsgräns på grund av molekylernas
eller ledningselektronernas värmerörelse
(spontana strömvariationer), vilka orsaka en
oregelbunden Brownsk rörelse hos det rörliga mätsystemet
i instrumentet. Vidare påvisas hur i praktiken en
gräns sättes genom avläsningsskärpan beroende
av ljusets diffraktion. För att därför driva
avläsningsskärpan så långt som möjligt utarbetades en
ultramikroskopisk mätmetod. Att använda
mikroskop faller sig naturligt för instrument där den
rörliga delen utför en translationsrörelse såsom
t.ex. i strängelektrometrar och
stränggalvanomet-rar. Men även vid bestämning av en liten
rotation är mikroskopavläsning lämplig och är
överlägsen metoden med spegel och skala genom att,
vid samma optiska skärpa, den använda spegeln
alltid ger ett betydligt större tillskott till det
svängande systemets tröghetsmoment än det fina
spröt (t.ex. en kvarts- eller glastråd av några
millimeters längd och med en diameter av 0,01 à 0,02
mm) som lämpligen användes vid
mikroskopav-läsningar.
Isings ultramikroskopiska avläsningsmetod går
i princip ut på att låta en lysande linje (en
sekundär ljuskälla erhållen genom lämplig belysning av
en fin indextråd) medfölja det rörliga systemet
och observera denna linjes förflyttning i ett
sammansatt mikroskop med mycket hög förstoring.
Frontobjektivet i detta mikroskop förses på mit-
12 juni 1943
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
