Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. juni 1943 - Vad vet Du om STF? av Rolf Steenhoff - Utredningar: Förslag till textiltekniskt forskningsinstitut vid CTH, av E Sundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
hjälp för rationalisering av sitt
försörjningsområde. Det har också i dagspressen omvittnats,
vilket beröm de amerikanska journalisterna över
lag givit de svenska teknikerna, och vilka krav
man sagt, att världens återuppbyggnad kommer
att ställa på svensk industri och svenska
ingenjörer. Allteftersom arbetsuppgifterna sålunda öka
i antal, så öka även föreningens uppgifter inom
verksamhetsgruppen yrkesfrågor.
Till yrkesfrågorna räknar jag enligt föregående
definition det hävdande av den högre tekniska
bildningens auktoritet, som synes kunna bli en
av föreningens viktigare uppgifter. Genom
dagspressen har meddelats, att en annan
ingenjörssammanslutning i en inlaga till statsmakterna
gått till angrepp mot uppfattningen, att den högre
tekniska bildningen bör ge företräde till
chefsplatser i statliga verk. Man hör här en ton från
de diskussioner, som torde komma att bli vanliga
inom ett eventuellt riksförbund. Endast en
samlad och av de yngre stödd högskoleförening
sådan som STF kan effektivt försvara
högskoleingenjörens plats och anseende.
Under det senare året har föreningen också i
allt högre grad sökt möta de nya kraven. Tekniskt
vill föreningen, bl.a. genom kurskommittén, icke
blott ge en viss fortbildning utan även genom
föredrag och kurser i sociala och ekonomiska
ämnen medverka till ingenjörernas skolning för
insatser på diverse områden i samhällsarbetet.
I detta sammanhang vill jag ha sagt, att
ingenjören själv måste ta första steget ut i samhället.
Det går inte att sitta på kontoret och klaga över
bristande uppskattning och förtroende från stat
och kommun, den blir inte uthämtad till
ansvarsposter, som inte visat sitt intresse för allmänna
frågor. Kamratmässigt sett vill föreningen, bl.a.
genom sin klubbnämnd, verka för höjandet av
kamratkänslan och för ökandet av trevnaden
inom föreningen. Ett av leden i detta arbete är
en förbättrad kontakt mellan teknologer och
ingenjörer, en kontakt som vi äldre ingenjörer
alltid önskat och ofta diskuterat. Kan den kontakten
uppnå ett gott fortvarighetstillstånd, kunna vi
med tillförsikt se framtiden an.
Utredningar
DK 667.1 : 061.6
Förslag till textiltekniskt forskningsinstitut vid CTH.
Textil- och beklädnadsindustrien utgör en mycket
betydelsefull del av den svenska produktionsapparaten. Dess
omsättning uppgick år 1939 till ca 800 miljoner kronor,
och antalet inom denna industri anställda arbetare var
något över 84 000. På grund av den ökade mekaniseringen
och rationaliseringen har förvaltningspersonalen snabbt
ökats från 4 443 år 1920 till 9 587 år 1939. Denna industri
arbetar huvudsakligen för hemmamarknaden, vars behov
till ungefär fyra femtedelar efter vikt räknat täckes av
den inhemska produktionen. Textilindustrien är för sitt
råvarubehov huvudsakligen hänvisad till import, ehuru
man särskilt under den nu rådande avspärrningstiden har
gjort stora ansträngningar för att öka den svenska
råvaruproduktionen, t.ex. av ull, lin, hampa, konstsilke och
cellull.
Den svenska forskningen på textilområdet har hittills
icke varit av på långt när samma omfattning som den
forskning, som bedrives på många håll i utlandet. Det är
särskilt den grundläggande textilforskningen, som i hög
grad har försummats i vårt land. Den tekniska
forskningen är emellertid beträffande textil- och
beklädnadsindustrien liksom ifråga om de flesta andra industrier en
nödvändig förutsättning för att industrien skall kunna hävda
sig i konkurrensen. Med hänsyn till industrigruppens stora
betydelse i landets hushållning är det också motiverat att
nedlägga betydande kostnader på det tekniska
forskningsarbetet. De landvinningar, som därigenom kunna göras,
komma att ta sig uttryck i bättre varor och förmånligare
priser. Den nuvarande avspärrningen har visat betydelsen
ur beredskapssynpunkt av en leveranskraftig textil- och
beklädnadsindustri.
Textil- och beklädnadsindustrien har vidare en viss
betydelse för jordbruket, skogsbruket och boskapsskötseln.
Jordbruket levererar spånadsväxter, för boskapsskötseln är
ullproduktionen av viss vikt, och för skogsbruket har
textilindustrien sin stora betydelse, eftersom träcellulosan
utgör råvaran för konstsilke och cellull. Det förhållandet,
att den mekaniserade textilindustrien i stor utsträckning
kan nyttja relativt oskolad arbetskraft gör att den med
framgång kunnat bedrivas även i vissa utomeuropeiska
länder med låga arbetslöner. För att vårt land med dess
höga levnadsstandard skall kunna möta konkurrensen från
utlandet, är det därför nödvändigt att med längre driven
mekanisering och med försprång på det
teknisk-veten-skapliga området söka kompensera den extra belastning
på produktionen, som de högre lönerna utgöra. Den
svenska textilindustrien arbetar så gott som uteslutande med
utländska maskiner, och dess tillverkning bygger ännu
främst på utländska upptäckter och erfarenheter. Detta
beror till stor del på, att vi till för kort tid sedan
fullständigt ha saknat högre teknisk utbildning på
textilområdet och att vår textilforskning hittills har varit föga
omfattande.
Särskilt i tider som de nuvarande, när de tekniska
framstegen ske snabbt, blir det ofrånkomligt att försöka
genom egen forskningsverksamhet följa med i
utvecklingen. I fråga om den framtida utvecklingen bör man räkna
med, att vårt lands textilindustri kan komma att efter det
blivande fredsslutet ställas inför stora svårigheter, varför
det för denna industri gäller att stå väl rustad på alla
områden, icke minst på det teknisk-vetenskapliga.
Förslaget till textilforskningsinstitut
Sedan Tekniska Forskningsutredningen sökt kontakt
med textilindustriens organisationer, Textilrådet och
Kon-fektionsindustriföreningen, har i samråd med dem ett
förslag uppgjorts till avtal mellan K. M:t och en av dessa
organisationer bildad stiftelse, Svensk Textilforskning,
angående ordnandet av forskningen på det textila området.
Enligt detta avtal har textilforskningsinstitutets uppgift
formulerats på följande sätt:
att bedriva teknisk-vetenskaplig forskning och följa
utvecklingen inom de forskningsområden, som röra textila
produkter, deras framställning och användning ävensom
att i samband härmed medverka till utbildningen av
tekniker och forskare på detta område.
Det har i detta sammanhang vidare framhållits, att
tyngdpunkten av verksamheten bör läggas på
grundläggande textilkemisk forskning. Särskilt har framhållits den
stora roll, som den högmolekylära organiska kemien
spelar för textilteknikens utveckling. Den textilmekaniska
forskningen däremot kan med framgång bedrivas ute vid
industriföretagen och vid textilinstituten i Borås och Norrköping.
En stor del av de textilmekaniska problemen röra sig dess-
304
10 juli 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
