Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 10 juli 1943 - Militära förvaltningen. Diskussion, av H Söderbom, H Örtengren, C Murray, P Eg. Gummeson, R Liljeblad, K von Heland - Notiser - Svenska Aloxidverkens nya anläggning, av sah - Ett nytt förfarande för färgfotografi, av sah - Stor donation till elektroteknisk forskning, av Mm - Personnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
militär skulle vilja tänka sig något sådant, utan den
organisation, som anses nödvändig för kriget, skall till sin
huvuddel fortleva under freden, så att det bara i händelse
av krig behöver bli fråga om att fylla i luckorna med
personal, som har fått träning på det blivande arbetet
redan under fred. Krigsmaterielverket bör ha
teknisk-merkantil personal inom sina luckor, vilken rycker in vid
mobilisering.
I anledning av dir. Liljeblads yttrande vill jag
framhålla, att vi ha skrivit i den pågående
ingenjörsutredningen, att initiativen och idéerna till nya försvarsmedel måste
komma från militärerna, från de aktiva förbanden och
inte från förvaltningen. Emellertid måste det vara så, alt
nya idéer, nya objekt, innan de komma till industrien,
och innan det offras arbete på dem, måste passera genom
tekniska byrån, standardiseringssektionen och
konstruktionssektionen för bedömning av hur pass bra de äro. Det
kan hända, att det visar sig, att en idé i alla fall är
olämplig, därför att den inte passar i den
standardutrustning, som måste finnas inom armén, och för den
skull skola idéerna passera en central instans.
Det bör givetvis finnas direkt kontakt mellan det
militära, idégivaren och förbrukaren, och den produktiva
industrien. Det kan dock inte vara något fel, om, när denne
idégivare diskuterar saken med industrien, det samtidigt
sitter en man från tekniska byrån, som kanske säger:
"Kan vi inte i stället göra så och så?" Det är min tanke!
Notiser
DK 338.45 : 669.71
Svenska Aloxidverkens nya anläggning i Sundsvall
visades den 2 juni för ett 80-tal representanter för statliga
myndigheter och industrier. Fabriken, som blev färdig
på rekordtid våren 1942, är den enda i landet, som
producerar aluminiumoxid; ur denna utvinnes rent
aluminium genom sinältelektrolys dels i den nya fabriken och
dels vid de äldre Månsboverken. Den totala produktionen
är för närvarande 4 000 t årligen — dvs. ca 60 % av
förkrigsförbrukningen.
Verket, vars skapare är generaldirektören i Norska och
Svenska Aluminiumkompaniet, Sigurd Kloumann,
framställer aluminiumoxid enligt Pedersen-processen.
Utgång-inaterialet är vanligtvis bauxit, men för närvarande
huvudsakligen andalusit, dvs. aluminiumsilikat från Boliden.
Detta smältes med kalksten i trefasugn, där det omvandlas
till kalciumaluminat, som urlakas med soda. Kolsyra ledes
in i lösningen, varvid aluminiumydrat fälles ut och sodan
återvinnes. Efter kalcinering med generatorgas i roterugn
las aluminiuinoxid.
Aluminiumoxiden smälter först vid 2 000°C, men genom
tillsats av kryolit som flussmcdel kan smältbadets
temperatur nedbringas till 900°C. Eftersom kryolit i
naturtillstånd endast finnes på Grönland, blev det nödvändigt
att syntetiskt framställa detta mineral genom smältning
av flusspat med soda och kvartssand.
Elektrolysen sker i 28 seriekopplade flata
elektrodin-fodrade plåtugnar vid 5 V, 30 000 A, varvid 99,5 % ren
aiuminiummetall erhålles som slutprodukt.
Skälen varför anläggningen förlades till Kubikenborg
utanför Sundsvall äro dels det stora elkraftbehovet (ca
5 000 kWh/t aluminium för oxidframställningen och 18 000
kWh/t för elektrolysen), vilket täckes av Hammarforsens
Kraft AB, dels de goda kommunikationerna sjöledes för
bolidenandalusiten, gotlandskalken och skåneflusspaten
(det går åt 10 t råmaterial per ton aluminium) samt
önskvärdheten att bereda sysselsättning åt arbetslösa
sågverksarbetare i trakten. sah
DK 778.6
Ett nytt förfarande för färgfotografi. Några veckor
efter det att Kodak och Agfa meddelat, att de kunna göra
fotografiska pappersbilder i färg, har den engelske
fotografen Hugh Cecil i British Journal of Photography
offentliggjort ett helt nytt förfarande, som förenklar såväl
upptagning som reproduktion i naturliga färger.
Enligt detta system sker upptagningen på en vanlig
pan-kromatisk plåt eller film. Framför denna och i tät kontakt
med den ligger ett rasterfilter, som är täckt med linjer i de
tre grundfärgerna. Kamerans objektiv förses med ett
kompensationsfilter.
Efter upptagningen framkallas plåten på vanligt sätt.
Negativet kopieras sedan på en tunn cellulosahinna,
överdragen med en bromsilveremulsion. Sedan hinnan
framkallats, fixerats och torkat, lägges den på ett stycke
raster-papper, som, i likhet med upptagningsfiltret, är täckt med
linjer i de tre grundfärgerna. Hinnan med bildkopian för
skjutes sedan över rasterpapperet tills den tonrikliga
färgbilden kommer fram, vilket lär ske överraskande snabbt
och lätt. Hinnan fästes slutligen vid papperet med ett
olösligt speciallim. Den färdiga bilden ser då ut som ett
fäig-foto på glanspapper.
De svarta partierna av bromsilverskiktet på hinnan
försvinna fullständigt, då deras uppgift endast är att täcka
de icke nödvändiga färgpunkterna i rastret. Givetvis kan
man efter samma negativ framställa hur många
färgkopior som helst.
Om förfarandet verkligen håller vad det lovar betyder
det helt enkelt en omvälvning på färgkopieringens område,
då det i motsats till hittillsvarande metoder är ovanligt
enkelt och framför allt billigt. De av uppfinnaren
framställda färgkopiorna sägas ge en mycket mjuk och
konstnärlig återgivning; bilderna lära vara mera briljanta och
kraftigare än vid tidigare förfaranden och kunna utan
vidare konkurrera med dessa i fråga om färgtrohet,
särskilt när det gäller hudfärger. sah
DK 378.3
Stor donation till elektroteknisk forskning. Med
anledning av professor Henning Pleijels den 5 juli inträffade
70-årsdag har en stor donation gjorts för främjande av
teknisk-vetenskaplig forskning vid Tekniska Högskolans
avdelning för elektroteknik enligt de riktlinjer, som
jubilaren önskar bestämma.
Donationsbeloppet, ca 60 000 kronor, som har
tillskju-lits av vänner och kamrater, institutioner och företag för
att i bestående form hugfästa professor Pleijels stora
insatser för elektroteknikens utveckling, överlämnades
lördagen den 3 juli av en delegation, bestående av
initiativtagarna till insamlingen, som skett i Svenska
Elektroingenjörsföreningens regi.
Delegationens talan fördes av tekn. dr F Dahlgren, som
framförde de svenska elektroingenjörernas lyckönskningar
och tacksamhet för Pleijels forskargärning och för den
goda grund som lian gett generationer av elektrotekniker
alt bygga vidare på.
Bland de uppvaktande märktes i övrigt generaldirektör
H Sterky, överingenjör A Holmgren, kraftverksdirektör
H Fransén, direktör H Johansson, professorerna E
Löfgren, F Odqvist, E Velander och S Velander samt
överingenjör R Stéenhoff. Mm
Personnotiser
Födelsedagar
Fil. dr, överintendent Axel Lagrelius, Stockholm, 80 år den
16 juli.
Ingenjör C A Gunnar Jansson, Eskilstuna, 50 år den 17 juli.
Direktör E Robert Thune, Stockholm, 60 år den 18 juli.
Marindirektör Elis F Elmquist, Stockholm, 70 år den 21 juli.
Ingenjör Kahl G Lund, Varberg, 50 år den 22 juli.
Ingenjör John G Hultkrantz, Stockholm, 50 år den 23 juli.
Intendent E Gustaf Hallberg, Falun, 75 år den 25 juli.
Ingenjör O Erik Allard, Stockholm, 60 år den 26 juli.
Civilingenjör Sven D Norberg, Västerås, 70 år den 28 juli.
340
10 juli 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
