Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 24 juli 1943 - Arkitekturen och de »mänskliga» synpunkterna, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 3. Utsikten frän krönet av Stadiontornet i Helsingfors
har visat sig ekonomiskt berättiga de höga
byggnadskostnaderna.
materiella makt ha de på sin tid ansetts vara
lönande företag, både ekonomiskt och geopolitiskt
sett. Historien har gett vid handen, att denna
utgångspunkt har varit riktig.
Ett motsvarande, modernt exempel på de
"mänskliga" synpunkternas andel i själva
byggnadsverket och i de ekonomiska problem, som
omedelbart ansluta sig till detta, ger den av Frank
Lloyd Wright projekterade kontorsbyggnaden
för Johnson Wax Factory i Wisconsin i USA,
fig. 2. Både i fråga om idé och
konstruktioner avvek projektet helt och hållet från de
hävdvunna normerna, och kostnaderna
över-skredo tiofalt det belopp, som hade behövts om
byggnadsuppgiften hade blivit löst på vanligt
sätt. Tack vare den idérika arkitekten blev
byggnaden emellertid ett mästerverk både ur
"mänsklig" synpunkt och med tanke på de ekonomiska
kalkylerna. Detta nya underverk av
byggnadskonst lockar till sig besökare från hela den
amerikanska kontinenten, och redan tack vare den
berömmelse som denna byggnad har väckt, ha
fabrikens tillverkningar blivit så kända, att
försäljningen av dem har blivit rekordartad. Den
praktiske fackmannens ekonomiska instinkt
finner ofta på en riktigare totallösning än
livsfrämmande kalkyler och beräkningar.
Även ett sådant projekt som uppförandet av
Stadiontornet i Helsingfors, fig. 3, vilket till en
början väckte betänkligheter av ekonomiska skäl,
har visat sig vara ekonomiskt väl motiverat tack
vare den vackra utsikten från tornets krön.
Till det byggnadsekonomiska problem, som ett
bygge som helhet betraktat alltid är, komma
också konstnärliga, sociala och hygieniska frågor
samt frågor som hänga samman med tradition
och det mänskliga instinktlivet, med ett ord
"mänskliga" problem, vilka ofta äro av större
betydelse eller mer svårlösta än de ekonomiska
eller tekniska. Dessa mänskliga problem, som ej
kunna kalkyleras eller beräknas tillhöra de
byggnadsekonomiska faktorer, som verka på lång sikt
under en byggnads liv, och vid projekteringen
böra de därför få ett större utrymme än de
omständigheter, som kunna beräknas.
I begreppet "ekonomiskt byggnadssätt" borde
man söka inrymma en mängd av dessa
"mänskliga" synpunkter — detta så mycket mer som de
tekniska värdena och de värden, som kunna
beräknas, variera oerhört. Här böra än nytto- eller
skönhetssynpunkterna, än livsglädjen eller den
kalla sakligheten läggas i vågskålen.
Om de "mänskliga" synpunkterna beaktas på
rätt sätt, utöva de ett fostrande och höjande
inflytande på oss alla. Det är ingalunda likgiltigt
hurudan vår bostad är beskaffad eller i vilken
miljö vi arbeta. Hela vår inställning till livet kan
vara beroende av dem, och de
byggnadsekonomiska problemen äro därför inte bara av
privatekonomisk och nationalekonomisk karaktär, utan
de äro direkt grundläggande för hela
samhällslivet.
Uppgiften att studera, utveckla och klargöra de
"mänskliga" synpunkterna på
byggnadsverksamheten förutsätter, förutom livserfarenhet,
verklighetssinne, naturkänsla, framsynthet, förmåga
att tänka i stort, rikedom på idéer och tillräcklig
skapande kraft för deras förverkligande icke
minst — sinne för de mänskliga värdena.
Som term betraktat är begreppet
byggnadsekonomi jämförelsevis nytt liksom studiet av de
byggnadsekonomiska problemen i modern
mening. De med byggnadsverksamheten förknippade
"mänskliga" synpunkterna äro däremot eviga. De
stå ofta i skarp motsats till det
praktisk-matema-tiska betraktelsesätt, som i sin mången gång
kortsynta egoism strävar att undertrycka de
ideella och mänskliga synpunkterna i världen.
Senare tids "funkisarkitektur" har sålunda redan
underkänts i många länder, och man har försökt
att komplettera den med mänskliga faktorer,
vilkas värde erfarenheten har fastslagit.
Under olika tider har det varit än skaldernas
eller filosofernas, än konstnärernas eller
statsmännens uppgift att sprida humana tänkesätt i
världen. Såsom en central för "mänskligt"
tänkande, såvitt det gäller byggnadsverksamheten, står
arkitektkåren inför en viktig kulturuppgift, ägnad
att framhäva de positiva sidorna i livet. r
31 juli 1943
351
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
