Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 31 juli 1943 - Inbyggnads- och ventilationsproblem i bergskyddsrum, av F Hansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Inbyggnads- och ventilationsproblem
i bergskyddsrum
KAPTEN F HANSEN, LSTF, STOCKHOLM
Skyddsrummen kunna i stort sett indelas i:
förrådsskyddsrum, t.ex. skyddsrum för lagring
av olja, ammunition, livsmedel m.m.;
skyddsrum för expeditioner, såsom militära
staber och luftskyddsstaber; dessa skyddsrum äro
i regel kombinerade med förläggningslokaler;
skyddsrum för verkstäder;
skyddsrum för folk, dvs. vad som i dagligt tal
menas med skyddsrum; vid militära
anläggningar förekommer denna typ ibland i kombination
med stridsvärn av ett eller annat slag. Ur
ventilationsteknisk synpunkt måste man skilja på
sådana skyddsrum som användas endast
tillfälligtvis, t.ex. under flyglarm, och sådana som i
krigstid bli belagda under längre perioder; detta senare
torde bli fallet i fråga om de militära
skyddsrummen och sådana civila skyddsrum, som
kunna komma att tas i bruk av utbombade
familjer;
Skyddsrummens utförande måste varieras med
hänsyn till de olika ändamål, som de äro avsedda
att tjäna. De faktorer, som därvid inverka på det
ventilationstekniska utförandet, äro
förrådsfaktorn, maskinfaktorn, personalfaktorn och
tom-gångsfaktorn. De tre förstnämnda faktorerna
torde ej kräva någon förklaring. Med
tomgångs-faktorn åter avses den hänsyn, som måste tas till
skyddsrummets inredning och till dess maskinella
utrustning, när skyddsrummet icke är i bruk.
Denna faktor är särskilt betydelsefull i fråga om
skyddsrum för expeditioner och för folk.
Med skyddsrummens ventilationstekniska
utförande avses ej blott fläktar, värmeanläggningar,
anordningar för avfuktning o.d. utan även
utförandet av inbyggnaden, ventilationsschakt o.d.,
vare sig dessa schakt utföras för ventilationens
skull eller på grund av anläggningens militära
karaktär.
Ur ventilationsteknisk synpunkt inverka de fyra
ovanstående faktorerna givetvis olika på olika
slags skyddsrum.
I förrådsrummen är det självfallet hänsynen till
den lagrade varan, förrådsfaktorn, som
dominerar. Skulle ett sådant rum ej vara avsett att
användas kontinuerligt i fredstid, måste hänsyn tas
även till tomgångsfaktorn.
Föredrag i avd. Väg:- och Vattenbyggnadskonst samt
Tekniska Fysikers Förening den 14 maj 1943.
DK 628.83 : 699.85
I skyddsrum för expeditioner m.m. blir
personalfaktorn avgörande. Beläggningstätheten för
sådana lokaler växlar mellan 10—20 m3 luft per
person i expeditionslokalerna, till 2,5—3,0 ms luft
per person i förläggningslokalerna. Eftersom
dessa lokaler endast användas i beredskapsläge
eller under krig, är för deras vidkommande
tomgångsfaktorn av stor betydelse.
Vid anläggning av skyddsrum för verkstäder
måste i första hand hänsyn tas till
maskinfaktorn. Personalfaktorns betydelse varierar med
beläggningstätheten, maskinernas art, konstruktion
och värmeavgivning m.m. Tomgångsfaktorn blir
beroende av om verkstaden är avsedd att fungera
i fredstid eller ej, och på förrådsfaktorn influerar
om maskinerna i fredstid skola förvaras i en
oanvänd bergverkstad eller i en vanlig, fristående
lokal.
I skyddsrum för folk blir personalfaktorn
beroende av, om skyddsrummet i krigstid skall
användas kontinuerligt eller endast under
kortare perioder. Personalfaktorn och
tomgångsfaktorn gripa här in i varandra. När ett
skyddsrum belägges, måste nämligen temperaturen redan
från början vara något så när dräglig, men
dessutom inverkar skyddsrummets temperatur på
ventilationens sätt att fungera.
På lösningen av det ventilationstekniska
problemet influerar även det använda bergets
egenskaper. Sålunda måste man ta hänsyn till
bergets läge, i första hand om den fria bergytan
ovanpå skyddsrummet erbjuder ett större eller
mindre nederbördsområde. Vidare inverka
bergets egenskaper — om det är tätt eller
genomsläppligt — och slutligen måste man ta hänsyn
till, om det framsipprande vattnet är grundvat
ten av tämligen konstant mängd och temperatur
året runt, eller om det är dagvatten, vars
temperatur och vattenföring variera med
yttertem-peratur och nederbörd.
Inbyggnad
Inbyggnadsproblemet kan lösas enligt fyra
principer, nämligen ingen inbyggnad, tät men
ej värmeisolerande inbyggnad, värmeisolerande
men ej tät inbyggnad samt tät och
värmeisolerande inbyggnad. Det sistnämnda alternativet är
endast lämpligt i vissa specialfall, t.ex. för kylrum,
varför det icke närmare behandlas här.
31 juli 1943
377
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
