Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 31 juli 1943 - Inbyggnads- och ventilationsproblem i bergskyddsrum, av F Hansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ditionslokaler kan detta gå mycket bra, men
kostnaderna för uppvärmning av bergpartiet bli så
pass stora, att det i regel lönar sig att bygga in
lokalen med värmeisolerande men ej täta väggar.
För att möjliggöra avkylning och avfuktning
genom utnyttjande av bergets och läckvattnets
lägre temperatur, böra väggarna förses med
reglerbara tallriksventiler eller luckor. Dessa
behövas endast nedtill för styrd ventilation, men då
rummen stå oanvända bör fläkten kunna
ställas av, så att termisk ventilation sker, varför
ventilerna böra insättas även i väggarnas
överkant.
Att helt lita på den termiska ventilationen
genom väggarna är inte lämpligt, då man ofta blir
tvungen att utvändigt isolera väggarna med asfalt
e.d. på den nedersta metern för att förhindra, att
de vattenstänk, som uppstå när vattnet från taket
faller ned mot bergbottnen, skada de porösa
väggarna.
Avfuktningsaggregat äro ej lämpliga, då
personalen alstrar så mycket fuktighet, att
avfukt-ningsaggregaten skulle bli för stora.
Friskluften skall vintertid kunna förvärmas
till rumstemperatur. Den bör införas genom
lufttrummor, som fördelas in till alla olika lokaler,
där folk uppehåller sig. För mindre lokaler bör
utluftning ske genom springor under dörrarna
e.d., för mera centrala lokaler kan det vara
lämpligt att insätta trummor för evakuering av
den skämda luften. För evakuering av den
skämda luften från toaletter och dylika lokaler böra
särskilda evakueringsledningar dras ut till den
fria luften vid ingångarna eller inkopplas i
centrala evakueringsledningar.
Då dessa lokaler böra göras gassäkra, bör
friskluftfläkten kunna kopplas ur, och ett
luftrenings-aggregat i stället inkopplas, som blåser in den
renade luften i friskluftledningarna. Evakueringen
till fria luften måste då ske genom
övertrycksventiler. Det är inte lämpligt att vid
friskluftventilation utan gasfara använda
övertrycksventilerna, då de stå och klappra och för övrigt bli för
små. Till denna evakuering böra stängbara
tallriksventiler i stället användas.
Då luftmängden vid fullbeläggning ej
dimensioneras av syrebehovet, utan av behovet att hålla
temperaturen och fuktigheten nere, bör en del av
luftmängden kunna köras på cirkulation.
Lämpligt att ta denna luft från bergrummet, då berget
och läckvattnet äro avkylda och därmed
avfukta luften. Denna anordning förutsätter, att
väggarna vid ingångarna dras upp till bergtaket,
så att luftkuben mellan berg och inbyggnad är
helt avstängd från ytterluften. Man får
emellertid icke dra för stora växlar på bergets
egenskaper; man får alltså inte köra alltför länge med
huvudsakligen cirkulationsluft.
Då rummet står tomt, bör fläkten kunna
stoppas och avfuktning ske genom termisk ventila-
tion, som grundar sig på att temperaturen i
bergrummet är lägre än i de inbyggda lokalerna.
Uppvärmning bör ske med varmvattenpanna
och radiator eller kamflänsrör, eller med
elkraften, om den är något så när billig. Användes
varmvattensystem bör varmvattnet kunna värmas
med elkraft vid tomgångskörning, varvid
elkraften bör gå på nattaxa, reglerad genom tidur.
Härigenom inbesparas utgifter för eldare. Det kan
även vara lämpligt att ordna så att varmvattnet
kan uppvärmas av reservkraftaggregatets avgaser,
när elkraften faller ifrån.
Skyddsrum för verkstäder
Här uppstå så speciella förhållanden på grund
av verkstädernas karaktär, att generella regler ej
kunna uppställas.
Skyddsrum för folk
De ventilationstekniska fordringarna framgå
av tabell 1. Det bör emellertid understrykas, att
siffrorna avse fortvarighetstillstånd vid
beläggning, och att man omedelbart före beläggningen
kan hålla en lufttemperatur, som ligger 2—8°
lägre än siffrorna för "önskat lägst".
Gränserna 2—8° bero på beläggningstätheten, och om
skyddsrummet är inbyggt eller icke.
För inbyggnaden gäller samma sak som för
expeditionslokalen. Fordringarna på bergets
täthet och torrhet för att inbyggnaden skall kunna
slopas kunna dock sättas betydligt lägre för
skyddsrum för diskontinuerlig beläggning än för
expeditioner, men för skyddsrum med mer eller
mindre kontinuerlig beläggning kunna
fordringarna knappast ställas lägre.
Vid militära anläggningar, och speciellt vid
kustförsvaret, ha hittills förekommit en hel del
oinbyggda skyddsrum, som fungerat rätt
tillfredsställande. De ofta våta bergväggarna, som
haft en lägre temperatur än lufttemperaturen i
rummet, ha härvid tjänstgjort som
avfuktningsaggregat.
Vid planering av nya anläggningar är det
emellertid skäl att tänka sig för, om man skall
inbespara anläggningskostnaden för inbyggnad.
Driftkostnaderna för att värma upp ocli underhålla
värmen i berget bli nämligen så stora, att de i
regel mer än äta upp besparingen i
anläggningskostnaden för inbyggnaden. Dessutom går det
fortare att köra upp temperaturen i
anläggningen varjämte underhållet vid tomgång på
inredning m.m. blir bättre.
Det finns en hel del anläggningar för
kustförsvaret, som äro försedda med schakt, som från
anläggningens inre del är uppsprängt till
bergytan. Ändamålet härmed är dels att få en
reservutgång, dels att få schaktvädring. Ett sådant
schakt måste emellertid sägas vara ett tveeggat
svärd, enär öppningen är svår att bevaka och
försvara. Kommer en fientlig patrull eller sabo-
382
31 juli 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
