- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
392

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 31 juli 1943 - Avfuktningsaggregat för bergskyddsrum, av Henrik Conradi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

q = 860 ■

motsvarande
860

G —

600 T

T — Td kWh tillförd energi

Td _ Td kg vatten

— Td ~ ’ T — Td kWh

eller

G

860 Td = Td kg is

680 ’ T — Td ’ T — Td kWh

Exempel: luft av + 8° och 50 % relativ
fuktighet har en daggpunkt av ca — 1°

dvs. T =273 + 8 = 281°
Td = 273— 1 = 272°

G =’

272

1,26 = 38 kg is/kWh

Fig. 1. Schema över avfuktningsaggregat, upptill utan
och nedtill med värmeväxlare. A kylbatteri (evaporator).
B värmeväxlare. C. värmebatteri (kondensor). D fläkt.
E dränering.

temperaturer den övre respektive den undre
gränsen för den teoretiskt erforderliga kylprocessen.
Utbytet av en förlustfri kylprocess
(Carnot-pro-cess) mellan dessa gränser är

Td kcal kyla

Tyvärr åtföljes alltid denna nedkylning av
ångan av en icke önskvärd nedkylning av luften,
varvid kylbehovet ökar och kylprocessens nedre
temperaturgräns sänkes.

Fig. 1 visar upptill anordningen av ett
aggregat, där nedkylningen och utfällningen ske i ett
kylbatteri kylanläggningens evaporator — och
återuppvärmningen i ett värmebatteri —
kylanläggningens kondensor. Fig. 2 visar t.v. processen i
ett Mollierdiagram för fuktig luft för det luft
tillstånd. som angetts i ovanstående exempel. Som
synes är den erforderliga kyleffekten ca fem
gånger den nyttiga och nedre respektive övre
temperaturgränserna för luften äro —15° och +15°.
För att uppnå dessa med rimliga dimensioner på
kyl- och värmeytor måste kylmaskineriet arbeta
mellan gränserna — 20° ocli + 20°, alltså med
40° differens i stället för de teoretiska 9°, eller ca
4,5 gånger så stor. I diagrammet har för
överskådlighetens skull isens smältvärme ej medtagits
i de angivna kyleffekterna. För jämförelse mellan
de båda systemen spelar detta heller ingen roll.

Själva kylanläggningen arbetar heller icke
förlustfritt och resultatet blir att ett aggregat,
som vid ifrågavarande lufttillstånd fäller ut 20 à
25 kg vatten per dygn endast ger ca 0,7 kg/kWh.
Verkningsgraden är alltså knappt 2 %.

För att i någon mån eliminera den största
förlustfaktorn — den onödiga nedkylningen av
luften — har Svenska Fläktfabriken konstruerat en
ny aggregattyp efter ett något modifierat system.

Vatteninnehåll kgjkq

31 juli 1943

Fig. 2. Avfuktningsprocess, t.v. utan
och t.li. med värmeväxlare, inritad i
Mollierdiagram för fuktig luft
(angivna kyleffekter innefatta ej isens
smältvärme).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:41:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free