Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 21 aug. 1943 - Föreningar - Tekniska Samfundet, av G E M - Personnotiser - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Talaren redogjorde därefter för huru fisket numera bedrives
under olika tider på året och vilka slag av redskap och
båtar, som därvid komma till användning. Det hela
kompletterades med en översikt över de olika slag av fisk och
skaldjur, som erhållas, samt hur de avyttras.
Nästa talare var laborator Martin Lundborg, som
redogjorde för "Huru fisken tillvaratas". Större delen av
föredraget behandlade de olika konserveringsmetoderna, av vilka
talaren framhöll infrysning som den mest skonsamma.
Beträffande fiskkonserverna bör allmänheten göra mera
skillnad på hel- och halvkonserver. Till de senare räknar man de
vanligaste smörgåsbordssakerna som gaffelbitar o.d., och
sådana tåla inte så väl en skiftande lagringstemperatur.
Den tredje talaren var dr Arvid Molander, som
behandlade det intresanta ämnet "Bur långt förslår fisktillgängen
1 våra nordiska hav t".
Före användningen av de moderna redskapen voro våra
havs fiskstånd praktiskt taget oberörda av fisket, och inom
de olika områdena hopades stora mängder storvuxen och
gammal fisk men av dålig kvalitet. Efter införandet av de
förbättrade tekniska hjälpmedlen kunde fisket ökas i allt
hastigare takt, och det dröjde ej heller så länge, innan
avsevärda förändringar observerades 1 fångsternas både
sammansättning och storlek. Bestånden blevo allt mer
uttunnade, och därmed följde de storvuxna och gamla individernas
successiva försvinnande och ersättande med yngre exemplar
med stark tillväxt. Fortsatte denna utveckling, nådde man
till slut fram till överfiskningens stadium, där både
totalfångsterna och fångsterna per båt starkt avtogo. Då svarade
ej längre havets tillgångar mot konsumtionens krav.
Dess bättre har fiskbeståndens motståndskraft varit större
än man befarat, och vi ha hittills konstaterat ganska få fall
av överfiskning. Denna är i regel ganska lokalt begränsad,
exempelvis i södra Östersjön, där rödspottan till synes ej
förmår hävda sig gentemot fisket. Möjligen möter man
enahanda förhållande beträffande rödtungan 1 Skagerack och
Kattegatt, överfiskningen förekommer mestadels 1 de olika
fiskarternas gränsområden. I de flesta fall torde en befarad
överfiskning ej vara annat än den minskning i beståndet,
som med nuvarande starka uttunning måste uppstå, när en
eller några svaga årgångar uppträda. Men under alla
omständigheter är det ett stort slöseri att fiska alltför stora
mängder småfisk. När det gäller stimfisk, har man ej kunnat
finna något fall av överfiskning, och även uttunning av
beståndet gör sig mindre märkbar på grund av beståndens
mindre sårbarhet gentemot fisket.
Vissa skyddsåtgärder äro dock nödvändiga, framför allt
för att hindra en alltför hänsynslös exploatering av den
yngre fisken. Bland sådana bestämmelser äro minimimått
på fisk med åtföljande begränsningar av maskstorleken i
redskapen de vanligaste. Även fridlysning av fisk under dess
lektid eller fredandet av vissa områden under någon
fiskarts lek kunna ge goda resultat. Man har icke utan
framgång försökt överflytta rödspottan från tättbesatta
yngel-bankar till andra farvatten med starkt uttunnat bestånd.
Varje skyddsbestämmelse måste grundas på ingående
kännedom om de olika fiskarternas biologi. Därför äro
fiskeri-vetenskapliga undersökningar nödvändiga. Målet för dessa
är rent praktiskt: rätt hushållning med havets produkter.
Oftast måste de viktigare fiskerifrågorna lösas under
internationellt samarbete. Detta har givit anledning till den
sammanslutning, som går under namnet "Den Internationella
Havsforskningen", med samtliga stater i norra och västra
Europa som medlemmar. Ledningen för det svenska
internationell-vetenskapliga arbetet representeras av Svenska
Hydrografisk-Biologiska Kommissionen, som driver
Havsfiskelaboratoriet 1 Lysekil och Bornö Hydrografiska Station.
Vid början av sammanträdet valdes delegater till en
högskoledelegation, vars uppgift skall vara att verka för ökad
kontakt mellan Chalmers Tekniska Högskola och
näringslivet. Delegationens ordförande blev direktör Hugo Heyman
med civilingenjör G H Hansson som vice ordförande.
Under vårsäsongen ha Samfundets åtta fackavdelningar
haft sammanlagt sjutton sammanträden.
OEM
Personnotiser
Födelsedagar
Landshövding Vilhelm G Lundvik, Vänersborg, 60 år den
28 augusti.
Kapten Olof V Tillberg, Råsunda, 50 år den 28 augusti.
Civilingenjör C A Robert Kärf, Buenos Aires, 50 år den
29 augusti.
Civilingenjör L Hugo Pettersson, Stocksund, 60 år den 29
augusti.
Ingenjör S Olof K-tellström, Stockholm, 80 år den 30 augusti.
Disponent K Arvid Blomberg, Skellefteå, 60 år den 31 augusti.
Direktör J Gunnar Aste, Nynäshamn, 50 år den 2 september.
Rektor Carl H H R von Schéele, Halmstad, 50 år den 4
september.
Civilingenjör Sven A E Berlin, Nyköping, 60 år den 5
september.
Bergsingenjör A Edvard Mueller, Zinkgruvan, 60 år den 7
september.
Major VVK Gunnar Schütz, Ålsten, 60 år den 7 september.
Kapten Einar G Almquist, Stockholm, 50 år den 8 september.
Ingenjör Sven G Kellner, Morgongåva, 50 år den 8
september.
Civilingenjör K O Hjalmar Nilsson, Stockholm, 50 år den
8 september.
Platsbyte
Civilingenjör Eric G Ericsson, tidigare anställd vid
Drätselkammarens Småstugebyrå, Göteborg, har antagit namnet
Egerö och är fr.o.m. den 1 augusti 1943 verkställande
direktör i Försvarets Bostadsanskaffningsnämnd, Stockholm.
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen håller höstmöte den 16—
18 september 1943 enligt följande program.
Torsdagen den 16 september. Kl. 15.05 avresa från
Stockholm. Kl. 22.24 ankomst till Sundsvall. Kl. 23.00 supé
på Hotell Knaust (4,50 kr.).
Fredagen den 17 september. Kl. 8.30 frukost på Hotell
Knaust (2,50 kr.). Kl. 9.15 kort föredrag i Hotell Knausts
festvåning "Aluminiums framställning och användning".
Kl. 10.15 avresa med buss till Kubikenborg, där Svenska
Aloxidverken beses under ledning av bolagets ingenjörer.
Avresa kl. 12.00.
Kl. 12.30 lunch på Tivoli på inbjudan av Svenska
Aloxidverken.
Kl. 14.00 avresa med bussar från Sundsvall till:
Alternativ A: Svartviks Sprit- <t Cellulosafabrik, som beses
under ledning av överingenjör Gösta Genberg. Avresa kl. 16.00
till Kubikenborg, där Perspektivfönsterfabriken beses under
ledning av disponent A Mörch. Avresa kl. 17.15.
Alternativ B: Sunds AB :s Sågverk, som beses under
ledning av disponent A Mörch. Avresa kl. 15.30 till östrands
Sulfatfabrik, som beses under ledning av överingenjör G
Ahl-sén. Avresa kl. 17.15.
Kl. 18.00 middag på Hotell Knaust på inbjudan av
Svenska Cellulosa AB.
Kl. 21.23 avresa från Sundsvall med ordinarie tåg
(sovvagnar).
Lördagen den 18 september. Kl. 6.52 ankomst till
Östersund. Kl. 7.15 frukost på Järnvägsrestaurangen (2,50 kr.).
Kl. 8.00 avresa med buss till Midskogsforsens Kraftverk.
Kort föredrag av arbetschefen Karl Tjulander om
kraftverksbyggnaden, vilken därefter visas av arbetsbefälet.
Kl. 12.00 lunch i biograflokalen (3,50 kr.).
Kl. 13.30 avresa från Midskogsforsen till
Kattstrupefor-sens Kraftstation, som beses under sakkunnig ledning.
Avresa kl. 16.00.
Kl. 18.30 middag på Hotell Standard i Östersund
tillsammans med Jämtlands Tekniska Förening (8,50 kr.).
Kl. 21.40 avresa från Östersund med ordinarie tåg.
Ankomst till Stockholm kl. 7.37 den 19 september.
De som så önska kunna använda söndagen för en utflykt
till Åre med följande program:
Söndagen den 19 september. Kl. 7.30 avresa med tåg till
Åre. Kl. 11.00 frukost på Åregården (3,50 kr.). Eventuellt
utflykt till Tännforsen.
Kl. 16.00 middag på Äregården (4,00 kr.).
Kl. 18.13 avresa med tåg från Are (sovvagnar). Ankomst
till Stockholm kl. 7.37 den 20 september.
Medlemmar av Tekniska Föreningarna i Sundsvall och
Härnösand samt av Jämtlands Läns Tekniska Förening
inbjudas att delta i mötet.
418
21 aug. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
