Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 11 sept. 1943 - Tekniskt och kulturellt framåtskridande, av Erik Hj. Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
principerna upprätthållas utan hänsyn till de
andra, eller hänger de ihop? En analys kan ge
ganska överraskande resultat. Vi finner till exempel,
teoretiskt sett, att godheten, humaniteten, bör
kufina existera på nästan vilket kulturstadium
som helst. Vänlighet, omtanke, barmhärtighet och
fridsamhet är givetvis oberoende av den tekniska
nivån. Godhet kan praktiseras människorna
emellan alldeles oavsett om de plöjer med årder eller
med plog, om de skjuter med pilbåge eller med
luftvärnskanon, om de kör vägen fram med
oxkärra eller med Packard. Man kan mycket väl
tänka sig att ett samhälle är på väg att erövra
allt visare lagar, att genomträngas av allt större
hänsyn, att svinga sig upp till en allt högre etik,
medan ingenjörsvetenskapen just trampar ur
barnskorna. I antikens Aten och dess skiftande
historia finns exempel på ett sådant förlopp, i
medeltidens Europa finner vi ett större fält, där
samma erfarenheter kan göras. Vänder vi på
denna synpunkt kan vi konstatera, att ett
samhälle mycket väl kan göra de mest lysande
tekniska fynd, konstruera de mest sinnrika
maskiner, utan att därför med ett enda fjät ha närmat
sig idealet för mänsklig samlevnad. Man kan
faktiskt tänka sig en mycket hög och även
stigande teknik utan att humanitetens krav blir på
minsta sätt tillgodosedda. Men eftersom vår tids
frågor angående framåtskridandet först och
främst knyter sig till frågan, om vi skall kunna
skapa en fredlig och trivsam värld, ett hem för
människor, är det tydligt, att tekniken och dess
odisputabla framsteg inte ensam kan ge de svar
vi väntar på.
Man kan också föreställa sig ett samhälle, där
godheten är norm för seder och lagar, men där
färdigheten att spela fiol, att komponera sonater,
att skriva dikter, att måla tavlor är tämligen
outvecklad. Människovärdet kan vara mera
respekterat ute i en avkrok, dit det så kallade högre
kulturlivet aldrig skickat någon utlöpare, än vad
det är i storstaden, där allt kulturliv strålar
samman. En persons språkkunskaper och insikter i
psykologi bildar som bekant ingen garanti för att
vederbörande är en hygglig karl. Samma
resonemang kan tillämpas även på samhällen och
kulturer, åtminstone i grova drag.
Man kan alltså fastslå, att moral teoretiskt sett
kan existera utan vare sig högre teknik eller högre
själsodling, och att teknik och kultur var för sig
kan tänkas nå högt utan att humaniteten
blommar särskilt rikt. Historien visar oss exempel på
kulturer, som drivits fram till en beundransvärd
utveckling, men som haft slaveriet till sin tysta
förutsättning. Vi behöver inte gå till de
pyramidbyggande egyptierna för att hitta exempel. Den
indiska kulturen av i dag eller åtminstone av i
går är ovedersägligen mycket hög, inte minst
inom filosofien och poesien, ehuru den tekniskt
är outvecklad. Men den är byggd på kastväsen-
det, vilket förefaller den västerländska, kristet
skolade människan vara en ren absurditet. Till
och med den med rätta beundrade atenska
kulturen på Perikles tid, som har så starka humana
inslag, som varit normgivande för mycken
modern statsrättsdiskussion, och som tillämpade
särdeles visa regler framförallt för de fria männens
politiska samarbete, måste för sin existens räkna
med en slavklass, för vilken dessa visa lagar inte
gällde.
Granskar man emellertid förhållandet mellan
teknik och själsodling inbördes, måste det
fastslås, att deras liv är tätt sammanflätade. I
gryningen av det mänskliga framåtskridandet är
teknik nästan detsamma som kultur. Det första
redskapet innebär ett oerhört kulturframsteg. Det
är ofta tekniken som helt enkelt möjliggör den
högre själsodlingen; tekniken undanröjer
nämligen primitiviteten, slaveriet under de yttre
livsbetingelserna. Tekniken skapar fritid och därmed
tid för tankeverksamhet och konstutövning. Innan
tekniken att bygga en fiol blivit utexperimenterad,
kan ingen njuta av violinmusik, den saken är
klar. Men samtidigt kan givetvis sägas att ett visst
mått av själsodling är nödvändigt, innan någon
uppfinner hjulet eller yxan. Frågan om rang eller
nummerordning mellan de två i begynnelsen är
alltså i princip olöslig. De tu är ett. På ett senare
stadium blir saken något mera klar; då kommer
den kulturella prestationen att bli nödvändig
förutsättning för teknikens fortsatta marsch; jag
avser tänkandets allmänna utveckling, språkets
växande smidighet, och framförallt den
förutsättningslösa forskningen. En högre teknik kan inte
tänkas utan systematiskt ordnade kunskaper.
Mellan teknik och kultur råder emellertid på allf.
utvecklingsstadier ett högst invecklat samspel,
och det är inte alltid så lätt att säga vilken av de
båda storheterna som är numro ett eller numro
två i orsakssammanhanget.
Men för att rätt nyansera bilden av
samspelet mellan teknik, själsodling och moral är
det bäst att tillägga ett par saker. Moralen är
starkt beroende av tekniken och själsodlingen för
att kunna förverkliga sina intentioner. Godhet är
helt enkelt inte nog, den bör praktiseras med
förstånd och verklighetskännedom. Man får inte
lagar till stånd utan juridisk sakkunskap, inte ens
på jämförelsevis primitiva stadier, och man kan
inte ordna sjukvård — detta för humaniteten
centrala område — utan medicinsk kultur.
Psykologien har ofta röjt nya vägar för sättet att rätt
praktisera humaniteten, det är ett faktum. Det
var ju först under industrialismens århundrade,
teknikens eget sekel, som man började leta efter
utvägar att förverkliga de humana principerna
rent politiskt; det var under detta århundrade som
slaveriets sista utlöpare, negerslaveriet,
avskaffades. De nya kommunikationerna, som onekligen
tycks ha framlockat nya krig och nya krigsmeto-
438
11 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
