Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 9 okt. 1943 - Optiska avståndsinstrument, av C W Winsnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fig. i. Ökning av känslan av relief
med spegelanordning.
Fig. 5. ökning av
känslan av relief
med förstoring.
det b min betraktar ett föremål på avståndet A
m. Målvinkeln <5 blir då uttryckt i grader
(5 =
b 360
.4 ’ 2 ti
10-
Ett uttryck för den minsta avståndsändring, som
kan uppfattas, erhålles, om denna likhet deriveras
med avseende på A
A A
Insättes i denna likhet ögonavståndet b — 65 mm,
avståndet A — 500 m och den minsta
uppfatt-bara ändringen i målvinkeln Ad =10", erhålles
AA= 190 m
Med stereoskopiskt seende skulle man vid 500 m
avstånd icke uppfatta mindre avståndsändringar
i djupled än ungefär 200 m. Att man kan bedöma
avstånden betydligt noggrannare beror på andra
jämförelser samt på erfarenhet.
Den person, som har en större ögonvidd,
erhåller också ett större intryck av relativ relief
och kan uppfatta reliefen på ett längre avstånd.
Med ett system av speglar är det dock möjligt
för var och en att öka sin känsla av relief.
Speglarna verka på samma sätt som om ögonen
flyttades isär till ett avstånd B från varandra, se fig.
4. Målvinkeln förstoras lika många gånger som
basen B är större än ögonavståndet b.
Målvinkeln förstoras K gånger, om K = jr.
Det är icke möjligt att obegränsat öka den
konstlade ögonvidden, ty hjärnan sammanställer
bilderna med det förbehållet, att det normalt
gällande förhållandet mellan ögonens konvergens
och ackommodation alltjämt består.
Ett annat hjälpmedel finnes också att på
konstlad väg öka känslan för relativ relief och i all
synnerhet att förskjuta gränsen bortåt för
uppfattningen av skillnaderna i målvinkeln. Det
räcker att begagna ett instrument, som förstorar, en
kikare. Från föremålet A, fig. 5, inkomma
strålarna, som träffa objektivens optiska medelpunkt
under en vinkel å lika med målvinkeln från A.
Om kikarens förstoring är F, bilda dessa strålar
vid utgåendet ur okularet sinsemellan en vinkel
F • (5 lika med den skenbara målvinkeln från A,
målvinkeln har multiplicerats med
koefficienten F.
Dessa båda metoder att öka känslan av relief
kunna användas samtidigt. De förstorande
bin-okulära instrumenten, vilkas infallsöppningar äro
utflyttade åt sidorna, äro resultatet av denna
kombination. Så är ett stereoskopiskt
avståndsinstrument uppbyggt. Målvinklarna bli härvid
förstorade K 4 F gånger.
Avståndsinstrument med fast mätmärke
De strålar, som utgå från en punkt och gå
genom optiska medelpunkten i en kikare, teckna
bilderna at resp. bu se fig. 6. Strålarna
kommande från en punkt P2 längre bort ge bilderna a2
resp. b2. Dessa senare bilder ligga närmare den
optiska axeln än de två förstnämnda. Bilderna
betraktas genom ett okular. Om man i stället på
en glasskiva inetsar märkena al5 a2, a3 samt på en
annan bu b2, b3 med bildernas inbördes lägen och
avstånd samt placerar bilderna framför resp.
okular, synas märkena ligga i punkterna Pu P.
resp. P3. Märkena sy nas sväva i rymden och på
skilda avstånd. De båda mätplattorna,
glasskivorna med de etsade märkena, måste vara
spegelbilden av varandra. Det är rätt svårt att särskilja
mätmärkena, om de på detta sätt läggas bakom
varandra. I praktiken göras inetsningarna så, att
mätmärkena synas bredvid varandra, samtidigt
som de synas ligga på olika avstånd.
Ett avståndsinstruments optiska schema
framgår av fig. 7. Allt detta är inneslutet i ett
metallrör, fig. 8. Vid ändarna finnas fönster för inkom-
Fig. 6. Princip för
mätmärken.
11 sept. 1943
469
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
