Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 9 okt. 1943 - Elsa Nylén †, av Fmn - TNC: 18. Elektrisk, elektricitets-, elektro-, el-, av J W - Sammanträden - Rättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
såsom bibliotekarie och i denna egenskap
kvarstod hon sedan ända tills hon år 1939 avgick med
pension. Ett livligt intresse för bokkultur och goda
språkkunskaper gjorde henne väl ägnad att
0111-händerha föreningens bok- och
tidskriftssamlingar. Hennes stora tjänstvillighet och kännedom
om var uppgifter av olika slag stodo att erhålla
togs också ofta i anspråk av tacksamma
bibliotekskunder. Under en lång följd av år hade fröken
Nylén även ansvaret för föreningens registratur
och hennes värdefulla insatser härvid bevaras i
tacksamt minne av den, som skriver dessa rader.
Vid Svenska Teknologföreningens
75-årsjubileum 1936 tilldelades fröken Nylén Patriotiska
Sällskapets guldmedalj.
Hennes många vänner komma säkerligen alla
att minnas Elsa Nylén som en fint kultiverad,
helgjuten personlighet.
Fmn
TNC
18. Elektrisk, elektricitets-, elektro-, el-
Adjektivet elektrisk kan ånge att ett föremål är laddat
med elektricitet, t.ex. lackstången blev elektrisk, men
betyder oftast att föremålet är ett elektrotekniskt hjälpmedel,
t.ex. elektrisk maskin, elektrisk ledning, eller att det är
elektriskt drivet eller omsätter elektrisk energi, t.ex.
elektrisk fläkt, elektrisk kamin, eller har på något annat
sätt med elektricitet att göra, t.ex. elektrisk ingenjör,
elektrisk tidskrift.
Nära nog samma skiftningsvidd i fråga om innebörden
äga förlederna elektricitets- och elektro-, t.ex.
elektricitetsmängd, elektricitetsverk, elektromagnet, elektromotor,
elektroingenjör. Särskilt förleden elektricitets- är i praktiskt
bruk lång och besvärlig och har numera i stor
utsträckning ersatts med den bekväma förstavelsen el-,
hopskri-ven med huvudordet utan bindestreck och uttalad med
långt e-ljud som i ordet hel. Ofta spörjes emellertid en
viss tvekan, om el- genomgående kan ersätta såväl
elektrisk som elektricitets- och elektro-, eller om någon
bestämd gräns härför bör dras.
TNC får då framhålla, att el- framför allt bör komma
till användning i sådana praktiska fall, där ordens
korthet är av betydelse, alltså i industriellt och kommersiellt
betonade sammanhang, t.ex. i elverk i st.f.
elektricitetsverk. I detta även för en större allmänhet viktiga ord har
antalet bokstäver minskats från 17 till 6 och antalet
stavelser från 6 till 2. Däremot kan sådan förkortning icke
anses berättigad för mera vetenskapliga termer, särskill
om de äro internationella, t.ex. elektrostatik. Redan
elektro- är ju en jämförelsevis bekväm förledsform.
För att ytterligare belysa det sagda skola här en del
ord uppräknas, i vilka förstavelsen el- kan anses vara på
sin plats. Som en nyhet får räknas elbåge för elektrisk
ljusbåge; ljusfenomenet är ju numera av underordnad
betydelse, och inom svetstekniken har man redan för flera
år sedan övergått från termen ljusbågssvetsning till belt
enkelt bågsvetsning. Plåt för järnkärnorna i elektriska
maskiner och transformatorer har hittills ofta kallats
dynamoplåt, transformatorplåt m.m.; elplåt är ett lämpligt
gemensamt namn. Likaså är elborste att föredra framför
kolborste, kol m.m. för de på kommutatorn eller
släpringarna glidande kontaktelementen i en elektrisk maskin.
Porslinsdetaljer för isolationsändamål kunna sammanfattas
under benämningen elporslin. I allmänhet får emellertid
ihågkommas, att de längre formerna med elektrisk, elek-
tricitets- och elektro- icke få anses underkända därför at|
el- tillstyrkes. Beaktas bör även, att t.ex. motor är all
föredra framför elmotor när förväxling med andra slag
av motorer icke kan väntas, t.ex. i en uppsats om enbart
elektriska maskiner.
elackumulator
elbana
elbelysning
elbil
elborste
elbroms
elbåge
eldrift
elenergi
elfläkt
elfyr
elförsörjning
elhandel
elindustri
elkamin
elkokare
elkraft
elkök
ellampa
elljus
elmagnet
elmotor
elmätare
elplåt
elporslin
elpump
elransonering
elspis
elstängsel
elsvetsning
eltariff
elugn
elur
elverk
elverktyg
elvärme
Om ett dylikt ord ytterligare sammansättes ined en
förled kan risk uppstå för felläsning, t.ex. vindelverk.
Innan en sådan sammansättning blir allmän bör
bindestreck användas; alltså vind-elverk.
Som förut nämnts böra vetenskapliga termer la
behålla sin längre form. Undantag kan göras för
elektrici-letsmängd, som lämpligen förkortas till elmängd. Likaså
kan inan i praktiska sammanhang skriva elström i
överensstämmelse med de redan angivna orden elenergi och el
kraft. I övrigt bör man skriva:
dielektrisk
elektricitetslära
elektrisk potential
elektrisk fältstyrka
elektrod
elektrodynamik
elektrokemi
elektrolys
elektrolyt
elektromagnetism
elektromedicin
elektromotorisk
elektron
elektrooptik
elektroteknik
I industriellt betonade fall kunna dock formerna elkemi
och elteknik försvaras. J W
Sammanträden
Väg- och Vattenbyggnadskonst sammanträder måndagen
den 11 oktober 1943 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2.
Föredrag av överingenjör Gösta Westerberg : "Några
erfarenheter från konstruerandet och byggandet av jorddammar samt
ett försök till kostnadsbedömande av jorddammstypen jämfört
med ett antal betongdammstyper." — Supé och samkväm.
Svenska Elektroingenjörsföreningen sammanträder
fredagen den 15 oktober kl. 19.00. Obs. tiden! 1.
Föreningsärenden. — 2. Referatafton (kraftteknik). — 3. Supé och
samkväm. E 4 inbjudes till sammanträdet.
Tekniska Fysikers Förening sammanträder tisdagen den
19 oktober 1943 kl. 19.30, 1. Föreningsangelägenheter. —
2. Föredrag av civilingenjör Göte Malmlöw, Västerås:
"Genomslagshållfasthet och dielektriska egenskaper hos fasta
isolationsmaterial." — Supé. Svenska Elektroingenjörsföreningen
inbjudes till sammanträdet.
En föreläsningsserie "Transmission av värme och
fuktighet genom byggnadskonstruktioner" kommer att hållas
under hösten av docenten vid KTH C H Johansson. Första
föreläsningen hålles fredagen den 15 oktober kl. 18.00—20.00
i hörsal 403, uppgång 13. Kursen pågår 10 veckor med en
dubbelföreläsning i veckan.
Kurs i rättskunskap för ingenjörer anordnas den 28—
30 oktober 1943. Fullständigt program har varit infört i
föregående häfte.
Anmälan skall göras senast den 18 oktober genom
inbetalande av kursavgiften, 35 kr., till STF :s postgirokonto 540.
Anmälan till middagen den 29 oktober bör göras samtidigt.
Genom ett beklagligt misstag kom bland "Födelsedagar" i
föregående häfte av Teknisk Tidskrift att upptas professor
B A Afzelius. Denne avled som bekant den 4 april i år.
474
11 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
