Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - Elektrisk bostadsuppvärmning, av Harald Sundblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Y • k-{ti — ty
860 • fj
kW
där Y är byggnadens totala värmegenomgångsyta
i nr och k värmeförlusttalet i kcal/nr/h/°C.
Verkningsgraden (r]) kan i allmänhet sättas lika med
100 %. Den så erhållna effekten omfattar ej
ventilationsförlusterna, som i de fall de ha någon
större inverkan, få beräknas på principiellt
samma sätt.
För att ge exempel på storleksordningen av
effektbehovet kan nämnas, att i en enfamiljsvilla
av trä i två våningar och källare, belägen i
Stocksund, effektbehovet beräknats till ca 10 kW och
det momentana effektbehovet mätt med
kvartstimmesmätare uppgått till högst 9,25 kW även
under de senaste kalla vintrarna. Installationen
utgöres i detta fall av hög- och lågtemperatur
-strålare. För större villor med upp till tolv rum
har det visat sig att en genomströmningsapparat
för 25 kW är tillräcklig.
Energiförbrukningen kan beräknas efter
formeln
Y • k- G ,
där G är värmeförbrukningstalet uttryckt i
gradtimmar per år. För den ovan angivna
enfamiljs-villan uppgår förbrukningen vid enbart eldrift
till ca 20 000 kWh/år under det att man för den
större får räkna med ca 75 000 kWh/år.
För jämförelse mellan elektricitet och olika
bränslen vid bedömandet av driftkostnaderna
finnas ekvivalenstal erhållna från praktisk drift.
För överslagsmässig beräkning kan man sätta
Fig. 8.
Benuärmare
monterad under
skrivbord.
sker med genomströmningsapparat kan
individuell reglering av rumstemperaturen icke ske,
utan bostadens temperatur regleras centralt med
en termostat i vattenbehållaren.
Apparaterna för automatisk
temperaturreglering stå på en mycket hög nivå, och man kan
praktiskt taget säga att de hålla
rumstemperaturen absolut konstant. Deras
temperaturkänslig-het, dvs. den variation i temperaturen, som
erfordras för att utlösa en in- eller urkoppling, är
vid vissa fabrikat - 0,5°C.
Effektbehov och energiförbrukning-
Vid tillsatsvärmning och för tillfälliga
värmebehov kan man vid bestämmandet av erforderlig
kamineffekt överslagsvis räkna med 1 kW per
rum vid normala rumsstorlekar. Gäller det en
mera permanent anläggning får effekten
beräknas på grundval av byggnadens värmeförluster
och en maximal temperaturskillnad mellan inner
-och yttertemperatur enligt formeln
W
860 -r]
kWh
1 hl koks= 180—200 kWh
1 kg kol = 3— 4 kWh
1 m3 ved = 500—600 kWh
1 kg olja <= 6— 8 kWh
Siffrorna kunna självfallet variera från fall till
fall beroende på bränslets värmevärde,
bränslepannans verkningsgrad och eldningens utförande.
Vid Eswa-systemet har man erhållit avsevärt
lägre ekvivalenter mellan elektricitet och koks,
120—140 kWh per hl koks. Även om detta i viss
mån berott på den ökade värmeisolation, som
plattorna medfört, är det dock givet att sänkning
av lufttemperaturen med 2—3° medför en
avsevärd energibesparing.
Som jämförelse kan nämnas ett försök i vårt
land med alternativ koks- och eluppvärmning i
en mindre villa, där man erhållit en
el—koks-ekvivalent av 250—260 kWh/hl. Detta höga
värde torde dock sannolikt bero på att
uppvärmningen skett med högtemperaturstrålare monterade
högt uppe på väggarna, vilket medfört en
värmekoncentration invid taket och en dålig
värmefördelning i rummet. Försöket är avsett att upprepas
med kaminer av lågtemperaturtyp.
El värmets framtidsmöjligheter
1 vad mån elvärmet kan väntas få ökad
användning för bostadsuppvärmning inom den
närmaste framtiden beror givetvis på den
tekniskekonomiska utveckling, som är att vänta. Räknar
man med en successiv övergång till normala
förhållanden kommer sannolikt ett överskott av
sekunda elkraft att uppstå, som kraftverken kunna
sälja för ett pris, som gör den användbar för
bo-stadsvärmning, vilket möjliggör en ökad
användning av elvärme för tillsatsvärmning. Då
kokspriset väl kommer att utesluta konkurrens med
elkraft i större hyreshus och
bekvämlighetssynpunkter mest uppskattas av villa- och
egnahemsägare, kan man vänta att dessa i första hand
begagna sig av elvärmet, och då speciellt vid nya
fastigheter.
De nya resultat, som framkommit i fråga
om de elektriska uppvärmningssystemens
konstruktion, synas också medföra en
energibesparing, som kan underlätta den fortsatta
utvecklingen.
30 okt. 1943
523
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
