Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 11 dec. 1943 - Bofors nya laboratorium, av Kurt Amberg och Erik Tholander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Bofors nya laboratorium
INGENJÖR KURT AMBERG, LSTF, OCH
BERGSINGENJÖR ERIK THOLANDER, LSTF, KARLSKOGA
Laboratoriet vid ett modernt kvalitetsstålverk
har en mångfald skiftande uppgifter. Det
kvantitativt främsta arbetet består i att kontrollera den
löpande tillverkningen i kemiskt, metallurgiskt,
inetallografiskt och hållfasthetsavseende samt
utföra kundtjänst. Icke minst betydelsefullt är
emellertid det undersöknings- eller, med den mest
aktuella termen, det forskningsarbete, som
bedrives i avsikt att förbättra befintliga produkter
och tillverkningsmetoder samt utveckla nya.
I Bofors inrättades det första laboratoriet år
1899, men teknikens utveckling och laboratoriets
uppgifter ha krävt ständiga utökningar av
personal och utrymmen, vilket bäst belyses av
följande jämförelse: år 1899 bestod laboratoriet av
två rum med en sammanlagd golvyta av 96 m2,
år 1943 omfattar det större delen av en byggnad,
vars totala golvyta är 3 270 m2. Denna utveckling
är dock på intet sätt enastående. Vid en
jämförelse med ledande utländska stålverks
forskningsinstitut skall man finna likartade men ofta långt
mera forcerade utvecklingslinjer, som fresta till
slutsatsen, att för Bofors laboratorium det nu
inledda skedet blott utgör början till en period av
ännu intensivare utveckling än hittills.
Laboratoriebyggnaden
Lokala förhållanden blevo bestämmande för
byggnadens utformning. Den utgöres av en rak
huvudbyggnad i fyra våningar och källarvåning
samt en med huvudbyggnaden sammanbyggd
envåningsflygel, se fig. 1. Ritningar och konstruk-
DK 658.56/.57 : 669.18 : 725.4 : 727.5
tionsarbete ha utförts av arkitekt Gustaf
Birch-Lindgren.
I huvudbyggnaden finnas två längsgående
hjärt-murar, som dela våningsplanen i två delar med en
mellanliggande korridor, fig. 2. För att tillgodose
behovet av arbetslokaler av olika storlek
fastställdes minimiytan för en enskild lokal. Därefter
gjordes övriga lokaler till multiplar av nyssnämnda
enhet (även kallad modul eller fack). Varje fack har
två fönster med ett mittavstånd av 1,6 m samt
följande huvudmått: djup 5,0 m, bredd 3,2 m.
höjd (invändigt) 2,8 m. För att möjliggöra
framtida omdispositioner av lokalerna ha alla
mellanväggar gjorts icke bärande av håltegelplattor så
att de lätt skola kunna tas bort. Däremot ha
ytterväggar, hjärtmurar och bjälklag utförts av
armerad betong, bl.a. med tanke på luftskyddet.
Vidare har önskemålet om rörlighet i
ledningssystem av alla slag beaktats genom att
hjärt-murarna utformats med vertikala schakt vid varje
fack och rännor lagts i golvbjälklagen från dessa
schakt fram till fönsterväggen. Därigenom kunna
förändringar av ledningssystemen utföras utan
att ingrepp behöver göras i byggnadsstommen,
se fig. 3 och 4.
På översta våningens tak har uppförts en över
hela husets längd gående fläktkammare för
ventilationssystemet, vilken har givits sådan bredd,
att de från de vertikala schakten uppdragna
ventilationskanalerna ha kunnat sammandras på
lämpligaste sätt.
Laboratoriets olika avdelningar
Lokalerna ha givetvis från början disponerats
i enlighet med de aktuella behoven. Hänsyn har
därvid tagits dels till att så korta transportvägar
Fig. 1. Bofors laboratorium från väster. Fig. 2. Plan av våningen två trappor.
«11 dec. 1943
579
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
