Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
BERGSVETENSKAP
REDAKTÖR: ERNST J A ROTHELIUS
Häfte 3
Årg. 73
Pallbrytning i dagbrott inom cement- och skifferoljeindustrien • Litteratur
13 mars
1943
Pallbrytning i dagbrott
inom cement- och skifferoljeindustrien
BERGSINGENJÖR HENRY RUDBERG, LSTF, HÄLLEKIS
Under de senaste tio åren liar en livlig
mekanisering och utbyggnad skett inom
cementfabrikerna tillhörande Skånska Cement AB. Driften
har koncentrerats till de större fabrikerna
Limhamn, Hällekis och Slite. Dessutom har Köpings
Cementfabrik tillkommit.
Det är ganska avsevärda mängder råmaterial,
huvudsakligen kalksten, som bearbetas. Vid full
drift räknas sålunda för Limhamn ca 1 000 000
t, Hällekis 300 000 t, Slite 450 000 t och Köping
475 000 t. Tillsammans utgör detta 2 250 000 t.
Vid samtliga fabriker brytes kalkstenen i stora
dagbrott. Brytningsmetoden är därför tämligen
likartad i de olika brotten. På grund av bergets
olika karaktär, olikhet i fyndighetens mäktighet,
olika avstånd till krossverk, olika krossmaskiner
liar problemet ej lösts exakt likartat. Det
förefinnes dock en huvudprincip, efter vilken
utvecklingen gått. Stora mammutkrossar och
lastmaskiner ha installerats. För att fullt utnyttja dessa
maskiner fordras emellertid, att man erhåller
stora mängder sten från en sprängning. Härför
är det nödvändigt med stora
sprängämnesladdningar och höga bergpallar. Denna tendens att
arbeta i stor skala har lett till att man gått in
för storhålssprängningar, där så låtit sig göra. I
de brott, där pallhöjden är för liten eller andra
faktorer spela in, har man bibehållit systemet
med sprängningar i mindre skala. Så är fallet i
Forsby, Köpingfabrikens kalkstensbrott, samt i
Svenska Skifferolje AB:s skifferbrott i
Kvarntorp. Brytningen på dessa platser har helt
nyligen kommit i gång, varför den slutliga
utformningen av pallbrytningsmetoden ej är klar. Vid
i Föredrag vid avdelningens för Kemi och Bergsvetenskap
sammanträde den 13 november 1942.
DK 622.23
Kvarntorp torde vid nuvarande utbyggnad av
fabriken en årlig skifferkvantitet av ca 800 000 t
komma att utlastas.
Hällekis
Brottet är beläget 3,5 km från cementfabriken.
Den kalksten, som användes såsom råmaterial för
cementtillverkningen, tillhör ortocerkalkens
lägsta avdelning. Det är en till färgen rödbrun,
tämligen tunnskiktad och starkt märglig kalksten.
Som av fig. 1 framgår är den horisontella skikt-
Fig. l. [-Ortocerkalk-sten,-]
{+Ortocerkalk-
sten,+} Hällekis [-kalkstens-brott.-]
{+kalkstens-
brott.+}
10 april 1943
B 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
