Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Enligt avtalet skola staten och stiftelsen gemensamt
inrätta och driva ett institut för järn- och metallforskning,
benämnt Metallografiska Institutet, i vilket det
hittillsvarande Metallografiska Institutet skall uppgå. Institutet skall
ha till uppgift att utföra grundläggande forskning inom
bela järn- och metalltekniken med undantag av de
områden, som avse gruvbrytning och anrikning samt
bearbetning av järn och andra metaller. Institutet skall
därjämte, i den mån det kan ske utan hinder för
forskningsverksamheten, upplåta plats och ställa andra resurser till
förfogande för studerande och forskare, som där önska
utföra examens-, licentiat- eller doktorsarbeten.
Enligt det framlagda förslaget skola två byggnader —
en laboratorie- och administrationsbyggnad och en
ugnshall — för en beräknad sammanlagd byggnadskostnad av
1 200 000 kr. uppföras vid Drottning Kristinas Väg i
närheten av Tekniska Högskolan i Stockholm. Ritningar till
byggnaderna ha uppgjorts av professor N A Ahrbom.
Institutets utrustning beräknas kosta 400 000 kr., vartill
kommer den utrustning, som det nuvarande
Metallografiska Institutet förfogar över. Institutets normalstat
beräknas balansera på 224 000 kr. årligen.
Engångskostnaderna skola fördelas mellan staten och
industrien enligt sådana grunder, att staten skall bekosta
tomten samt byggnadernas uppförande, medan industrien
skall ha att svara för utrustningen. Industrien har jämväl
förbundit sig att svara för vissa risker för ökningar av
byggnadskostnaderna på grund av stegringar av
materialpriser och arbetslöner. Av årskostnaderna skall staten
betala uppvärmning och yttre underhåll samt arvoden till
statens styrelseledamöter. Årskostnaderna i övrigt skola
bestridas med räntor från institutets fonder (skänkta av
industrien och övertagna från det gamla Metallografiska
Institutet) samt årsbidrag från vederbörande
industriorganisationer.
Enligt förslaget till stadgar skola institutets
angelägenheter handhas av en styrelse, bestående av ordförande
och tio ledamöter. Härav skall K. M:t utse ordförande och
tre ledamöter samt stiftelsen "Svensk Järn- och
Metallforskning" sju ledamöter.
Till institutet skall anknytas ett centrallaboratorium för
tillämpad forskning beträffande gjuteriteknik. Detta skall
administreras och finansieras av stiftelsen "Svensk
Järn-och Metallforskning". För centrallaboratoriets lokaler skall
stiftelsen till statsverket betala hyra med 6 % av den del
av byggnadskostnaderna, som beräknas komma på
centrallaboratoriet.
E Sundström
Tekniska Forskningsutredningens ovanstående förslag
har granskats av en av Svenska Teknologföreningen
tillsatt kommitté, bestående av professor Bo Kalling,
sammankallande, professor Martin Wiberg, tekn. dr
Sven Brennert, direktör Vilhelm Nordström och
överingenjör Axel Wahlsteen. I enlighet med denna
kommittés yttrande har föreningen anfört följande:
Den av utredningen föreslagna utvidgningen av
Metallografiska Institutets verksamhet synes föreningen väl
motiverad. Förändringen kommer att möjliggöra en väsentligt
utökad forskning inom en gren av näringslivet, som är av
största betydelse för vårt lands försörjning. En
vetenskaplig forskning av denna art, där hänsyn tas samtidigt till
producenternas och konsumenternas intressen, torde vara
synnerligen väl ägnad att stärka den svenska industriens
konkurrenskraft efter kriget. Att arbetet sker under de fria
förhållanden, som här föreslagits, bör medföra att icke
endast enstaka företags intressen tillgodoses, utan att även
gemensamma frågor av grundläggande betydelse kunna
utredas.
Svenska Teknologföreningen får därför varmt tillstyrka
det av utredningen framlagda förslaget.
Böcker
DK 544.6
Bogen und Funkenspektrum des Eisens von 4555 Å
bis 2227 Å mit gleichzeitiger Angabe der
Analysen-linien der wichtigsten Elemente, av dr Fritz Gössler.
Gustav Fischer, Jena 1942. 40 RM.
Föreliggande atlasverk utgöres av fotografiska
reproduktioner i 20 ggr förstoringar av järnets båg- resp.
gnist-spektra upptagna med Zeissverkens välkända
kvartsspek-trograf, modell "Q 24".
Verket består av tre delar: en text- och tabelldel,
omfattande en kort handledning för atlasens användning samt
tabeller över våglängderna för såväl de i atlasen
reproducerade järnlinjerna som för de viktigaste elementens (56)
analyslinjer. Vidare ingår en atlas för järnets bågspektrum
samt en för dess gnistspektrum.
Spektrallinjerna äro uppdelade i två intensitelsgrader,
åstadkomna medelst ett framför spektrografspalten
placerat tvåstegs ljusfiltrum (Platinstufenfilter), vilket gör
reproduktionerna mycket överskådliga. Såväl båg- som
gnist-spektret är var för sig uppdelat på sju tavlor, uppfordrade
på tjock papp, vilket gör dem bekväma att handskas med.
Varje tavla är försedd med en våglängdsskala för den
första orienteringen-
Atlasen är, som utgivaren anmärker, avsedd att
underlätta den kvalitativa analysens genomförande på
upptagningar verkställda med en "Q 24". För dess fullständiga
utnyttjande förutsättes jämväl tillgång till en
projektionsapparat, som förstorar 20 ggr, lämpligen en Zeiss’
Spektren-projektor.
Med ett fint streck i över- och underkanten på
järn-spektret äro de viktigaste analyslinjernas lägen på de
element utmärkta, som i föreliggande fall kunna
ifrågakomma för analytisk behandling.
Då man med denna atlas hjälp snabbt kan erhålla en
förträfflig kvalitativ orientering av ett spektrum
innehållande järn, kan den livligt rekommenderas till alla -— icke
blott nybörjare — som arbeta med ett
Zeiss-instrumen-tarium. Sture Landergren
Föreningar
Kemi och Bergsvetenskap sammanträdde på Svenska
Teknologföreningen den 9 april 1943 under ledning av vice
ordföranden, överingenjör Magnus Tigerschiöld, som hälsade
de omkring 225 närvarande, däribland kvällens gäster från
Geologiska Föreningen, välkomna.
I avdelningen inträdde civilingenjörerna Bo Gustafson,
Bror Jakobsson, Nils Mattson och Erik Söderström.
överdirektör p Geijer talade härefter om "Från Sveriges
Geologiska Undersöknings malmletningsarbeten inom
Västerbottens län". Tal. uppehöll sig särskilt vid de båda för
närvarande för de statliga undersökningarna mest aktuella
områdena, Rävlidenfältet i Lycksele socken och
Kuorbevare-fältet i Malå socken. Det förra fältet uppspårades genom
kombination av geologiska blockstudier och elektriska
mätningar. Inom Kuorbevarefältet gåvo blocken fßga ledning;
däremot visade sig de elektriska och magnetiska
malmlet-ningsmetoderna vara effektiva. Föredragshållaren lämnade
slutligen en ingående beskrivning av denna grupps
fyndigheter, mestadels bestående av kopparmalm och anslutna till
den ur geologisk synpunkt mycket intressanta
Adakskupo-len. Av de genom SGU påvisade malmfyndigheterna inom
Skellefteåfältet äro tre nämligen Bjurfors, Rävliden och Adak,
för närvarande föremål för brytning för statens räkning
genom Bolidenbolaget.
Kvällens andra föredrag, som hölls av bergsingenjör Sven
G Thorné om "Kristinebergsgruvans utbyggnad", kommer att
publiceras i Tekn. T.
Vid efterföljande samkväm visade ingenjör Thorné en film
över utbyggandet av Kristinebergs gruvanläggning och
samhälle samt de moderna sociala välfärdsanordningar som här
anlagts av Bolidenbolaget. S P
B 44
13 mars 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
