Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
BERGSVETENSKAP
REDAKTÖR: ERNST J A ROTHELIVS
Häfte 7
Årg. 73
Nittråd och nitar av lätlmetall (legeringstyp Al—Cu—Mg) • Notiser • Föreningar
10 juli
1943
Nittråd och nitar av lättmetall
(legeringstyp Al—Cu—Mg)
INGENJÖR SVEN TOBERT, FINSPÅNG
En vid flygplanstillverkning vanlig nitlegering
är en Al—Cu—Mg-typ med ca 4 % Cu, ca 0,6 %
Mg, ca 0,5 % Mn, ca 0,3 % Si och 0,3—0,4 % Fe.
Nitningen sker i kallt tillstånd, några timmar efter
en upplösningsbehandling (homogenisering) vid
ca 500°C, med påföljande hastig avkylning. Vid
vanlig rumstemperatur hårdnar (åldras) niten
ganska snabbt, vilket medför, att nitningen måste
ske inom en relativt kort tidsrymd, för
undvikande av sprickbildning i nitskallarna. Genom att
hålla niten väl kyld på is kan den hållas mjuk
något längre tid, men detta förfarande är
opraktiskt och medför ej en sådan förlängning av
nit-barhetstiden, att dess tillämpning blir motiverad.
I praktiken upplösningsbehandlas därför niten i
mindre poster, vilka beräknas kunna förbrukas
inom nitbarhetstiden. Helt naturligt kan inte
alltid varje nitpost förbrukas inom den utsatta
liden, varför niten då och då på nytt måste
värmebehandlas vid upplösningstemperatur.
Att definiera nitbarhetstiden som enbart en
funktion av åldringstiden vid viss temperatur är
såtillvida ofullständigt, som nitens struktur även
bör inverka. Avgörande för nitens struktur blir i
hög grad kallbearbetningsgraden hos den nittråd,
av vilken niten slås. Vanligen slås nit från
kalldragen tråd, vilken efter sista mjukglödgningen
dragits med 20—50 % areareduktion.
I denna uppsats kommer jag att redogöra
fölen serie försök avsedda att öka kännedomen om
inverkan av olika reduktioner hos nittråden,
nit-barhetstid och inverkan av upprepade
upplösningsbehandlingar.
DK 621.884 + 669.7.017
Utgångsmaterial och försöksdata
En ring av 5,96 mm tråd delades i två hälfter,
varav den ena togs till prov A ocli den andra till
prov B. Till ett prov C togs en trådring från en
annan smälta. Analyserna för de olika proven
framgå av tabell 1.
Tabell 1.
Prov Cu Mr Mn Si Fe Zn Sn Pb Ti
nr % % % % % % % % %
4,0 0,58 0,51 0,28 0,34 0,05 under under under
A .....
0,01 0,01 0,01
B ..... 4,0 0,56 0,51 0,28 0,34 0,05 0,01 0,01 0,01
C ..... 4,0 0,57 0,50 0,25 0,30 0,05 0,01 0,01 0,01
Proven behandlades enligt följande schema:
Prov A: glödgat i 5,96 mm <‡), draget till 4,50 mm
0 = 43 % arereduktion.
Prov B: glödgat i 5,96 mm <‡>, draget till 4,96 nun
<‡>, glödgat i 4,96 mm <‡> och draget till 4,50 mm
$ = 18 % areareduktion.
Prov C: glödgat i 4,96 mm (p, draget till 4,50 mm
$ = 18 % areareduktion.
Av proven slogos ca 600 enhövdad nit av varje
tråd. Nitens dimensioner valdes 4,50 <‡> X 20 mm
med kullrigt huvud. Överbliven tråd, jämte niten
från proven, upplösningsbehandlades samtidigt
(vid 500°C i 40 min).
För tråd bestämdes O b} O skj uv ocli vid
tidpunkterna 0, 2, 4, 8, 16, 32, 64 och 128 b efter
upplösningsbehandlingen. För nit bestämdes osyu» vid
samma tidpunkter efter upplösningsbehandlingen.
10 juli 1943
B 53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
