Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
fi»/. 3. Igensättningsbrytniny i A-malmen.
Köksutrustningen är hypermodern med alla ett
elektriskt storköks finesser. Tre kylrum, kyldiskar
och värmediskar fullständiga utrustningen.
Avfallet från matsalarna samt från samhällets
hushåll insamlas och användes till en koopera
tiv grisgård, där f.n. 32 grisar uppfödas i kullar
på 8. Det blir ett mycket gott tillskott i nuvarande
svåra tider, där just fettförsörjningen i översta
Norrland är i knappaste laget.
För att säkerställa livsmedelstillgången har
Gruvbolaget anordnat upplagring av potatis,
rotfrukter samt kött i ett kombinerat fryshus och
rotfruktskällare.
Förbindelserna från Kristineberg med
yttervärlden uppehållas med två dagliga busslinjer ocli
två postbussturer. De förra gå dels från Skellefteå
till Kristineberg och retur, dels fram och tillbaka
till Lycksele. Postbussarna stå i förbindelse med
dels Malå, dels Norsjö och Bastuträsk.
Skolfrågan har delvis blivit löst med byggandet
år 1941 av en B I folkskola. Denna är dock
redan alltför liten, varför en utbyggnad till A-skola
med särskilt gymnastikhus planeras.
Frälsningsarmén har sedan 1942 med
ekonomiskt stöd från Gruvbolaget en mycket trevlig
lokal, som flitigt besökes. Framförallt är arbetet
bland barnen värdefullt och mycket uppskattat.
Gruvindustriens utbyggnad
Parallellt med bostadsbebyggelsen pågick
utbyggnaden av gruvindustrien både ovan och
under jord. Så snart malmundersökningarna givit
klara begrepp om malmernas utformning, läge
och metallhaltfördelning, påbörjades omedelbart
arbetet med planering av gruvbrytningen.
Malmerna äro ur gruvbrytningsteknisk
synpunkt typiska norska kislinjaler med en
sidostup-ning av ca 60° och en fältstupning av ca 40°.
A-malmen -— den största — innehåller närmast
hängväggen en zinkrikare del, därefter mot
liggväggen räknat en talkzon varierande från
decimeterbredd till flera meters mäktighet. Mellan
falken och liggväggen förekommer den största an-
samlingen av kopparrik svavelkismalin med
endast låga zinkhalter. Hängväggen är talkig och
mycket lös till ett djup av 1—2 m. Liggväggen är
mycket fast.
B-malmerna äro praktiskt taget zinkfria, ganska
hårda och täta svavelkisrika malmer utom ett
parti, som är en typisk kvartsig kopparhårdmalm.
Här äro både häng- och liggvägg starka bortsett
från smärre skållor, som kunna lossa på
hängväggen men oftast äro enbart en eller annan
decimeter tjocka.
Den enda brytningsmetod, som kunde tänkas,
var igensättningsbrytning. Fråga bara om man
skulle gå på längsgående eller tvärsgående rum.
Efter en del omfattande undersökningar och
jämförelser med andra gruvfält valdes den förra eller
de längsgående rummen (fig. 3).
En hel del besvärligheter med brytningen har
förekommit — men kanske icke så mycket att
undra på med både ovant folk och stark forcering.
Det är att hoppas, att de värsta bekymren skola
Fig. 4. Grusfyllning i igensättningsrum.
B 84
13 mars 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
