Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
INDUSTRIELL EKONOMI OCH ORGANISATION
redaktör: erik swartling
Häfte 1
Årg. 73
Tillocrkninysplanerinij och terminskontroll oi<l Stal • Ett besök lios AR Atlas Diesel
Litteratur
2 ja ii.
1043
I illverkningsplanering
och terminkontroll vid Stal
INGENJÖR JOHN NORDIN1, STAL, FINSPÅNG
Den nuvarande planeringsorganisationen vid Stal
infördes för omkring 10 år sedan, och sedermera ha
rätt obetydliga kompletteringar eller ändringar
vidtagits. Företaget har en utpräglat blandad
tillverkning. Sålunda förekommer bearbetning av rätt stora
maskindetaljer med styckevikter upp till 20 ton och
däröver men också små detaljer av olika slag
vägande kanske några få gram. De stora delarna
tillverkas i enstaka exemplar eller i mycket små satser,
under det att smådelarna vanligen tillverkas i något
större satser. Trots tillverkningens blandade
karaktär måste dock specialverktyg utnyttjas i
förhållandevis stor omfattning, då tillverkningens precision och
utbytbarheten av delarna fordrar ett noggrant
utförande. Planeringens organisation liar utformats
under dessa förutsättningar, därvid största möjliga
hänsyn även har tagits till terminkontrollen.
Vid uppläggningen rådde ett önskemål, att varje
arbetsorder oberoende av omfattning, detaljens
storlek och stycketal, borde kunna behandlas fullständigt
likartat. Av detta skäl ävensom med hänsyn till
önskemålet, att detaljer tillhörande samma kundorder
i erforderlig utsträckning måtte kunna bearbetas
parallellt, utskrivas särskilda arbetsorder för varje i
kundordern ingående detalj eller hopsättning. Härav
följer den fordran, att varje arbetsritning också helst
bör omfatta endast en detalj. Det förekommer ofta
vid blandad tillverkning, att man i en verkstad får
röra sig med ett stort antal nummerserier och
nummerbeteckningar. Förutom kundordernummer kan
man sålunda ha att göra med både detaljnummer,
rit-ningsnummer och arbetsordernummer. Detta sökte vi
i samband med den nya planeringsorganisationens
införande helt undvika. Ritningen har därför samma
1 Föredrag hållet vid avd. I :s sammanträde den 23 okt.
1942.
nummer eller märke som detaljen, och arbetsorderns
nummer är lika med detaljens nummer, endast med
tillägg av en siffra, som anger för vilken gång i
ordningen detaljen går igenom tillverkningen.
Kundordernummer förekommer sålunda endast
undantagsvis i verkstäderna och uppträder endast i
arbets-bevakningens papper. Genom att på detta sätt
frigöra arbetsorderna från kundorderna vinnes fördelen,
att detaljen om så önskas kan tillverkas i större
antal samtidigt för ett eller flera ordernummer eller för
lager. Särskilt då det är fråga om mindre detaljer,
böra dessa givetvis ur kostnadssynpunkt kunna
tillverkas i större antal samtidigt.
Underlaget för planeringsarbetet utgöres vanligen
av kundordern, dvs. det beställningsmeddelande, som
utskrives på försäljningsavdelningen och med hjälp
av orniigmetoden dupliceras och distribueras till de
avdelningar, som hava att taga befattning med
ordern. För mindre kundorder kan detta
beställningsmeddelande utskrivas, så att en kopia kan användas
som orderbekräftelse till kunden. Detta gäller
givetvis särskilt reservdelsorder.
Beställningsmeddelanden av denna typ utgöra direkt
specifikationsunderlag för planeringen. Vid större beställningar måste
ordern passera konstruktionsavdelningen, som
upprättar de specifikationer, som för verkstaden utvisa
hur kundorderna äro sammansatta. För
standardiserade produkter är givetvis denna specifikation
redan färdig, och erforderligt antal ljuskopior
utsändas till planeringsavdelningen och av ordern berörda
tillverkningsavdelningar.
Fig. 1 visar ett exempel på en specifikation, varav
utformningen av typ- och gruppbeteckningar samt
detaljnunimer framgår. Exemplet visar huru
detalj-beteckningen ansluter sig till typbeteckningen. I
följande kolumner äro materialslag och dimensioner
angivna, och till höger om den grova markeringslinjen
2 jan. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
