Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
behovet tenderar mot den halva miljarden. Det är
givetvis av mycket stort intresse att försöka få en
enhetlig och såvitt möjligt rationell lösning av
denna fråga.
Institutet arbetar också med strukturanalyser
av olika industribranscher. Sådana ha redan satts
i gång inom textil- och läderindustrierna. Syftet
med dessa undersökningar är att belysa
produktionskapaciteten för olika tillverkningar och att
jämföra denna kapacitet med
avsättningsmöjligheterna. Troligen kommer också ett försök att
göras att ställa en prognos över den framtida
utvecklingen. Särskilt inom textilindustrien med
dess många små enheter utan närmare kännedom
om varandras förhållanden bör en sådan
kartläggning kunna påräkna intresse. Man försöker
nu göra en utredning för att planlägga
produktionskapacitetens olika inriktning inom olika
delar av industrien för att jämföra denna med
avsättningsmöjligheterna. Avsikten härmed är att
åstadkomma en intimare samverkan mellan
företagen i rationaliserings- och forskningssyfte. Även
sådana frågor som industriens lokalisering och
sysselsättningsproblem äro föremål för utredning
liksom dess förhållande till andra näringsgrenar,
främst jordbruket. Dessutom pågå
investerings-och konjunkturundersökningar.
Intresseföreningarna äro också företrädare för
industrien som yrke betraktad, dvs. de ha att med
råd och dåd befordra yrkets tekniska och
ekonomiska förkovran. Detta är naturligtvis en
uppgift, som i första hand påvilar
branschföreningarna, av vilka som bekant ett flertal i dagarna
ha nedlagt ett stort arbete på att i samverkan
inbördes med staten planlägga och igångsätta en på
bred bas upplagd teknisk forskningsverksamhet.
AB Industribyrån
Vad beträffar Industriförbundets verksamhet
på själva yrkesområdet, så har denna tagit sig
organisatoriskt uttryck i AB Industribyrån, det
särskilda företag, som har ställts vid
Industriförbundets sida. Till detta företag ha ett stort
antal experter på skilda områden knutits, vilka
utöva rådgivande verksamhet i teknisk och
ekonomisk organisation, i beskattningsfrågor,
beträffande industriellt luftskydd och trafikväsendet.
En av avdelningarna upprättar dessutom förslag
och ritningar till industribyggnader. Även
beträffande industriens yrkesmässiga utveckling ha
viktiga initiativ tagits. Det torde utan överdrift
kunna påstås, att AB Industribyrån i stor
utsträckning har varit centrum för de organisatoriska
strävanden, som under många år ha pågått för
att höja vår industri i tekniskt och ekonomiskt
hänseende. På rationaliseringens och
arbetsstu-diernas område har, för att endast nämna ett
exempel, ett banbrytande arbete nedlagts, ett
arbete, som på ett förnämligt sätt har uppburits
bl.a. av denna avdelnings ordförande.
Arbetsledareinstitutet
Bland de organ, som verka inom
Industriförbundets sfär, bör också Arbetsledareinstitutet
nämnas. Detta institut grundades på initiativ av
den sista Lindmanska ministärens socialminister,
Sven Lübeck. Under de mer än tio år som
institutet nu har verkat har ett betydande antal
förmän, verkmästare och ingenjörer fostrats i den
svåra konsten att handleda arbetet. Även i fråga
om utbildandet av arbetsstudiemän har institutet
nedlagt betydande förtjänster.
Branschföreningarnas verksamhet
Nu några ord om branschföreningarnas
verksamhet och om samarbetet mellan dem och
Industriförbundet för att fullständiga bilden av den
näringspolitiska föreningsbyggnadens struktur.
Branschföreningarnas verkliga uppgifter ha
kommit att växla i hög grad allt efter branschens
natur och ledningens personliga inställning. I
den ena föreningen ha standardiseringsfrågorna,
i den andra yrkesutbildningen fångat intresset,
i en tredje förening har det varit pris- och
konditionsfrågor, som ha tagits upp på programmet.
Något organiserat samarbete mellan
branschföreningarna inbördes eller med Industriförbundet
har i allmänhet icke förutsatts i stadgarna. I den
mån ett samarbete har etablerats, har det varit
sporadiskt och lösligt, beroende på tillfälligheter
och på de ledandes personliga förbindelser och
förhållanden. Gentemot branschföreningarnas
medlemmar ha såväl de som Industriförbundet
saknat varje stadgemässig befogenhet.
Kontrasten vid jämförelse med organisationerna på det
lönepolitiska området är slående. På grund av
den svenska arbetarrörelsens maktutveckling ha
arbetsgivarna tvingats att sluta sig samman och
bilda en stark front.
Intresseföreningarna och staten
I förhållande till statsmakten, som är
Industriförbundets och intresseföreningarnas motpart,
har det yttre trycket ända tills på sistone icke
känts så starkt, att det har ansetts behövligt eller
ens önskvärt att skapa en lika fast och
auktoritativ organisation som på arbetsgivaresidan. I den
mån det liberala systemet får maka åt sig, skärps
emellertid behovet att också i förhållande till
staten skapa sådana organ för industrien, som icke
blott kunna framföra näringslivets synpunkter
utan som även äga befogenhet att, när det gäller,
fatta för kommittenterna bindande beslut.
Föreningssystemet omgestaltas
Våren 1941 beslöts en omgestaltning av
föreningssystemet, vilken har genomförts under det
nu förflutna året. Syftet med denna var just att
skapa en för industrien representativ
centralorganisation jämte erforderliga branschorganisationer
och göra hela organisationsbyggnaden
stadge-mässigt mera förhandlingsduglig och
handlingskraftig i förhållande till statsmakten.
Impulsen till denna reform erhölls genom ett
par politiska anföranden av finansminister
Wigforss och dåvarande handelsminister Skiöld. Dessa
följdes senare av en inbjudan från regeringen till
Industriförbundet på försommaren 1939 att till
diskussion upptaga frågan om samverkan mellan
staten och näringslivet. Såsom utgångspunkt för
6 febr. 1943
I 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
