Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
hetliga principer" nöjer sig med att rekommendera detta
för stora företag, synes man i det föreliggande förslaget
även vilja utsträcka dess användning till alla småföretag
inom hela branschen. Detta synes ganska obefogat och
opraktiskt — även om vissa teoretiska skäl kunna anföras
för det berättigade i kompliceringen. Även det visade
exemplet å sidan 36 bestyrker antagandet, att
kompliceringen med dessa pålägg i mindre företag synes överflödig.
Den principiella karaktären av grundvärdepålägget som
ett på produktslag differentierat pålägg (till skillnad från
arbetspåläggen, som differentierats med hänsyn till
produktionen) har i förslaget, lika litet som i förebilden,
klargjorts. Man undrar däremot ovillkorligen, om icke
även konfektionsindustrien kan ha behov av att vissa
arbetsomkostnader differentieras på skilda processer eller
avdelningar — ehuruväl mekaniseringen icke gör en
processindelning lika betydelsefull som i många andra
industrier.
Förslaget till praktisk lösning av Enhetliga principers
rekommendation till ränteberäkning synes i stort
praktiskt, ehuru vissa betänkligheter kunna anföras. Det
föreslås, att man räknar ränta på maskiners halva
nuanskaff-ningsvärde.
När man formulerar avskrivningars syfte "ur
kostnadssynpunkt" (89) vara att finansiera återanskaffningar,
kan detta anses vara riktigt ur synpunkten av det syfte,
som icke angivits i inledningen, nämligen
prisberäknings-synpunkten. Med hänsyn till kalkyler för val av
tillverkningsmetoder är det icke en generellt riktig sats, då man
enbart har intresse av "rörliga avskrivningskostnader".
Påståendet är felaktigt för kalkyler, som avse den för
affärsbokföringen nödvändiga resultatberäkningen, vilken
ju även är ett grundläggande syfte för förslagets
självkostnadsberäkningar.
Att man icke på något sätt har behandlat, huru man
genom bokföringen skall få fram sina kalkylsiffror är
givetvis en brist i förslaget. Hade man tagit hänsyn till
det bokföringsmässiga sambandet, hade man icke så
generellt och begränsat formulerat avskrivningarnas syfte, som
ovan anförts. Bl.a. hade man då även måst beakta
förhållandet till de affärsmässiga eller finansiella
avskrivningarna.
Motivet till att man frångått den vanliga terminologien
och sammanförandet av försäljningskostnaderna som en
kostnadsgrupp framgår icke av förslaget. Man har
sammanfört "administrations- och expeditionskostnader". Det
förefaller härav som om man i konfektionsindustrien icke
betraktar försäljningen som en självständig och väsentlig
funktion utan som huvudsakligen av expeditionskaraktär.
Emellertid finnas poster för resande, resekostnader,
annonser, reklam m.m. Reklamkostnaderna behandlas som
specialkostnader. Vore det icke klarare att samla
försäljningskostnaderna men i mån av behov uppdela dem i för
hela försäljningen gemensamma försäljningskostnader
samt försäljningskostnader hänförliga till viss
produkttyp. Administrationskostnaderna ha väl något att göra
med såväl tillverkning som försäljning och kunna väl
därför lämpligen uppdelas? En avvikelse i förslaget
jämfört med vad som vanligen sker, är behandlingen av såväl
administrations- som expeditionsomkostnader som
arbets-pålägg. Det synes som om man här har gått väl långt i
att differentiera alla kostnader — även försäljningen —
i förhållande till tillverkningsprocessen. Detta kan väl
icke vara teoretiskt riktigt. Man synes här ha gått väl
långt i tillmötesgående mot priskontrollnämndens
strävanden att motverka kostnadsökning på varor, som
kräva dyrare material. I någon mån mildras verkan av,
att man har utbrutit reklamkostnader och modellkostnader
som specialkostnader, som fördelas per plagg, men övriga
försäljningskostnader fördelas genom arbetspålägg.
De här anförda invändningarna kunna givetvis mötas
med en del motargument. Kostnadsberäkningsproblemen
erbjuda ju ett stort antal alternativa möjligheter för lös-
ning, beroende på vilka praktiska syften man eftersträvar.
Som helhet får man med tillfredsställelse konstatera, att
konfektionsindustrien genom förslaget erhållit en
gemensam och habil grund för kostnadskalkyler, som kan
underlätta branschmässiga jämförelser och ge mera enhetliga
grunder för prissättning.
Robert Kristensson
Psykologien i yrkesvalets tjänst, av Karl Montan,
Studentföreningen Verdandis småskrifter nr 446, Albert
Bonniers förlag, Stockholm 1942, 65 s. 1,50 kr.
Förf. börjar sin framställning med att tala om hur svårt
det är för oss människor, i synnerhet i ungdomsåren, att
lära känna oss själva, och hur svårt det är för de unga
att få någon inblick i de olika yrkena och deras krav på
sina utövare. Han visar hur föga tillfredsställande som
vägledning vid yrkesvalet de ungas "yrkesintresse" och
skolbetygen befunnits vara.
Frågan är då hur psykologien skall kunna hjälpa
ungdomen till en bättre självkännedom och till ökade
kunskaper om yrkena. Det var först i början av 1900-talet,
som några vetenskapliga metoder för prövning av
intelligensen utarbetades. Så småningom kommer man fram till
en yrkesvalspsykologi i egentlig mening.
Den lilla skriften gör givetvis inte anspråk på att vara
annat än en kortfattad orientering, men den är som sådan
mycket överskådlig och klarläggande. Dess värde förhöjes
av en utförlig litteraturförteckning.
Arméns värnpliktsprov 1942, preliminär redogörelse,
Stockholm 1943, 142 s., 3 kr.
Dessa prov, som ha utförts i samarbete med
Psykologiska Institutionen i Lund, äro uttryck för en mycket
glädjande strävan att på rätt sätt fördela krigsmaktens
personal på olika utbildning och tjänstgöring. Det gäller
givetvis att de som tas ut för viss tjänstgöring också ha
de rätta fysiska och psykiska förutsättningarna för just det
slaget av tjänstgöring, så att man inte kostar på utbildning
av olämplig personal. Detta är något som är av stor
betydelse även för den enskilde och därmed för arbetsglädjen,
ty om en person ej passar för en viss post, grips han av
vantrevnad och olust, vilket med nödvändighet kommer
att inverka på arbetsresultatet. Dessa synpunkter
beaktades redan under det förra kriget inom den amerikanska
armén, och i Tyskland ha dylika
lämplighetsundersökningar nu utförts i ett tiotal år. I båda fallen ha
bevisligen goda resultat uppnåtts.
Ändamålet med de prov, som förra året utfördes här i
Sverige, var dels att ge anvisning om de bästa, dvs. de
som lämpade sig för befälsutbildning, dels att sålla ut
de psykiskt efterblivna och dels att komplettera befälets
erfarenhetsmässiga uppfattning om de värnpliktiga.
Dessutom avsåg man att genom kontrollprov se till, att icke
någon direkt olämplig blivit placerad på viss
utbildningslinje.
I samband med urvalsproven ha vissa psykiatriska
undersökningar utförts beträffande de mera efterblivna.
Dessa undersökningar ha enligt samtliga regementsläkares
åsikt visat sig vara av stor betydelse, bl.a. därigenom att
med deras hjälp 251 psykiskt sjuka ha kunnat skickas
hem, vilket icke blott innebär en besparing av ca 2 500 kr.
per dag utan också en stor lättnad i utbildningsarbetet i
dess helhet för de berörda förbanden.
Sammanfattningsvis synes man redan nu kunna
konstatera att de försök, som under det gångna året ha utförts
med urvalsprov, visa att sådana prov verksamt kunna
bidra till att rationalisera utbildningsarbetet och öka dess
effektivitet. Man kan också framhålla att de hittills
utförda proven ha skänkt ett oerhört erfarenhetsmaterial,
som utan tvivel kommer att bli av största värde för arbetet
med att utforma ännu effektivare prov och förbättra
organisationen för deras genomförande. r
I 20
6 mars 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
