Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
huvud taget hela det vetenskapliga frimurarspråk,
som ibland gör sig så onödigt brett i det
nationalekonomiska bok- och artikelskriveriet. Den
pregnanta och av mänsklig inlevelse präglade
stilen förmäler sig med den starka
koncentrationen av det otroligt omfattande kunskapsstoffet på
ett sätt, som gör läsningen av boken till en
fängslande upplevelse för läsaren. Härmed samverkar,
att författaren begränsat användandet av
statistiska tabeller och komplicerad grafisk
framställning till det minsta möjliga — sällan torde så
mycket exakt kunskap ha förmedlats med så litet
siffror — och helt uteslutit noter i texten. Det är
blott skada, att förlaget ej har låtit illustrera
verket. Både i samband med framställningen av den
maskintekniska utvecklingen och skildringarna av
de allmänna levnadsförhållandena under
genombrottsårtiondena erbjuda sig lysande
illustrationsmöjligheter, vilkas utnyttjande skulle ytterligare
ha ökat bokens värde.
Industrialiseringen kom sent till Sverige. När
vårt land deltog i världsutställningen i London
1851 utgjordes vårt bidrag — såsom författaren
skildrar i det livfulla inledningskapitlet — vid
sidan av en samling järnprodukter och malmprov
huvudsakligen av hantverksalster. De enda
utställda arbetsmaskinerna av svensk tillverkning
voro en järnsvarv och en maskin för tillverkning
av möbelspik. Bolinders spisar funnos också på
utställningen och rönte uppskattning av de
utländska bedömarna. Fredrika Bremer, som också
besökte utställningen, fängslades mest av "en liten
svensk spinnrock med dess gula lintott uppå och
som stod frimodigt framför det svenska rummet,
högt under svenska flaggan över altaret med
blommorna med järnknutarna på och främst
bland en mängd vackra arbeten av svensk
konstslöjd". Det var före Londonutställningen, som
en artikelskribent i Aftonbladet fann sig
föranlåten varna de svenska besökarna för en alltför
långt driven blygsamhet: "Bugningar eller
rygg-krökningar och skrapningar med foten, som hos
oss så allmänt förekomma och bevisa belevenhet,
anses där (i England) löjliga, till och med
ovärdiga en gentleman." Säkert är. att den svenska
Fig. 1. En av utställningshallama pd världsutställningen
i London 1851. Som synes, ansågs pd den tiden den nya
teknikens fackverk vara prydnad nog. Jämför bilden av
Forsmobron å fig. 3. (Tekniska Museet.)
Fig. 2. Bröderna J & C G Bolinders Mekaniska Verkstad,
grunddd dr 1845 på Kungsholmen i Stockholm, gjorde
epok genom att här infördes en ny maskinteknik.
(Tekniska Museet.)
utställningen år 1851 gav riklig anledning till
blygsamhet. Perioden fram till 1870 räknar
författaren som industrialiseringens
förberedelsetid i vårt land. Det var under denna tid, som
textilindustrien kom under maskinteknikens
inflytande, de mekaniska verkstäderna med Motala
Verkstad i spetsen försågo de uppväxande
industriföretagen med maskiner för kraftalstring
och kraftöverföring — främst ångmaskiner -—
väg- och vattenbyggandet gjorde stora framsteg,
de första ångsågarna avlöste de gamla
vattensågarna och det första embryot till svensk
exportindustri av högförädlingstypen i bröderna
Lundströms Tändsticksfabrik, som skickade sina
tänd-stickskistor på landsvägsforor till Göteborg för
vidare befordran till Bryant & May i London. I
denna tidigare svenska industri funnos maskiner
blott i få tillverkningsgrenar, ledningen låg hos de
självlärda arbetsförmännen och verkmästarna,
och ofta berördes blott de första stadierna av
produktionen av den maskinella tekniken, medan den
slutliga förädlingen hade förblivit
hantverksmässig. Företagen voro för det mesta små och deras
utveckling hämmades av de dåliga
kommunikationerna, som begränsade varornas avsättning
inom landet till nästan den lokala marknaden. Det
var vid denna tid, som glasbrukens försäljning
skedde från kärror, vilka körde från bruken utåt
vägarna, och som smålänningarna körde sina
pinnstolshästlass från marknad till marknad.
Det verkliga genombrottet faller följaktligen
först på tiden efter år 1870. Det markanta, om
också långsamma och ojämna uppsving, som
skedde under denna period, var, som författaren
påvisar, i mycket hög grad bundet vid
produktionsteknikens framsteg, främst de
maskintekniska förbättringarna. Kommunikationernas
utveckling var, som författaren på flera ställen
understryker, nyckeln till framsteget i dess helhet.
Här skedde en växelverkan mellan trafikväsendet
och vissa områden av den uppväxande industrien,
som kom industrialiseringen i dess helhet till godo.
Högkonjunkturen och järnvägsbyggandet under
1870-talet gynnade främst den mekaniska
verkstadsindustrien, och företag och arbetareantal öka-
I 22
3 april 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
