Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fig. i. En au de otaliga krogar, som ännu i slutet av
1800-talet funnos i Stockholm. (Stadsmuseet.)
de svenska kvalitetsprodukternas anseende på
världsmarknaden, inte skulle ha burit samma
frukter, om industriarbetarklassen ej med
fackföreningsrörelsens hjälp steg för steg hade höjts från
genombrottsskedets individuella isolering till en
medlem av en solidarisk och självmedveten kår,
är ett mycket blygsamt antagande. Men det vore
ett misstag — såsom författaren påpekar — att av
de sociala missförhållandena i genombrottsskedet
dra den slutsatsen, att industrialiseringen ens
under en övergångstid har verkat allmänt sänkande
på levnadsstandarden i landet. Endast alltför ofta
drar man enligt det doktrinära marxistiska
schemat i samband med industrialiseringen upp
bilden av en i idylliskt välstånd och oskuld levande
befolkning, vars levnadsvillkor vid
industrialiseringens inbrott underkastades en katastrofal
försämring, och som egentligen aldrig blir fri från
det industriella systemets "utarmning" och
"utsugning", huru ovedersägligt än den statistiska
kurvan för den allmänna välståndsökningen kan
följas framåt till och in i nuvarande tid. I själva
verket torde det väl i åtskilliga av de länder i
Europa, som samtidigt med Sverige blevo föremål
för en snabbare eller långsammare
industrialisering, ha förhållit sig så, att den fattigdom, som till
en början framträdde i de typiska distrikten, där
storindustrien slog rot, inte alls var någon ny
företeelse utan att den endast projicierades i
klarare ljus, när den så att säga utställdes till allmänt
beskådande i befolkningskoncentrationens
hjärtpunkter. Det sociala eländet fanns vid
industrialiseringens inbrott i vårt land i vidsträckt grad
hos landsbygdens torpare, backstugusittare och
inhyseshjon, hos hemarbeterskor och dagsverkare,
hos hantverkare och hos bönderna själva, men
det blev i bilden av fabriksarbetaren, som det
fann sin brännpunkt i den sociala indignationen
och som det så småningom med dess tillhjälp
också tände det sociala samvetet — något som väl
av alla nu uppfattas som en vinst för landet i dess
helhet. "I fabriksstäderna samlades för första
gången det fattiga folket i stora massor, och deras
anblick gav lätt den föreställningen, att folket
bleve fattigare."
Att industrialiseringen inte har verkat så, att
folket blivit fattigare, vare sig i andra länder
eller i vårt eget land, bestrides nu ingenstädes.
Det framstår i klart ljus, att de industriella
produktionsmetoderna och deras fullkomning,
i stället för att skapa svältande massor, äro
det enda medlet att hålla svälten borta från
massorna, dvs. befolkningen. Det är ju också
obestridligt, att det var genom
industrialiseringen, som de länge bundna, mot politisk
frigörelse och kulturellt höjande verkande krafterna
frigjordes hos den arbetande befolkningen och
som det resultat frambragtes, som vi kalla det
demokratiska svenska samhället av i dag. Man torde
nu också allmänt ha kommit till insikt om, att
industrialiseringen, i sin egenskap av
människoandens seger över materien, och
ändamålsenlighetens och den genomtänkta planmässighetens
triumf över slump och slentrian, kommer att i
1800-talets ekonomiska historia framstå som en
välsignelse för mänskligheten i stället för tvärtom.
Men författaren till "Industrialismens samhälle"
konstaterar, att detta oaktat missnöjet inte har
upphört. "När det industriella genombrottsskedet
gick ut, hade folkets villkor förbättrats som under
intet tidigare skede. Men alltjämt verkade
missnöjets drivkraft inom samhället. Bland de
arbetare, vilkas försörjning förbättrats så starkt,
verkade idéer, som följt vid det materiella
framstegets sida; det talade alltjämt om människovärde
och jämlikhet." Kanske man emellertid inte
heller av denna anledning behöver måla vare sig de
förflutna fejderna eller framtiden i alltför svarta
färger. Det är i himmelen, som enligt
traditionella föreställningar människorna skola bli
100-procentigt nöjda och belåtna; men på jorden är
missnöjet endast ett annat namn för
mänsklighetens stadigt vidgade behovskrets på kulturens
stigande trappa. Inte bara det kända exemplet
med den brittiske tidningslorden Northcliffe, som
obönhörligt avskedade dem av sina
medarbetare, som betygade sin fullkomliga
tillfredsställelse med sina villkor i hans företag, ger en bestämd
antydan om att missnöjet har en lojal roll att
spela i det ekonomiska sammanhanget och i det
aldrig upphörande arbetet på den mänskliga
samlevnadens förädling inom samhällets ram, att
det är en av det allmänna framstegets allra
starkast drivande krafter.
Notiser
DK 651.2 : 613
"Kontorsryggen". Vid ett av Kvinnliga
Kontoristföreningen nyligen anordnat sammanträde diskuterades det
aktuella ämnet "kontorsryggen". Härmed menas helt
enkelt de trötthetskänslor som en felaktig sittställning
framkalla, en benämning som en av diskussionsinledarna,
docenten Nils Silfverskiöld, fann mycket träffande. I sin
egenskap av facklärare på stödje- och rörelseorganens
område framhöll han vidare, att det ofta är svårt för läkaren
att ensam hjälpa en patient, och att därför förståelse,
intresse och aktiv inställning till dessa problem från
arbetsledningens och chefernas sida ganska ofta i verkligheten
äro avgörande för resultatet av läkarens bemödanden.
Kapten C Bertil Nyströmer framhöll, att det är
mekaniseringen, som har gjort det möjligt att över all
förväntan stegra kontorsarbetets effektivitet. Vi ha, sade
talaren, sinnrika maskiner och tekniska hjälpmedel för
alla slags kontorsarbeten, men ifråga om arbetsplatsens
I 24
3 april 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
