Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
100 % högre än för tillverkning i större partier.
Även det faktum, att snickerifabrikerna för sin
sysselsättning f.n. äro helt beroende av de
säsongmässiga variationerna inom
byggnadsbranschen pekar åt samma håll. Det visar nämligen,
att de ej ha möjlighet att arbeta på lager, vilket
skulle ha sin betydelse även som
konjunktur-utjämnande faktor.
Hur måtten på dörrhöjder och dörrbredder
variera f.n. framgår av fig. 1 och 2. Av
dörrhöjderna är det en, 204 cm, som dominerar fullständigt.
Man liar därför kunnat nöja sig med att föreslå
en standardhöjd. Som ungefär 25 % av
dörrproduktionen redan baseras på ett höjdmått av 202
cm, har man stannat vid denna siffra som
standard. Dörrbredderna däremot variera mera, och
bland dem äro de tre bredderna 65, 75 och 85 cm
de vanligaste i de fall, då arkitekten har haft fria
händer att välja dörrmått. Teoretiskt borde det
vara tillräckligt med två dörrbredder, men det har
ansetts, att man kan uppnå mera smidiga
planlösningar, om även en tredje medelbred dörr
tas med. Av vissa praktiska skäl har
Byggstan-dardiseringen därför föreslagit de tre måtten 63,
73 och 83 cm.
Som benämningarna på dörrsnickeriets olika
delar f.n. variera allt för mycket, har det visat sig
nödvändigt att i samband med
dörrstandardiseringen fastställa en nomenklatur för
dörrsnickeriets olika delar liksom för de mått, som måste
diskuteras. Byggstandardiseringen har därvid
samarbetat med Tekniska Nomenklaturcentralen
(TNC) i Västerås.
Några siffror för de besparingar, som en
tillverkning i större serier skulle kunna medföra, stå
f.n. icke att erhålla. Enligt uttalanden från
sakkunnigt håll borde emellertid standardiseringen
kunna leda till en reduktion av priserna med
25 %. Som det tillverkas omkring 400 000 dörrar
om året här i landet med ett tillverkningsvärde
av ca 10 Mkr., förstår man, att det här är fråga
om avsevärda belopp.
Dessutom kommer en allmänt genomförd
standardisering att medföra många andra stora
fördelar. Ritningsarbetet kommer att förenklas,
och de standardiserade produkterna komma att
bli verkligt genomtänkta och utformade på det
för tillverkningen lämpligaste sättet, vilket
samtidigt bäst motsvarar konsumenternas behov.
Anbuden på snickerier kunna bedömas rättvisare
och priserna bli mera stabiliserade. För
byggnadsindustrien kommer möjligheten att kunna köpa
från lager att innebära stora fördelar.
En absolut förutsättning för att en
standardisering skall kunna medföra avsedd nytta är ju,
att den blir allmänt antagen. För att så skall bli
fallet, fordras i sin tur, att uppgjorda förslag till
standard verkligen bli kända inom de berörda
kretsarna. Man kan ju gå fram på
förordningarnas och lagstiftningens väg, men det passar säker-
Fig. 1. Dörrhöjdernas
fördelning på ca 33 000
inventerade dörrar.
ligen icke oss. Vida bättre är utan tvivel att
intresserade parter bli övertygade om ett förslags
förtjänster och därigenom lockade att tillämpa
den föreslagna standardiseringen. Det är på denna
förnuftiga väg, som Byggstandardiseringen synes
ha slagit in. Innan det nu föreliggande förslaget
slutgiltigt utformas, kommer man nämligen alt
försöka bereda alla, som äro intresserade av
frågan, tillfälle att framföra sina synpunkter. Sär
tryck av förslaget skickas därför i dagarna ut till
ett mycket stort antal institutioner och enskilda
fackmän. Om det icke desto mindre skulle vara
några intresserade, som man på detta sätt ej
lyckas nå, emotser Byggstandardiseringen, Norra
Smedjegatan 13, Stockholm, med tacksamhet
deras eventuella yttranden, vilka i så fall böra
insändas före den 20 maj. Särtryck av förslaget
kunna rekvireras från Byggstandardiseringen.
Sedan kommittén för Byggstandardiseringen
tagit del av de insända yttrandena, kommer den
slutliga utformningen att bestämmas, varefter
förslaget i början av juni kommer att underställas
Sveriges Standardiseringskommission för
fastställelse.
Fig. 2. Dörrbreddernas fördelning på ca 33 000
inventerade dörrar.
I 38
6 mars 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
