Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
hand storleken av de förbättringar och de
ekonomiska resultat, som komma fram genom
arbetsstadierna. I detta fallet var mycket
framstående skoglig sakkunskap till finnandes i den
skogschefskommitté, som utgjorde styrelsen för
institutionen, varjämte detaljkunskap beträffande
skogsarbetets utförande fanns representerad hos
de utbildade arbetsstudiemännen. Undertecknad,
som deltog i överläggningarna för organisation av
arbetsstudierna, framhöll därvid såsom sin
uppfattning. all den direkta ledningen av
arbetsstudierna borde anförtros at en högskoleingenjör
uieil god erfarenhet Iran arbetsstudier inom
industrien och med särskilt intresse för matematik.
Härigenom skulle den skogliga fackkunskapen
kompletteras med dels arbetsstudieteknisk
kunskap och erfarenhet, dels också ingenjörsteknisk I
kunnande för nykonstruktion av redskap och
maskiner, och dels även med förutsättningar
löi-en tillräckligt ingående matematisk behandling av
arbetsstudieresultaten på detta svåra
arbetsområde, där så många olika faktorer påverka tiden
för ett arbetes utförande. Om en teoretiskt skolad
skogsman hade bibringats den erforderliga
utbildningen och erfarenheten i arbetsstudieteknik,
för vilken skulle ha erfordrats en tid av minst ett
år, skulle de två senare mycket viktiga
synpunkterna ej ha blivit tillgodosedda, varför resultaten
utan tvivel ej skulle ha kunnat bli, vad som
önskades. Samma erfarenhet har man gjort på flera
andra områden inom näringslivet, när
arbetsstudier första gången skola införas på ett nytt
område, såsom beträffande sjukvårdsområdet,
hemarbete, kontors- och förvaltningsarbete m. 111.
Dessutom har ju alltid den beträffande ett visst
fackområde okunnige analytikern den hälsosamt
frågande inställningen till varje problem, som
många gånger kan resultera uti uppslag, vilka
från första början kunna förefalla en fackman
mycket verklighetsfrämmande, men som vid
närmare eftertanke och utredning kunna visa sig ge
upphov till en helt ny teknik med mänga
värdefulla besparingsmöjligheter.
Undersökning av redskapen
Handredskap ha hittills både anskaffats och
underhållits av skogsarbetaren själv, vilket
orsakat stor variation i redskapens effektivitet. Ett
viktigt mål, som Värmlands Skogsarbetsstudier
satte sig före, var att genom laboratorieförsök
m.m. utarbeta bästa tänkbara typer av
handredskap för skogsarbetet och att standardisera dessa
samt ge noggranna anvisningar för redskapens
skötsel, för att bibehålla en god verkningsgrad
hos dem. Detta är så mycket viktigare, som
huggningsarbetet helt ocli hållet är ett handarbete,
varför kvaliteten på redskapen i varje särskilt
ögonblick är av största betydelse för arbetets
effektivitet. Någon högre grad av mekanisering
torde icke vara möjlig i det svenska skogsbruket
Fig. 1. \iigra i marknaden vanliga barkspadar.
vare sig vid huggning eller vid transporter pà
grund av de särförhållanden, som känneteckna
avverkningen i våra skogar, bl.a. genom en låg
årlig avverkning i genomsnitt per ha,
exempelvis i jämförelse med Förenta Staterna.
Värmlands Skogsarbetsstudier har gjort en
ingående inventering av de i vårt land saluförda
handredskapen, såsom barkspadar, sågsvansar.
bågsågar, hugg- och klyvyxor m.m. Det visade sig,
att sex av våra större fabrikanter tillverkade och
saluförde 735 olika typer av bågsågblad och 105
olika typer av sågsvansar. Fyra fabrikanter
gjorde 390 typer av yxor. Redskapen ha underkastats
dels systematisk praktisk provning i skogen under
anlitande av ett större antal huggare och dels
laboratorieprov, varvid man försökt bestämma
olika redskapsmodellers verkningsgrad för att
med ledning härav konstruera förbättrade typer.
Man har funnit, att redskapen, då de lämna
fabrikerna, långt ifrån genomgående äro i bästa skick,
utan genom en omsorgsfull, efter vissa normer
och på den centrala institutionen utförd trimning
har redskapens effektivitet väsentligt kunnat ökas.
Såsom exempel härpå kan nämnas, att för en
godtyckligt utvald, från fabriken nylevererad
svans arbetsåtgången vid sågning med svansen i
ursprungligt skick vid en stockdiameter av 35 cm
Fig. 2. Denna vid Värmlands Skogsarbetsstudier utarbetade
barkspade är försedd med lätt utbytbara, standardiserade
klingor. Skaftet har gummihandtag och spadens totalvikt
kan genom inläggning av Lösa vikter nere i fästet ändras
för att passa olika huggare och för olika årstider. Genom
att klingans symmetrilinje står snett mot skaftets, får man
en bekvämare arbetsställning än med de vanliga raka
barkspadarna.
1 4 f,
5 juni 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
