Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
verkningsgraden, som har framkommit vid
fysiologiska försök, vilka utförts av professor Atzler i
Tyskland, är vid gång på vågrätt plan, då
verkningsgraden visade sig vara 33,5 %, men en så
hög verkningsgrad uppnås i praktiken nästan
aldrig vid tunga kroppsarbeten. Dr Zotterman har
exempelvis funnit för de fyra försökspersoner,
som voro föremål för undersökning, att
medel-verkningsgraden för fällningssågning med svans
varierade mellan 8,5 och 12,7 %, för kapning av
massaved mellan 16,7 och 21,7 %, för barkning
endast mellan 3,1 och 5,1 %.
Den totala energiomsättningen vid normal 8
timmars arbetsdag i skogen visade sig uppgå till
ca 5 700 cal/dygn. Detta innebär, att
energiomsättningen vid skogsarbete är ungefär dubbelt så
stor som vid normal militärmarsch.
Arbetsfysiologiska undersökningar
I samarbete med fil. mag. Carin Boalt ha även
näringsfysiologiska undersökningar utförts på 19
skogsarbetare, genom att kostens näringsvärde
beräknats per person och dag under en viss
tidsperiod. Resultatet av denna undersökning,
sammanställt med de ovannämnda arbetsfysiologiska
resultaten, visade att skogsarbetarna fingo för
liten tilldelning av ransonerade livsmedel för att
kunna effektivt utföra sitt arbete i skogen. Detta
föranledde Värmlands Skogsarbetsstudier att
framlägga resultaten av sina undersökningar för
Livsmedelskommissionen, vilket resulterade i att
skogsarbetarna nu erhålla en ökad tilldelning
av vissa livsmedel.
En serie blodsockermätningar, som utförts på
skogsarbetare, ha givit värdefulla resultat för
bestämmandet av arbetsdagens indelning i skogen
med hänsyn till förläggningen av matraster och
vilopauser samt deras längd.
De resultat, som framkommit genom
Värmlands Skogsarbetsstudiers arbetsfysiologiska
utredningar, äro värda allt erkännande. Det vore
säkerligen av stor nytta för vår industri om
sådana undersökningar skulle kunna utsträckas till
även andra former av tungt kroppsarbete, som
förekomma exempelvis pa vissa håll inom
järnindustrien — ävensom till arbete vid hög tempe
ratur inom denna industri — saint inom delar av
mekaniska verkstadsindustrien, stuverifacket etc.
I sådana fall böra arbetsstudierna kompletteras
med arbetsfysiologiska studier för att de bästa
arbetsresultaten och de för arbetaren och
företaget bästa förhållandena skola kunna skapas.
Metod undersökning
Ett annat resultat, som framkommit av
arbets-studieundersökningarna, är att yrkesskickligheten
vid skogsarbetet spelar mycket stor roll för dess
effektivitet. Hittills ha huggarna ju arbetat efter
slentrianmässiga och mycket olikartade metoder,
som så att säga gått i arv från den ena till den
andra. Detta har föranlett institutionen att
anordna en första kurs för yrkesutbildning av
skogsarbetare, vilken skall påbörjas under den
närmaste tiden.
Även planläggningen av skogsarbetet, som
utföres av arbetsledarna, alltså huvudsakligen
skogvaktarna, har visat sig vara av största betydelse
för huggningsresultaten, och åtskilliga brister
ha konstaterats i detta avseende, varför många
värdefulla uppslag framkommit beträffande
utbildningen i framtiden av förmän.
Som sammanfattning kan sägas att de
arbetsstudier, som ha utförts av Värmlands
Skogsarbetsstudier, och vilkas första resultat nu publicerats,
ha lagts upp och genomförts på ett mönstergillt
sätt. Resultaten därav för vårt lands skogsbruk
torde icke kunna överskattas. Det initiativ, som
har tagits av industricheferna för
Värmlandsbola-gen. och som på ett så utmärkt sätt har
genomförts av skogschefskommittén, måste därför
hälsas med största tillfredsställelse. Skogsbruket är
ju en av våra viktigaste näringsgrenar, som förser
många av våra största industrier och, under
normala förhållanden, våra mest betydelsefulla
exportindustrier med råvaror, såsom
sågverksindustrien, cellulosa- och pappersindustrien,
snickeri-industrien m.fl. Arbetet med skogsavverkningen,
innefattande trädfällning och transport av
timmer, sysselsätter under avverkningsperioden i
normala tider omkring 200 000 arbetare och under
högsäsongen ända upp till omkring 400 000. Vik
ten av att kunna rationalisera på detta område
belyses av att under normala tider årliga
lönekostnaderna för skogens avverkning och därmed
sammanhängande transportarbeten belöpa sig till
omkring 150 Mkr. Detta arbete har hittills i hög grad
varit säsongbetonat, men genom de nu verk
ställda utredningarna ha värdefulla uppslag
framkommit, som torde kunna resultera i vissa
möjligheter att minska säsongbetoningen och sålunda
göra en del av vår skogsarbetarstam mera jämnt
sysselsatt under året. Även detta bör bli en
värdefull vinst, särskilt med hänsyn till den svårighet,
som under nyssnämnda förhållanden visat sig
föreligga att under normala tider få tillräcklig
arbetskraft för avverkning av skogen på grund
av konkurrensen om arbetskraft från
industriföretagen. En effektivisering av skogsarbetet och
bättre arbetsförhållanden för arbetarna bör där
för bli av största betydelse.
Även på några andra håll i vårt land försiggå
för närvarande systematiska undersökningar av
skogsarbetet. Så ha exempelvis vissa värdefulla
undersökningar gjorts av Föreningen
Skogsarbeten, som utgör en sammanslutning för
skogsindustrier i Norrland och Dalarna för att tillvarata
skogsarbetarnas intressen. Ett önskemål vore
säkerligen att en för hela landet gemensam central
institution kunde komma till stånd för likriktning
av studierna och för undvikande av dubbelarbete.
I 42
3 april 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
