Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Skärpt ekonomisk mobilisering
Mot bakgrunden av de militära händelserna
trädde behovet av en starkt forcerad
krigsproduktion från och med hösten 1941 ånvo i
medelpunkten för intresset. Under parollen
"Leistungs-steigerung" inleddes en kraftkoncentration på ett
flertal områden. I samband med dessa strävanden
fingo de industriella koncentrations- och
rationaliseringsåtgärderna större aktualitet än
någonsin tidigare. Alla skäl, som förut hade talat emot
en starkare nedskärning inom den civila sektorn,
måste vika för de nya och tyngre argument, som
alltsedan dess tala för en sådan.
Koncentrationsåtgärderna ha härefter utvidgats till så gott som
hela näringslivet. Sålunda har däri bl.a. även
bankväsendet inbegripits, och till och med inom
den statliga förvaltningen har en viss förenkling
och koncentration genomförts.
I syfte att erhålla en ändamålsenlig och
generellt användbar måttstock för att bedöma vilka
rationaliseringsåtgärder som skola vidtas, och
vilka företag som närmast skola läggas ned, ha
särskilda utskott inom varje bransch verkställt
ingående undersökningar rörande företagens
effektivitet.
För cigarrettindustriens vidkommande valdes
exempelvis en synnerligen enkel måttstock och
en lika enkel koncentrationsmetod. Man rättade
sig nämligen efter antalet tillverkade cigarretter
per arbetare och dag. Vid företagens nedläggande
gick man mycket schematiskt fram, i det att ett
"kritiskt" produktionskvantum fastställdes, och
alla företag, som icke uppnådde detta, stängdes
utan avseende på tradition, märkenas kvalitet
eller företagens betydelse för marknaden.
De måttstockar och koncentrationsmetoder,
som tillämpats inom andra industrier, ha
emellertid icke varit fullt* ut lika enkla men ha likväl
varit synnerligen schematiska. Inom
beklädnadsindustrien använde man sig av beräkningar
rörande tillverkningstiden för varje produkt,
varvid hänsyn naturligtvis måste tas till varans
kvalitet och en del andra omständigheter. De olika
tillverkningstiderna jämfördes med topp- och
medelprestationerna inom varje tillverkningsgren,
varefter företaget i dess helhet närmare prövades.
Att döma efter de få exempel som
offentliggjorts och efter allmännare uppgifter synes
nedläggningsaktionen under 1942 vara av mycket
radikal art. Den synes för övrigt även nu i stor
utsträckning ha gått ut över de mindre
företagsenheterna. Förutom samtliga de dvärgföretag,
som förefunnits inom cigarrettindustrien,
nedlades två tredjedelar av företagen. Härvid stängdes
.’58 av de 41 småfabrikerna. Av de 16 medelstora
företagen återstodo 7 efter aktionen, medan av
de 9 storföretagen blott 1 lades ned.
Särskilt hårt ha bl.a. beklädnads- och
textilindustrierna drabbats. Det är känt, att
nedläggningarna inom vissa textildistrikt lia varit mycket
omfattande, främst på platser, där även
rustningsindustrien är starkt representerad. Härvid
har man dock tillsett, att den regionala
försörjningen icke alltför mycket rubbats, men i vissa
områden synes under första halvåret 1942
omkring hälften av de i slutet av 1941 fortfarande
upprätthållna företagen ha nedlagts.
För att åstadkomma en total mobilisering inom
näringslivet inleddes i början av 1943 ytterligare
en koncentrationsvåg. T slutet av januari påbjöd
riksekonomiministern kraftiga
koncentrationsåtgärder inom handeln, hantverket och
restaurangväsendet. Krigs- och livsviktiga företag voro
givetvis i första hand undantagna, men aktionen
synes i övrigt ha gått fram mycket rigoröst, i
synnerhet inom handeln. Hantverket drabbades
ej så hårt, då en stor del av företagen voro
omställda till krigsproduktion, och då hänsyn togs
till befolkningens behov av reparationer av olika
slag. Såväl inom handeln som hantverket har inan
icke blott inriktat sig på nedläggning av de
berörda företagen, utan man har även i många fall
eftersträvat en sammanslagning av olika
företagsenheter.
Även på ett stort antal andra områden ha
koncentrationsåtgärder i större skala igångsatts eller
tidigare påbörjade åtgärder vidare fullföljts. Så
har en allmän koncentrationsprocess inletts inom
cementindustrien, där kapaciteten i början av året
i genomsnitt utnyttjades endast till 40 % och i
vissa fall endast till 15 %. Man avser att
koncentrera cementproduktionen till ett mindre antal
moderna och ur transportsynpunkt gynnsamt
belägna verk, vilka skola sysselsättas till omkring 80 %
av deras kapacitet. Inom tryckeribranschen
genomföres även en koncentration till de större
företagen, vilka samtidigt specialiseras på vissa
uppgifter.
Koncentrationsprocessen har i många fall även
ägt rum i form av frivilliga sammanslagningar
såsom ofta genom fusioner av storföretag. Det
måste här givetvis bortses från vissa
finanstransaktioner, som även äga rum under normala
förhållanden. Ftt stort antal frivilliga
sammanslagningar ha emellertid framkallats av
krigsförhållandena och ha genomförts i syfte att
åstadkomma kostnadssänkningar genom bättre utnyttjande
av kapaciteten, förlängning av serier och dylikt.
Det må slutligen hänvisas till att i samband
med strävandena att höja näringslivets
effektivitet mångahanda organisatoriska och
förvaltnings-mässiga förändringar av betydande mått ha
vidtagits. Sålunda har bl.a. en organisatorisk
koncentration genomförts genom tillämpande av
kar-tellartade sammanslutningar med betydande
befogenheter (Gemeinschaftswerke,
Reichsvereini-gungen, Lenkungsverbände). Dylika och andra
organisatoriska åtgärder ha erhållit särskilt stor
betydelse sedan man under 1942 gått in för att
öka näringslivets bestämmanderätt och ansvar i
4 sept. 1943
I 63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
