Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
1915 1320 1925 1930 1935 19W År
Fig. 2. Byggnadskostnadsindex den Ijl resp. dr på basis 100
den 111 1923 (enl. ingenjör Erie Robbert).
överensstämmelse mellan faktiska
försäkringsvärden och tecknade försäkringsbelopp.
För vanliga bostads- och kontorshus
tillhanda-liålles ett speciellt kurvblad, fig. 2, genom
Svenska Brandtarifföreningens försorg, som utvisar
byggnadskostnadernas växlingar alltsedan 1914.
Av detta diagram kan varje fastighetsägare ha
ledning för vidtagande av de ändringar i
försäkringsbelopp, vartill kristiden föranleder.
Det måste beaktas att de båda kurvorna
hänföra sig till nyanskaffningskostnaden för de
berörda nyttigheterna. I den mån dessa i det
aktuella fallet varit underkastade värdeminskning
på grund av ålder eller slitage, bör sålunda
lämplig hänsyn härtill tas vid försäkringsbeloppens
slutliga avvägande.
I fråga om varor av olika slag ha
försäkringsbolagen som regel icke ansett sig böra lämna
några råd i prissättningsavseende. Härvidlag
torde varje fabrikant och försäljare lätt nog själv
kunna bedöma marknadsläget för sina speciella
produkter och varuinnehav. Ehuru fallande utom
ramen för denna uppsats må jämväl framhållas
att ifråga om "personlig lösegendom"
prishöjningarna uppenbarligen i hög grad bli beroende
av det enskilda bohagets speciella karaktär. Enligt
av Socialstyrelsen gjorda utredningar ligger dock
prishöjningen sedan 1 september 1939 för
hithörande föremål för närvarande genomsnittligt vid
omkring 60 %.
Försäkringsbehov och försäkringsmöjligheter
Man kanske kan vara benägen anta att
prisstegringarna och de därav föranledda ökade
försäkringsbeloppen med lätthet låta sig infoga i del
bestående brandförsäkringssystemet. Detta är
dock icke obetingat förhållandet. Så länge det är
fråga om bostadshus och personligt lösöre
föreligga ännu så länge inga svårigheter, ej heller
beträffande den mindre och medelstora industrin av
ur brandfaresynpunkt normal karaktär samt
varulager av måttlig storleksordning. Genom
tillbyggnader och ökningar i maskinutrustningen ha
emellertid många etablissement vuxit i
omfattning. Beredskapslager av råämnen samt på grund
av skeppningssvårigheter föranledd ökning i
färdigprodukter bidra ytterligare att stegra mängden
av försäkringsobjekt inom en och samma brand-
försäkringstekniska risk, kanske till det dubbla
mot under fredsmässiga förhållanden. När nu
samtidigt à-priserna stigit med 50 % eller kanske
mer, uppstår stundom i realiteten en ökning av
det ackumulerade värdet till det tredubbla.
Sådana företeelser äro i dessa dagar ingalunda
sällsynta. Många industrier ha kraftigt
expanderat antingen på eget initiativ eller för att
tillmötesgå riksviktiga intressen. I många fall har
tillverkningen helt eller delvis slagit in på vägar, som
innebära ökad brandfara mot tidigare. Bristen på
förstklassiga byggnadsmaterial och kraven på
snabbt färdigställande ha därtill kanske föranlett
ett föga brandsäkert byggnadssätt. Brandbolagens
möjligheter att utan vidare bereda
försäkringsskydd under dylika omständigheter äro icke
obegränsade. Även på försäkringsområdet existera
avsevärda inskränkningar i det fria affärsutbytet,
vilket medför att den utländska
försäkringsmarknad, som eljest så gott som obegränsat kan
utnyttjas, nu är mera svårtillgänglig. Det är därför
synnerligen önskvärt för att icke säga nödvändigt
att industrins målsmän innan större utvidgningar
eller förändringar i driften komma till utförande
rådgöra med sina försäkringsgivare till
undvikande av för båda parterna obehagliga
överraskningar. Oftast kan man genom vidtagande av
ganska enkla brandförebyggande åtgärder
bemästra de svårigheter och olägenheter som eljest
skulle uppstå. Det må därvid icke förglömmas att
trygghetsåtgärder, som äro påkallade ur
brandförsäkringssynpunkt, vanligen även äro minst
lika värdefulla för luftskyddets tillgodoseende.
Krisbrandskador och förebyggande brandskydd
Inledningsvis antyddes att de svenska
brandförsäkringsbolagen under världskriget 1914—1918
gjorde många dyrköpta erfarenheter, vilka man
försökt att tillgodogöra sig i det nu upprepade
händelseförloppet. Den oerhört stegrade
brandskadefrekvensen under förra världskriget kunde
i huvudsak tillskrivas sådana omständigheter som
smörjoljesurrogat, elektrisk kristidsmateriel,
för-slitna maskiner, mindervärdiga materiel och
industriella krisprodukter över huvud taget samt
sabotage och annan mordbrand.
Under innevarande kristid ha ytterligare vissa
företeelser påvisats öva inflytande på det starkt
stegrade brandskadeförloppet. Åtskilliga skador
föranledas eller befrämjas sålunda av övergång
från kol- eller oljeeldning till ved, torv eller
gengas; gengasdrift på bilar och stationära motorer;
nya tillverkningsmetoder och ersättningsartiklar;
värdeanhopningar utöver det normala; samt
militärinkallelsernas och driftforceringens
förklenande återverkan på kvaliteten hos arbetarestammen.
Under förra världskriget blevo brandbolagen
nödsakade att för industrin företa successiva och
kollektiva premieförhöjningar, som till slut
utgjorde 30 % utöver tidigare premiesatser och som
I 70
3 april 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
