Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Kollagen är ett fibröst äggviteämne, som bildar
huvudbeståndsdelen av läderhudens bindväv.
Kol-lagenfibrerna äro uppbyggda av fibriller, vilka i
sin tur bestå av miceller. Micellernas
byggnads-stenar utgöras av långsträckta parallella
peptid-kedjor.
Det fibrillära tillståndet hos äggviteämnena är
termodynamiskt osannolikt, och denna form är
därför labil. Proteinerna sträva därför att
övergå i den stabila globulära formen. De globulära
proteinerna bestå av proteinkedjor av
tråd-formiga molekyler, som inta en hopnystad form.
Det fibrillära tillståndet möjliggöres genom
förekomsten av vissa stabiliserande krafter mellan
proteinkedjorna och mellan de högre
byggnadskedjorna. Dessa stabiliserande krafter föreligga
antingen i form av tvärbindningar av kovalent
och koordinativ typ eller som elektriska
attraktionskrafter mellan närliggande motsatt laddade
grupper, som förefinnas i proteinstrukturen.
Sammansvetsningen av kollagenkedjorna torde
huvudsakligen ske med tillhjälp av koordinativa
tvärbindningar mellan — CO- och —
NH-grup-perna i närliggande kedjors peptidgrupper.
I kollagen, vilket består av peptidkedjor med
ett avsevärt antal stora polära restgrupper, finnas
både diamino- och dikarboxylsyror samt basiska
grupper såsom e-aminogruppen från lysin; vidare
äro den stora arginingruppen samt histidinkedjan
särskilt betydelsefulla. De bilda kedjornas basiska
centra. Karboxylgrupper från asparagin- och
glutaminsyror bilda kedjornas sura centra.
Samtliga typer av sidogrupper förekomma i
övervägande grad i laddat tillstånd. De laddade
ba-+
siska sidogrupperna (NH:f) och de sura grupperna
(COO) i närliggande kedjor träda i elektrostatisk
växelverkan med varandra, varigenom en
sammanhållning av närliggande kedjor blir följden.
I den iso-elektriska zonen förhåller sig kollagen
neutralt, och dess buffertkapacitet inom denna
zon är avsevärd. Reaktionsmekanismen mellan
en enkel aminosyra och starka syror och baser
kan schematiskt anges genom följande formel
H OH
+ - + -
HOCO • R • NH3+- OCO-RNH3^OCO-R’ NH2+H.0
Huvuddragen i kollagenets strukturbildning
återges schematiskt på följande sätt
H
H
H
H
N —C —C -
— C —N—C —G — N —C — C
jOOC | H O NH2 H O |NH3~| H O COOH
| NHsJ Ö H COOH O H |COO} O H NH2
-C — C—N —C - C —N– C — C— N—C —
H H H H
I denna formel finnas två koordinativa
bryggor mellan peptidgrupperna i de två intill var
andra liggande peptidkedjorna inritade. Vidare
finnes det saltartade bindningar samt oladdade
aminogrupper.
Garvningens uppgift
Garvningens ändamål är att stabilisera huden
för att göra den motståndskraftig mot värme,
vatten och förruttnelse samt att förläna den vissa
egenskaper, erforderliga vid dess praktiska
användning. Detta sker genom införande och
inbyggnad av garvämnen i kollagengittret.
Garvämnena besitta den viktiga egenskapen att kunna
bindas irreversibelt i huden, varigenom de
stabilisera densamma i nämnda avseenden. Vidare
förhindras gelatinisering av fiberknippena i
lädret, varigenom lädret vid fri torkning i luften
förblir mjukt (s.k. läderartad upptorkning). De i
praktiken viktigaste garvämnena äro kromsalter
och vegetabiliska garvämnen (kondenserade
polyfenoler) .
Ligninsulfonsyrornas kemi
Ligninets konstitution är ännu omstridd. Med
säkerhet kan endast sägas, att det är av aromatisk
natur. Det synes antagligt, att lignin
huvudsakligen består av kondenserade
3-4-dioxifenylpro-panenheter med en viss variation i sidogrupperna.
Kedjebindningen av dessa enheter torde i
övervägande grad åstadkommas genom eterbindning.
Vid sulfitering spränges kedjan i mindre
fragment, varvid addition av sulfit och hydrolytisk
spjälkning av ligninkolhydratbindningen äger
rum. Genom modellförsök med enklare
substanser (Erdtmanska syran) har Freudenberg angett
svavelsyrlighetens inverkan på ligninsubstanserna
i följande schematiska formel:
COOH
OCHa
COOH
CH3—HC
HC —O + H2SO3
/\
OCH3
OCH3
1 11
CH3—CH OCH3
I OH
CH—SO3H
OCH3
OCH3
Som synes inträder SOaH-gruppen ej i
bensol-kärnan utan i sidogruppen. Ligninsulfonsyran
(i fortsättningen för korthetens skull kallad
"Is-syra") är således en alifatisk sulfonsyra. Vid
reaktionen frigöres en hydroxylgrupp i kärnan
(fenolgrupp). Anmärkningsvärt är den sparsamma
förekomsten av fenolgruper i ls-syra. De
naturliga garvämnenas molekyler utmärka sig
däremot genom en stark anhopning av fenolgrupper,
vilket framgår av nedanstående formler för de
båda huvudtyperna av viktiga garvämnen:
K 60
11 dec. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
