Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Komponenter
nh,
Onh,
NH, N(CHtl
CL, 0
nh,
O-^H^H[HNqtONH —
nh,
nh,
Onh,
nh,
0.
Ntutralsalt Kapacitet
spaltning
mgekv/ioo g mg»k*/ 100 9
25
60
43 114
67 104
H/I-NH,
NH^-NH-yf,
NH/^H-NH (flNH
60
Fig. 4.
Utbgtes-180 egenskaper hos
basiska hartser.
utbytare med olika sura komponenter visa detta
förhållande (fig. 5).
För teknisk användning finnas f.n. en rad
hartsutbytare tillverkade av I.G. Farbenindustrie
A.G., vilka gå under namnet Wofatit. Tabell 1 ger
en sammanställning av dessa typer. Samtliga äro
till sin struktur homogena hartsgeler och besitta
därigenom, liksom exempelvis kiselgel, hög
mekanisk hållfasthet och stor aktiv yta, varigenom
de bli mycket reaktionsbenägna.
Provningsmetoder
Då man har att välja på ett flertal
utbytesmaterial, är det givetvis av största vikt, att man har
till sitt förfogande provningsmetoder, vilka göra
det möjligt att utvälja ett lämpligt material för
ett visst ändamål. Dylika provningsmetoder
finnas sedan gammalt utarbetade för oorganiska
bas-utbytare av zeolittyp, och dessa ha sedan
kompletterats, så att de även kunna tillämpas på
organiska utbytesmaterial.
Provningsmetoderna avse uppgifter om
kornstorlek, siktanalys, volymvikt, sp. vikt, porositet,
förslitning i torrt och vått tillstånd, peptisering
och svällning. En kemisk analys kan vid
bedömning av zeolitmaterial vara av viss betydelse men
har obetydligt värde ifråga om organiska
utbytesmaterial, då egenskaperna hos dessa främst äro
beroende av bindningssättet hos de aktiva
grupperna och den inre strukturen. För kolutbytarna
är dock en kemisk analys av viss betydelse, då
utbytesförmågan hos dessa i viss mån
sammanhänger med svavelhalten.
Av större betydelse äro då de kemiska
provningsmetoderna för utbytesmaterial. Härvid
använder man neutralsaltspaltningen för att
bedöma syra- resp. basstyrkan hos väte- resp.
hy-droxyljonutbytare. Bestämning av
utbyteskoefficienten är ett av de viktigaste hjälpmedlen för
bedömningen av ett utbytesmaterial. Med
utbyteskoefficienten menas den mängd CaO uttryckt i
volym- eller viktsprocent, som utbytesmaterialet
kan ta upp intill dess hårdheten i filtratet börjar
överstiga 0,1 °dH. Vid bestämning av
utbyteskoefficienten måste man även ta hänsyn till den
specifika belastningen av materialet, enär
utbyteskoefficienten sjunker med stigande specifik
belastning (fig. 6).
Utbyteskoefficienten är även beroende av den
kemikaliemängd, som användes för
regenereringen av materialet. Vid ett vanligt avhärdningsfilter,
som regenereras med koksaltlösning, kan man
tala om koksalttalet, varmed då menas den
mängd koksalt, uttryckt i procent av den
teoretiska mängden, som erfordras för kalkens
förträngning. Bättre kan denna storhet definieras
som regenereringskoefficienten. Härvid spelar
även koncentrationen av regenereringsmedlet en
viss roll, enär man vid regenerering med lika
stora kemikaliemängder kan få en högre
utbyteskoefficient, om regenereringslösningen är mera
koncentrerad (fig. 7).
Det har visat sig, att man vid undersökningar
i liten skala på laboratorier i allmänhet erhåller
lägre värden på utbytes- och högre på
regenereringskoefficienterna än vid undersökningar i
praktisk drift med större enheter. Detta
sammanhänger oftast med att fördelningen av lösningen i
små filterenheter till följd av kornstorleken hos
materialet icke blir så god som i stora filter.
Fig. 5.
pH-buff-ringskurvor för
kat jonhart ser.
–––––K-harts
-..........A-harts
––-C-harts
––––R-harts
Verksamma grupper
SOsH
CH2SO3H
COOH
OH
Fig. 6.
Utbyteskoefficienten vid
olika specifika
belastningar.
I material
A-harts, typ 1
A-harts, typ 2
Kolutbytare med 5,2 % S (handelsprodukt)
11 dec. 1943
K 93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
