Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
F/V/. 5. Interiör av ett lastrum, avsett för // 000 ton malm,
på MIS "Malmland".
hövliga ändringar ha från början i detalj specificerats,
och fullständiga arbetsritningar för det rena
tankfartygsalternativet ha under byggandet utarbetats av varvet
och godkänts av rederiet samtidigt med godkännandet av
motsvarande ritningar på malmfartygsutförandet. En
omändring till fullständigt tankfartyg har dock icke tänkts
genomförd annat än för den händelse malmtrafiken under
någon längre tid kan beräknas bli alltför ofördelaktig.
För att fartygen icke skola vara helt hänvisade till en
viss bestämd malmtrade och viss specifik vikt på malmen
ha malmrummen på "Malmland" och "Ferroland"
tilltagits proportionsvis större än de äro på "Svealand" och
"Amerikaland". Detta önskemål sammanföll också med,
att de nya malmfartygen borde erhållas så enkelt, billigt
och snabbt som möjligt genom att man mellan de
befintliga båda långskeppsskotten på en tankfartygskonstruktion
av standardtyp inbyggde ett malmrum.
Vid avpassandet av malm-tank-typens egenskaper för
transport av såväl malm som olja måste ihågkommas, att
malmfartyget jämfört med tankfartyget fordrar en hel del
viktsökningar i form av stora lastluckor och ett kraftigt
dimensionerat malmrum med tillhörande förstärkningar
av skrov etc. Å andra sidan fordrar det rena
tankfartyget jämfört med det rena malmfartyget likaledes
betydande viktsökningar, såsom- installation av stora
ångpannor, ångdrivna pumpar och övriga hjälpmaskiner,
värmeslingor, expansionstrunkar, extra rörledningar etc.
Ett fartyg, som skall vara fullständigt tankfartyg och
dessutom fullständigt malmfartyg, måste således under
hela sin tillvaro släpa på en betydande extra materialvikt,
som försämrar räntabiliteten vid förandet av båda
lastsorterna. Konstruktören kan därför icke utan vidare i ett
enda fartyg inkorporera alla fördelaktiga egenskaper från
båda fartygstyperna utan måste dels anpassa utförandet
med tanke på den mest aktuella eller sannolika traden,
dels försäkra sig om enklast möjliga ändringsarrangemang
vid eventuell övergång från den ena traden till den andra.
En malmfartygskonstruktion i princip enligt fig. 3 ger
på grund av den relativt högt placerade malmlasten mjuka
och behagliga rörelser i sjön med ty åtföljande minimum
av påkänningar i fartygsskrovet. Under det att
malmrummet, såsom vanligt på de flesta fartyg, endast ligger ca
1,1 m över kölen på "Atland", ligger det sålunda på
"Svealand" ca 4,3 m och på nya "Malmland" ca 3,0 m över kölen.
Genom denna konstruktion kan man även fördela
malmlasten synnerligen jämnt över en stor del av
fartygets längd. På Ore Steamship Corporations tidigare
specialfartyg av "Cubore"-typ (byggda 1918—1920) var
malmrummet sålunda 64,2 % av fartygets längd, vilket då
ansågs ovanligt gynnsamt. "Marore"- och
"Svealand"-typerna hade lyckats åstadkomma ett malmrum, upp-
Fig. 6. Midskeppstornet med kommandobryggan på MIS
"Malmland".
gående till 68,5 % av fartygslängden. Den nya
"Malm-land"-typen har, ehuru av betydligt mindre storlek,
ändock lyckats komma upp i en proportion av 72,6 %,
trots att en större och längre huvudmotor än i
standardtankfartyget installerats. För att ytterligare bidraga till
en jämn fördelning av lasten i långskeppsled och minska
luckavståndet har det hittills vanliga midskeppsdäckshuset
ersatts av en tornliknande byggnad, uppbärande
kommandobrygga etc. Fartygets salong, befälhavarens och
styrmännens ordinarie hytter m.m. ha i stället placerats
akterut.
"Malmland" och "Ferroland" utgöra således en ny och
intressant modifikation av malm-tank-fartyg. De kunna
sägas representera fyra skilda användningsområden,
nämligen:
1. malmtransporter, med vattenbarlast i retur (i
nuvarande skick),
2. malmtransporter med tunga oljelaster i retur (efter
smärre ändringar och ommätning),
3. transporter av tunga oljor, med vattenbarlast i retur
(efter smärre ändringar och ommätning),
4. oljetransporter av alla slag, med vattenbarlast i retur
(efter mera omfattande ändringar och ommätning).
Vilken av dessa olika transportformer, som kommer att
bliva den mest använda, får framtiden utvisa.
Fig. 7.
En-manshytt för
manskap på
MIS
"Malmland".
20 nov. 1943
S 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
