Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Villkoren för att ifrågavarande rum icke skola
inräknas i bruttodräktigheten och alltså ej heller i
nettot äro:
rummet mellan de två på ritningen visade
mellan-däcksskotten, den s.k. tonnagebrunnen, skall i
shel-terdäck ha en öppning utan fasta
skalkningsanord-ningar. Denna öppning skall i dagen vara minst
1,22 m (4’) lång för en bredd lika med aktersta
lastluckans bredd; brunnen skulle ursprungligen i vardera
sidan vara försedd med vattenport och spygatt, men
utvecklingen har så småningom gått därhän, att man,
åtminstone vid nybyggen, har i vardera sidan en
stängningsbar skruvventil, som manövreras från
shel-terdäck, och vars fria genomlopp skall ha en
diameter av minst 127 mm eller, vid annan form än
cirkulär, motsvarande area;
mellandäcket för om (i detta fall) brunnen skall i
ändskottet ha två från däck till däck —
engelsmännen tillåta 2’ tröskel — gående öppningar av minst
0,91 m (3’) fri bredd och utan fasta
stängningsanordningar; tillslutning med t.ex. i U-järn liggande
plankor är tillåten, men om man för detta ändamål
använder plåtluckor, få tillhörande bultar icke gå
genom skottet utan genom den fria öppningen. Som
allmän regel gäller, att inga fasta anordningar på
skottet för tillstängning få finnas.
Beräkning av nettodräktigheten
Sedan på nu angivet sätt bruttodräktigheten
beräknats, skola vissa avdrag göras med sådana rum, som
anses erforderliga för fartygets behöriga skötsel
beträffande framdrivning och navigering, och
återstoden, uttryckt i ton, blir då dess avgiftspliktiga
dräktighet eller netto registertonnage. Denna
mångfald av rum är till sin karaktär mycket skiftande,
varför tolkningssvårigheter ofta uppstå.
Sådana s.k. avgiftsfria rum äro — jag utgår
närmast från de svenska författningarna — i all korthet
följande:
hytter och övriga rum till uteslutande bruk för
befälhavare och besättning samt gångar och passager,
som lämna tillträde till dessa;
kök och penterier, som icke uteslutande äro
avsedda för passagerare;
klosettrum;
rum för radiotelegrafen, navigations- och karthytt,
signalhus, styrhus och utkikshus, rum för
donkey-panna med maskineri, styrmaskin och ankarspel;
båtsmans förrådsrum;
vattenbarlastrum utanför dubbelbotten, såsom
för-och akterpiktank, sid- och toppsidtank, djuptank m.fl.;
pann- och maskinrum tillika med kappar för luft
och ljus och ävenså fasta kolboxar i omedelbar
anslutning till eldningsrummet.
I den internationella sjöfarten, där det svenska
nettotonnaget för avgiftsberäkning som regel icke
användes — undantag utgöra t.ex. Belgien och
Chile — men däremot i de flesta hamnar den
enligt engelska regeln beräknade nettodräktigheten,
bör man därför ha certifikat enligt engelsk regel,
vilket, som förut nämnts, utfärdats av svenska
myndigheter; ävenså, där utsikter till fart genom
Suez- och Panamakanalerna finnas, böra
motsvarande mätningscertifikat för nämnda zoner
anskaffas, vilket även kan ske hos de svenska
skeppsmätningsmyndigheterna.
Fig. 3. Den streckade
delen av maskinkappen
inräknas i
dräktigheten.
Dessutom kan sedan 1939 i Sverige utfärdas
särskilt mätbrev för Finland.
Större nybyggen i Sverige, som utrustas för alla
eventuella resor, bli nu ofta försedda med ej mindre
än fem olika mätningshandlingar: enligt svensk,
engelsk, Suez-, Panama- och finsk regel, en god
illustration till den förbistring, som råder.
Avvikelser
mellan svenska och utländska mätregler
Den engelska nettobestämningen avviker från
svensk framför allt — och vanligen i mycket hög grad
— i maskinavdraget (se tabellen). Enligt engelska
regeln mätes endast det egentliga pann- och
maskinrummet, alltså icke kolboxarna, dvs. vad
engelsmännen kalla "Engine Room proper". Om denna volym
är > 13 men < 20 % av bruttot, fråndrages (såsom
kompensation för kolboxar) jämnt 32 % av bruttot;
utanför nämnda gränser multipliceras den mätta
volymen med 1,75. Ofta ser man i mätningsbeviset, att
den ifrågavarande volymen uppgår till just 13,01 %,
ett till synes turigt resultat, men som beror på en
alldeles ovanligt välvillig inställning i förordningen,
som säger, "att sådant rum ovan maskinrummets
övre begränsningsyta och ovan översta fasta däcket,
som är uteslutande inrättat för maskineriet eller för
insläppande av luft och ljus i maskinrummet, icke
skall inräknas i bruttodräktigheten, för så vitt icke
fartyget därigenom kan erhålla minskad
nettodräktig-het, i vilket fall skeppsmätare skall vara pliktig mäta
ifrågavarande rum och i bruttodräktigheten samt
följaktligen även i det verkliga maskinrummet
inräkna detsamma till så stor del, som erfordras för
ernående av lägsta möjliga nettodräktighet" (fig. 3).
Maskinavdraget får emellertid icke överstiga 55 %
av det tontal, som återstår sedan från
bruttodräktigheten frånräknats volymen av de i denna dräktighet
inräknade rum, som utom volymen av avdraget för
maskinrummet icke skola inrymmas i den
avgiftspliktiga dräktigheten.
Mätbrev för fart genom Suezkanalen och
Panamakanalen ge i regel större nettotonnage än andra;
båda kanalerna äro halvenskilda företag, som dragit
väldiga anläggningskostnader och haft att dras med
stora underhålls- och driftkostnader.
Tolkningen av bestämmelserna är emellertid ganska
vansklig, framför allt vid Panama-mätning. Den
mest framträdande skillnaden — och numera så ofta
förekommande — från andra regler är, att
shelter-däcksrummet icke uteslutes; i övrigt karakteriseras
20 febr. 1943
S 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
