Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
SKEPPSBYGGNADSKONST OCH ELYGTEKNIK
REDAKTÖR: NILS J LJUNGZELL
Häfte 4
Årg. 73
Beräkning av motor-propeüeraggregatets jåmviktsvarvtal för fasta flygplanpropellrar
1? april
1943
Beräkning av motor-propelleraggregatets
jämviktsvarvtal för fasta flygplanpropellrar
CIVILINGENJÖR B LUNDBERG, LSTF, STOCKHOLM
Ehuru propellrar med automatisk varvtalsreglering
börja förkomma i allt större utsträckning, torde dock
fasta propellrar på grund av den enklare
konstruktionen alltjämt ha sin givna användning för många
slag av militära och civila flygplan, såsom skolplan
samt sport- och reseflygplan m. fi. Här nedan
publiceras en ny och enkel grafisk metod för bestämning
av jämviktsvarvtalet för fasta eller manuellt
inställbara propellrar. Metoden har tillämpats av författaren
sedan år 1936 och visat sig mycket tidsbesparande.
För flygplan försedda med automatiskt
varvtals-reglerade — constant speed — propellrar, för vilka
den svenska beteckningen "konstantvarviga"
propellrar föreslås, innebär beräkningen av varvtalet
givetvis inget problem. Tvärtom kan man vid beräkningen
av den tillgängliga drageffekten resp. lyfthastigheten1
utgå ifrån propellervarvtalet såsom den oberoende
variabeln. I detta avseende har sålunda den moderna
propellertekniken medfört en förenkling av
beräkningsförfarandet. När det gäller flygplan med fasta
propellrar däremot — såväl helt fasta propellrar som
sådana, vilkas bladvinkel kan förställas på marken
eller under flygning —, måste man för
effektberäkningen söka bestämma jämvikts varvtalet, dvs. det
varvtal, vid vilket den av motorn avgivna effekten
är lika med den av propellern absorberade.
Jämviktsvarvtalet kan emellertid icke lösas såsom en
ex-plicit funktion, såvida man icke från fall till fall
försöker kläda de experimentellt bestämda data, som
karakterisera den valda motor- resp. propellertypen,
i mer eller mindre exakta formler, ett arbete, som
icke torde löna sig, bl. a. enär resultatet endast kom-
i Med "lyfthastighet" förstås den tillgängliga framdrivan-
de effekten dividerad med flygvikten. Benämningen lyft-
hastighet infördes i svensk flygteknisk litteratur i artikeln
ref. 1 (1936) av författaren och utgör en översättning av det
tyska ordet "Hubgeschwindigkeit" och engelska "lifting speed".
DK 629.13.014.71
mer att äga giltighet för just den valda motor- och
propellertypen. Yarvtalsberäkningen är därför till
sin karaktär ett passningsproblem. Här nedan
presenteras en grafisk lösning, som utan
approximationer medgiver en direkt bestämning av
jämviktsvarvtalet.
Följande beteckningar ha använts:
G — flygvikt, kg
P = motoreffekt, kgm/s
N = „ , hk
Nt — N - rjz= tillgänglig (dragande) effekt, hk
v = propellervarvtal, 1/s
n — propellervarvtal, 1/min.
v :— flyghastighet, m/s
vs — propellerns spetshastighet, m/s
V — flyghastighet, km/h
w — stighastighet, m/s
wh — lyfthastighet, m/s
ws — sjunkhastighet, m/s
D z=propellerdiameter, m
ß irr propellerns bladinställning (vid 75 % av
radien)
q — lufttäthet, kg s2/m4
q0 ■= 1/8 = lufttätheten vid marken, kg s2/m4
0 r= q!q0 = relativ lufttäthet
t] = propellerverkningsgrad
rjm ■= motorverkningsgrad
rjt ir= t] • T] m = totalverkningsgrad
7]s = spets verkningsgrad
T]r = t] • rjs — resulterande propellerverkningsgrad
1 — v/vD ■=. propellerns fortskridningstal
Ct = effekt-hastighetskoefficient.
Index p anger propeller
„ m „ motor
„ e „ enhetsvärde.
17 april 1943
S 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
