Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ståndet ökas också, då lyftkrafternas ökning
medför ett ökat inducerat motstånd. Medan
lyftkraf-ten fyrfaldigas, ökas motståndet endast till det
dubbla. Förhållandet mellan lyftkraft och
motstånd {Cz: C.t) blir därför fördubblat.
En ökning av anfallsvinkeln medför ökning av
lyftkraft och motstånd, samt en förskjutning av
tryckcentrum bakåt.
Tryckcentrumförskjutning-ens riktning medför, att stabil jämvikt kan
erhållas med hänsyn till luftkrafterna. Denna
förskjutningsriktning är motsatt den, en vinge har i
vanliga fall. Orsaken till detta förhållande är
vattenytans (spegelmodellens) inverkan på luftkrafterna.
En minskning av bakkantens höjd från 0,17 av
modellens bredd till 0,12 och till 0,04 av
modellbredden medförde följande ändringar i
luftkrafterna: lyftkraften Cz ökar, och ökningen blir
kraftigare ju mindre avståndet blir, motståndet Cx
ökar först till ett maximum vid en höjd av 0,12 av
bredden och minskar sedan; momentet Cm ökar
och liksom för Ct är ökningen kraftigare vid
mindre avstånd; tryckcentrumläget förändras ej;
förhållandet mellan lyftkraft och motstånd
Cz : Cx är först tämligen konstant, men stiger
sedan kraftigt. Avståndet till vattenytan är
tydligen en mycket betydelsefull faktor.
Uppåtgående sidokanter ha principiellt samma
inverkan som nedåtgående, men då nedåtgående
kanter redan finnas, bli förändringarna genom de
uppåtgående relativt små.
Modeller med avhuggen akter kant undersöktes,
men inga väsentliga ändringar av luftkrafterna
uppstodo. Inflytandet av rundade kanter på
översidan baktill är följande: lyftkraften Cz är
oförändrad, motståndet Cx minskar, momentet Cm
ökar och tryckcentrumläget förskjutes något
bakåt; förhållandet mellan lyftkraft och motstånd
Cz : Cx ökar. Vid undersökningen, då endast en
mindre avrundning kunde ske, erhölls en ökning
av Cz : Cx från 10,34 till 11,13.
Om båten tillåtes höja sig så, att en springa
Fig. 8. En liten, här
provad Tietjens’ båt.
För att erhålla samma strömning vid
undersökningen, som uppstår då en båt framföres över
en vattenyta anordnades två modeller
symmetriskt ovanför och under luftströmmens centrum.
Två olika modeller provades. Den ena (modell A)
visas på fig. 10, där även de uppstående krafterna
äro inritade.
Syftet med undersökningen var att få reda på
storleksordningen av de luftkrafter, som uppstå.
Dessutom skulle undersökas vilka faktorer, som
påverka luftkrafterna i väsentlig grad. Tyvärr
kunde på grund av bristande medel
undersökningen ej bli på långt när så ingående, som
önskvärt varit, men genom grundlig bearbetning av de
mätresultat, som uppnåddes, har dock en
synnerligen god bild erhållits av de krafter, som kunna
påräknas, och de faktorer, som äro av betydelse*.
De faktorer, som undersöktes voro inflytandet
av: nedåtgående sidokanter, olika anfallsvinklar,
bakkantens höjd över vattenytan (dvs. avståndet
från symmetriplanet), uppåtgående sidokanter,
olika utformning av översidan och bakkanten
samt av en spalt mellan nedåtgående
sidokanterna och vattenytan.
Nedåtgående sidokanter ha samma inflytande
på luftkrafterna, som en ökning av
sidoförhållandet. Man kan tala om en ökning av det
effektiva sidoförhållandet. En överströmning av luft
runt sidorna, från undersidan med dess högre
tryck till översidan med dess lägre tryck,
förhindras av sidokanterna. Härigenom erhålles en
luftströmning omkring modellen, som liknar den,
som erhålles omkring mitten på en lång vinge.
Lyftkraften blir härigenom avsevärt större. Mot-
* För dessa resultat har jag främst att tacka civilingenjör
S E Gudinundson, som utfört undersökningen, och fil. lic.
N Frössling, som tillsammans med ingenjör ’4udmundson
utfört den matematiska bearbetningen av
undersökningsresultaten.
Fig. 9. Första modellen av en aerobåt, som verkligen "flög".
Den stödde sig på plattan framtill samt höll ca 1 cm springa
mellan sidokanterna och vattnet baktill.
Fig. 10. Spegelmodell för prov i vindtunnel.
A upphängningsaxel, B tryckcentrum, Z lyftkraft, X
motstånd, R resulterande kraft, N normalkraft.
S 44
20 mars 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
