Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
SKEPPSBYGGNADSKONST OCH FLYGTEKNIK
REDAKTÖR: NILS J LJUNGZELL
Häfte 8
Årg. 73
Gränsskiktsbortsugningens inverkan på turbiilenspunktens läge
21 aug.
1943
Gränsskiktsbortsugningens inverkan
på turbulenspunktens läge
— en experimentell undersökning
CIVILINGENJÖR S LUTHANDER, LSTF, STOCKHOLM
Turbulenspunktens betydelse
Turbulenspunkten definieras såsom den punkt
på ytan av en anblåst kropp, där
gränsskiktsströmningen övergår från laminär till turbulent*.
Den benämnes därför även omslagspunkt
(tran-sition point, Umschlagpunkt). Såsom närmare
framgår av fig. 1 är det turbulenta
friktionsmotståndet väsentligt större än det laminära.
Omslagspunktens läge på ytan är därför av
stor betydelse för storleken av det
resulterande friktionsmotståndet. Detta belyses
närmare av fig. 2, som avser en speciell, tunn
ving-profil vid ett Reynolds’skt tal av storleken R =
= 1,5 " 107. Figuren visar totala friktionsmotstån-
* I verkligheten sker omslaget inom ett område längs ytan,
där t viss mån labila förhållanden råda beträffande
strömningens karaktär. Områdets utsträckning är beroende av
övriga betingelser bl.a. begynnelseturbulensgrad hos luften.
Pör att fixera begreppen anger man en i området belägen,
lämpligt definierad punkt såsom turbulenspunkt.
0.OO2
O.ooi
Fig. 1.
Friktionsmot-stdndets koefficient vid
plan, glatt friktionsyta
såsom funktion av
Reynoldsska talet.
I — laminär friktion; 2 .= turbulent friktion; 3 <= normalt
övergångsområde med laminär friktion på främre och
turbulent friktion på bakre delen av ytan
(referensyta=be-struken yta).
21 aug. 1943
DK 533.691
dets beroende av turbulenspunktens läge. Ligger
denna vid vingens framkant antar
motståndskoefficienten i exemplet värdet cx = 0,0054, ett
värde som minskas till 0,0036 (67 %) respektive
0,0007 (13 %), då turbulenspunkten tänkes
förskjuten till mitten respektive bakkanten av
vingen18. Att vid höga Reynoldsska tal
synnerligen stora vinster ifråga om friktionsmotstånd
skulle kunna göras, därest turbulenspunkten
alltid kunde förläggas till friktionsytans bakkant,
framgår mer allmänt av fig. 3, som visar
förhållandet mellan laminär och turbulent friktion
enligt fig. 1.
Det är sålunda inom flygtekniken ett starkt
önskemål att trycka omslagspunkten mellan
laminär och turbulent gränsskiktsströmning så
långt bakåt i strömningsriktningen som möjligt.
Oaktat den vetenskapliga forskningen sedan mer
än 20 år studerat turbulensproblemet, har man
dock ännu ej kommit så långt att
omslagspunktens låge kan helt behärskas. Formuleringen av
motståndsproblemet sådan denna här antytts,
torde icke ens vara tio år gammal. Detta är dock
naturligt, ty under 1920-talet (och även in på 1930-
Fig. 2. Motståndskoefficienten för en
speciell vingprofil vid olika tänkta lägen
hos turbulenspunkten (R = 1,5 * 107).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
